användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 13 januari 2010 22:41
Krigsförbrytartribunalen i Haag

Krigsförbrytartribunalen i Haag

Källa: Juha Roininen/Scanpix

Sverige fristad för krigsförbrytare?

Ingen vet egentligen hur många krigsförbrytare som bor i Sverige, men polisen har tidigare uppskattat att det kan röra sig om cirka tusen personer. Ingen av dem har rättsligt prövats för sina eventuella brott eftersom det är svårt då vittnen oftast saknas.

Krigsförbrytarna har sagt att de riskerar tortyr, avrättning och förföljelse när de söker asyl och har kommit från länder som Libanon, Iran, Afrika, ex-Jugoslavien och Afghanistan.

Rikskriminalpolisen har sedan 2001 en krigsbrottskommission och det är första gången som en person gripits som misstänkt för krigsförbrytelse.

Vittnen beskriver den misstänkte krigsförbrytaren som greps i Sverige på tisdagen som en av de "värsta torterarna" i det koncentrationsläger där han anklags för mord och grova folkrättsbrott, skriver DN 13/01 2009.

Den gripne invandrade till Sverige sommaren 2001 från Bosnien och blev svensk medborgare 2006 och inte långt därefter började polisen granska hans bakgrund.


Här, på koncentrationslägret Dretelj i Bosnien, misstänks Ahmet Makitan ha tjänstgjort som lägervakt. Under de fyra månader han var här misstänks han, enligt åklagaren, för att ha mördat och torterat flera av fångarna. Foto: KRIPOS.

Ahmet Makitan nekar till anklagelserna, men utpekades av en man som varit befäl i Dretelj redan 2007 och som nu avtjänar ett 34-årigt fängelsestraff för flera mord i Bosnien tillsammans med ytterligare en man som gripits för samma typ av brott i Norge. Samme man pekade också ut svensken Jackie Arklöv som 2006 dömdes till åtta års fängelse.

Till en tidning i Bosnien sade befälet att han skulle vittna mot samtliga och att det är tack vare hans uppgifter som de gripits. 
 

Den norska tidningen VG:s sajt rapporterar att flera soldater som tjänstgjort i lägret Dretelj eftersöks i Skandinavien och anledningen till att de söker sig hit är bland annat att straffen är milda. 

43-åringen som greps i dag är svensk medborgare, men kommer från forna Jugoslavien och tjänstgjorde för 18 år sedan under ett par månader som lägervakt i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina där civila bosnienserber hölls fångna.

Misstankarna om krigsförbrytelser gäller grova överträdelser av Genèvekonventionerna. Han ska bland annat  ha medverkat i olagliga frihetsberövanden av civila, tortyr och våld och misstankarna gäller även mord, människorov och medhjälp till människorov.

Gripandet är resultatet av en förundersökning som pågått en längre tid av den så kallade Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen, som funnits i sin nuvarande form sedan mars 2008.

Förundersökningsledare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm ska senast i övermorgon, torsdag, bestämma sig för om mannen ska begäras häktad eller inte.

Han säger till Ekot att han inte vill kommentera bevisningen som finns mot mannen närmare, men att en eventuellt rättegång kommer att hållas i Sverige.
 
43-åringens advokat Ola Salomonsson, säger nu under kvällen att han ännu inte talat med sin klient, utan träffar honom först imorgon förmiddag.


Mustafa Skaljo satt 19 dagar i "dödslägret" Dretelj och beskriver tiden som en enda lång mardröm. När vi var törstiga fick vi dricka vår egen urin, säger han. Foto: Robban Andersson.

I december 2006 dömdes Jackie Arklöv för folkrättsbrott begångna i Bosnien 1993 och satt redan på fängelset i Kumla när han åtalades.

Krigsförbrytare trygga i Sverige, ett tiotal irakier i Sverige erkänner att de begått krigsförbrytelser och övergrepp i Irak under Saddam Husseins tid, skriver SvD den 23 november 2005.
 
Hans Ölvebro vid Rikskriminalpolisen vill inte gå in på detaljer om hur högt uppsatta de var men säger att några hade "en viss ställning".

De forna Saddammännen finns bland de cirka 1 000 krigsförbrytare från en lång rad länder som vistas i Sverige, enligt Ölvebros uppskattning. Migrationsverket anger lägre mängd.

Men att det finns ett stort antal krigsförbrytare i Sverige är klarlagt sedan ett par år tillbaka och den kristdemokratiske riksdagsmannen Ulrik Lindgren tog tidigare i år upp frågan i riksdagen och krävde krafttag.

"Sverige härbärgerar krigsförbrytare men utvisar apatiska flyktingbarn", påpekade Lindgren då.

De nu aktuella irakierna har vidgått att de begått krigsförbrytelser eftersom de därmed räknar med att få stanna i landet.

Krigsförbrytare kan inte erbjudas asyl, även om många ändå fått det tidigare i Sverige, men de kan heller inte utvisas om de löper risk att torteras eller avrättas. Den risken är uppenbar för många av dem som vistas här.

