användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 08 april 2010 09:23
Milic Martinovic nekar tll anklagelserna

Milic Martinovic nekar tll anklagelserna

Källa: Roger Vikström

Person gripen för folkrättsbrott i Västsverige

Milic Martinovic, 33, från Göteborg, häktades i går på sannolika skäl misstänkt för grovt folkrättsbrott och mord i byn Qyshk i Kosovo i maj 1999. Hans advokat befarar nu att hot kommer att riktas mot 33-åringen. Polisen vill inte berätta vad brotten handlar om.

Personen ifråga är efterspanad av serbiska krigsbrottsutredare som misstänkt för delaktighet i "massakern" och svensk polis har utrett misstankarna mot honom i över ett år. Åklagaren bekräftar att utredningen gäller massakern i byn Cuska i Kosovo 1999.

Milic Martinovic påstås vara en av dem som finns på besvärande bilder från 1999 tillsammans med ökända krigare.



Milismedlemmarna poserar nöjt på en bunt bilder, som människorättsorganisationen Human Rights Watch publicerat, med automatvapen och framför brinnande byggnader.
 
Svenska utredare hänvisar till sekretess, men utländska välplacerade har kunnat berätta desto mer för TT.

De säger bland annat att en ung man på åtminstone två foton har pekats ut som Milic Martinovic som häktades förra fredagen.

Bredvid Martinovic syns bland andra flera befälhavare inom den så kallade Blixtmilisen, Munija på serbiska.
 
De ledde enligt samstämmiga vittnesuppgifter till människorättsorganisationer rensningen av albaner i staden Pec i västra Kosovo och den massaker i byn Cuska, albansk stavning Qyshk,  utanför Pec den 14 maj 1999, som mannen i Sverige häktats misstänkt för delaktighet i. Han nekar till brott.

Lars Hedvall vid internationella åklagarkammaren i Stockholm är förtegen om utredningen och vill inte säga om den i Sverige gripne serbiske mannen i 30-årsåldern är en av dem som är efterspanade av serbiska krigsbrottsutredare.

Kriminalkommissarie Tomas Ackheim vid Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission vill inte närmare gå in på vari brotten består, men berättar att den gripne är serb.
 
- I dag kan jag bara säga att gripandet gick lugnt och fridfullt till, säger Ackheim till TT.
 
Den 13 mars tillkännagav den särskilda serbiska krigsbrottsåklagarmyndigheten att nio män hade gripits misstänkta för mord på 41 personer den 14 maj 1999 i just Cuska.

Totalt förmodas omkring 200 personer ha dödats i och omkring byn av dessa nio personer och ytterligare 15 misstänkta. De var militärer, polisreservister och ingick i en serbisk halvmilitär styrka kallad Sjakalerna (Sakali).

Vittnesmål från byn är ohyggliga och beskriver hur civila tvingades in i en byggnad och brändes inne.

Mannen som gripits i Sverige kommer att begäras häktad i Stockholms tingsrätt senast fredag den 9 april. 

Misstankar finns om att flera av de efterlysta finns i Sverige, det finns sådana indikationer men det är inte klart om det kan komma att bli fler gripanden.

Om 33-åringen ska begäras utlämnad till Serbien är inte bestämt, det är ett beslut som justitieministern ska ta när utredningen är klar och det kan inte uteslutas att det blir så.

Det är det andra gripandet i Sverige för liknande brott på kort tid. I januari greps skolvaktmästaren Ahmet Makitan misstänkt för krigsförbrytelser i Bosnien-Hercegovina 1992.


Nyligen sade Rikskriminalens krigsbrottskommission att det pågår ett dussintal förundersökningar om misstänkta förbrytelser, de flesta grova. Det finns också flera fall som inte nått förundersökningsstadiet.
 
I cirka 30 fall per år får Migrationsverket kännedom om misstänkta krigsförbrytare i Sverige. De senaste 10-15 åren har uppåt 50 personer nekats flyktingstatus på grund av misstankar om grova brott eller krigsförbrytelser.
 
De får dock ofta svenskt uppehållstillstånd och tvingas inte tillbaka till sina hemländer, eftersom de riskerar förföljelse, tortyr eller dödsstraff.

Det senast uppmärksammade fallet rörde en 43-årig svensk medborgare som greps i januari misstänkt för grova övergrepp på fångar i Bosnien 1992.
 
Under kriget i Kosovo 1998-1999 slog Serbien till hårt mot landets albanska minoritet sedan den gjort uppror.

Omkring 10 000 civila dödades och närmare en miljon tvingades att lämna sina hem under serbstyrkornas offensiv i provinsen, som serberna ser som sin kulturella vagga. 1999 bombade västmakter Serbien i elva veckor för att stoppa operationen mot albanerna.

Hans Ölvebro vid Rikskriminalpolisen vill inte gå in på detaljer om hur högt uppsatta de var men säger att några hade "en viss ställning".

De forna Saddammännen finns bland de cirka 1 000 krigsförbrytare från en lång rad länder som vistas i Sverige, enligt Hans Ölvebros, Rikskriminalen, uppskattning. Migrationsverket anger en lägre mängd.

Men att det finns ett stort antal krigsförbrytare i Sverige är klarlagt sedan ett par år tillbaka och den kristdemokratiske riksdagsmannen Ulrik Lindgren tog tidigare i år upp frågan i riksdagen och krävde krafttag.

"Sverige härbärgerar krigsförbrytare men utvisar apatiska flyktingbarn", påpekade Lindgren då.

Det finns en handfull personer i landet som är högintressanta för Säpo, enligt terrorexperten Magnus Ranstorp.

I dag skriver SvD att Säpo utreder allt färre utlänningar i Sverige för kopplingar till terrorism och på bara några år har antalet minskat dramatiskt.

Med 65 procent har Säpos djupgranskning av personer som antas utgöra en säkerhets risk gått ned med mellan 2008 och 2009. Varför allt färre ärenden djupgranskas kan Säpo ännu inte riktigt förklara, säger Petra Mellberg, jurist på Säpo.

De terroranklagade Mehmet och Hasan Assad har i flera år svävat i ovisshet om vad som ska hända med dem. Hassan Assads son vistas på östra sjukhuset i Göteborg och behöver hjälp 24 timmar om dygnet och opererades på nytt förra veckan, han har en cp-skada.


Hasan Assad med sin son på Östra sjukhuset i Göteborg.

Hasan Assads familj riskerar att utvisas från Sverige, men på grund av den nya lagen vet de inte vad de ska göra med mig, enligt Assad.

Hassan Assad kom till Sverige från Jordfanien för 14 år sedan och hans tillfälliga uppehållstilsstånd gick på nytt ut den 29 januari.

Säpo har stämplat honom som en säkerhetsrisk under många år på grund av hans engagemang för det palestinska folket. Det hävdas att han riskerar tortyr om han utvisas till Jordanien och Migrationsverket säger att ärendet är mycket komplicerat.

Mehmet (namnet fingerat) greps av svensk polis 2005, misstänkt för att ha rekryterat terrorister och finansierat terrordåd i norra Irak. Han släpptes efter fem månader i brist på bevis och fick 300 000 i skadestånd.

Säpo ser honom fortfarande som en säkerhetsrisk och regeringen har beslutat att utvisa honom, men inte kunnat göra det på grund av säkerhetsläget i Irak.

Han har permanent uppehållstillstånd och driver ett företag med över tio anställda och barnen är svenska.

Fakta: Massakern och de misstänkta.

Den 14 maj 1999 gick en serbisk styrka, militär, polis och milis, in för att driva bort den albanska befolkningen i byn Cuska (albansk stavning Qyshk, uttalas "Tjysjk"). Det skedde i krigets slutskede medan Natobomber föll över Serbien.

Styrkan sökte särskilt män i krigsför ålder och dödade 41 personer. De flesta sköts ned i tre hus som sedan stacks i brand.

I Serbien har den senaste månaden tio personer gripits misstänka för Cuska-massakern. Ytterligare ett 15-tal är efterspanade framför allt utomlands, men det är inte känt om den i Sverige gripne är en av dem.

33-åringen greps den 7 april i Göteborg och häktades av Stockholms tingsrätt två dagar senare misstänkt för grovt folkrättsbrott och mord i Cuska. Han nekar till brott. 

Fakta: Kosovo och kriget.

- Under kriget i den serbiska provinsen Kosovo 1998–99 slog Serbien till hårt mot albanerna där sedan de gjort uppror.

- Omkring 10 000 civila dödades och närmare en miljon tvingades lämna sina hem under serbstyrkornas offensiv i provinsen, som serberna ser som sin kulturella vagga.

- 1999 bombade västmakter Serbien i elva veckor för att stoppa operationen mot albanerna. Då bomberna började ge effekt svängde flyktingströmmarna, och tiotusentals kosovoserber flydde från sina hem.

- Därefter tog FN över och började 2002 lämna över makt till Kosovos valda styre. 2008 utropade provinsen sin självständighet. Den har erkänts av 65 stater, dock ej av exempelvis Serbien.

Fakta: Krigsförbrytare i Sverige.

Enligt Rikskriminalens krigsbrottskommission pågår ett dussintal förundersökningar om misstänkta krigsförbrytelser.

I cirka 30 fall per år får Migrationsverket kännedom om misstänkta krigsförbrytare i Sverige. De senaste 10–15 åren har uppåt 50 personer nekats flyktingstatus på grund av misstankar om grova brott eller krigsförbrytelser.

De får dock ofta svenskt uppehållstillstånd och tvingas inte tillbaka till sina hemländer, eftersom de riskerar förföljelse, tortyr eller dödsstraff.

Utöver den nu häktade kosovoserben rör det senast uppmärksammade fallet en 43-årig svensk medborgare som greps i januari misstänkt för grova övergrepp på serbiska fångar i Bosnien 1992.

Källa: TT

Anledningen till att den brottsmisstänktes namn och bild publiceras beror på att de är allmänna och offentliga och ofta redan spridda på nätet eller i andra medier, men förtigs ofta i svenska tidningar när det gäller invandrare?

Det finns i de etiska reglerna en formulering om "uppenbart allmänintresse", en möjlighet för en tidning att, efter ett subjektivt bedömande, frångå grundprincipen om anonymitet och identifiera en brottsmisstänkt.

Vad som är uppenbart allmänintresse framgår inte och bör avgöras vid varje enskilt publiceringstillfälle. Det står var och en fritt att i efterhand diskutera om det var rätt eller fel och det finns möjlighet att göra en anmälan till Allmänhetens Pressombudsman (PO), varefter ärendet hamnar hos Pressens Opinionsnämnd (PON).

Det är upp till varje tidning att avgöra vad de uppfattar som "uppenbart allmänintresse" inför publicering och det kan inte uteslutas att det görs olika bedömningar.

Den som frihetsberövas av en domstol måste finna sig i en mediegranskning som är så konkret som möjligt.




Läs också "Sverige fristad för krigsförbrytare" 13 januari 2010 (avancerad sökning).



DSB den 8 april 2010

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

  • Artiklar

  • Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30


© Politico.se