De senaste 10-15 åren har uppåt 50 personer nekats flyktingstatus på grund av misstankar om grova brott eller krigsförbrytelser, men de får ofta svenskt uppehållstillstånd och tvingas inte tillbaka till sina hemländer.

- Dessa personer är både förövare och offer, säger Hans Ölvebro, den ende polis i Sverige som på heltid arbetar med dessa fall.

Ansvaret för att ställa krigsförbrytarna inför rätta ligger på länspolisen där de befinner sig. Hittills har ingen dömts, enligt Ölvebro.

Att ställa någon inför rätta i Sverige för brott begångna i ett främmande land där man inte känner till brottsplats och inte har några målsägare eller vittnen är svårt. Därför läggs utredningarna ofta ner och krigsförbrytarna får stanna och flera har lyckats bli svenska medborgare.

I Holland har nyligen ett par afghanska krigsförbrytare dömts till långa straff. Om Irak och andra länder blir demokratier kan krigsförbrytarna förpassas tillbaka dit.

Det åligger varje stat att spåra upp, utreda och lagföra personer som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och andra internationella brott. Det fastslår bland annat Genèvekonventionen och Romstadgan.

Det är mot denna bakgrund som man planerar att ställa den nu gripne 43-åringen inför rätta i Sverige i stället för att utlämna honom till Bosnien-Hercegovina.

Jagar krigsförbrytare. Efraim Zuroff spårar på uppdrag av det israeliska Wiesenthalcentret nazistiska krigsförbrytare. ”Sverige är en fristad för krigsförbrytare”, säger han. Foto: Scanpix

Sverige är det enda landet i den civiliserade världen med preskriptionstid på krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten.

Sverige har en preskriptionstid på 25 år för brott mot mänskligheten. Det är dags att lagen nu ändras.

Romstadgan är ett internationellt fördrag som ska göra det lättare att döma bland annat högt uppsatta krigsförbrytare och ligger till grund för den Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC).

Där pågår bland annat mål som rör grova humanitära brott i Kongo, Uganda, Sudan och Centralafrikanska republiken.

Samtidigt arbetar flera internationella krigsförbrytartribunaler med att lagföra misstänkta för de grymheter som begåtts i Rwanda, före detta Jugoslavien, Sierra Leone och Kambodja.

Sverige som anser sig vara ett land som värnar mänskliga rättigheter har ett sällsynt släpphänt förhållningssätt till krigsförbrytare.

För ett år sedan kritiserade Amnesty International Sverige och konstaterade att vår lagbok fortfarande inte explicit kriminaliserar tortyr eller brott mot mänskligheten och att Sverige har normal preskription på krigsförbrytelser.

Det har gått nio år sedan Sverige ratificerade Internationella brottmålsdomstolens stadga och åtta år sedan en utredning lämnade förslag till hur regelverket ska införlivas med svensk lag. Bland annat föreslogs att "brott mot mänskligheten" ska införas i den svenska brottsbalken, men något lagförslag har ännu inte presenterats.
 
Detta i ett land som inte är sen att kräva andra länder att utreda krigsbrott.


Efter andra världskrigets
slut ställdes krigsförbrytarna inför rätta, om de inte lyckats gå under jorden. Många lettiska krigsförbrytare fann en fristad i Sverige. Mats Delands gedigna forskningsarbete visar hur de skyddades av de svenska lagarna.


Purgatorium av Mats Deland, fokuserar på de lettiska krigsförbrytarna.
 
Boken är uppdelad i tre olika delar, en som försöker kartlägga Förintelsen främst i Lettland och de misstänkta letter som sökte sig till Sverige, en som försöker följa de minst sagt snåriga, internationella försöken att hantera skuldfrågan rättsligt i samband med andra världskrigets slut, samt en som resonerar kring Sverige och svenska juristers beröringsskräck för brottet ”folkmord”.

Sverige
utmärker sig som det land som i det längsta försökt undvika en diskussion om och en rättslig prövning av de misstänkta krigsförbrytare som antingen använde Sverige som mellanland eller som Lobe fick sin permanenta fristad här.

I Delands framställning blir det klart hur Sveriges uppenbara svårigheter att hantera vår roll när det gällt att skydda krigsförbrytare är ett olöst problem som inte tänker försvinna bara för att tiden går. Inte minst står en outredd hi­storia i vägen för alla högtidligt uttalade ambitioner att stödja folkrätt och mänskliga rättigheter.

Med Delands egna ord: ”Mänskliga rättigheter är inget värda om det inte finns sanktioner för dem som bryter mot dem och om det internationella samfundet inte kan garantera säkerheten för alla individer, kommer inte globaliseringen att medföra välstånd för alla utan tvärtom i många fall underlätta utplundringen av de sämst ställda.”




DSB den 13 januari 2010 

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

  • Artiklar

  • Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30


© Politico.se