Publicerad: 03 augusti 2012 06:13
Stödet till asylsökande för lågt?
Ersättningsnivån för en asylsökande tvåbarnsfamilj uppgår till hälften av riksnormen för försörjningsstöd, skriver DN.
I Tyskland beslutades nyligen att nivån på utbetalningar till asylsök-ande ska höjas med 50 procent eftersom den underskrider nivån på försörjningsstöd med 47 procent.
En ensamstående asylsökande i Tyskland får 224 euro i månaden, 1 900 kronor med nuvarande växelkurs, en nivå som inte ändrats sedan 1993.
Sverige har haft samma dagersättningsbelopp till asylsökande sedan 1994 trots att prisindex har ökat med 26 procent fram till 2012.
Dagersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror, men även en del av hälsovårdskostnaderna.
Orsaken till lägre ersättningsnivåer för asylsökande än personer med försörjningsstöd är att asylsökande inte anses behöva pengar till bland annat tidningsprenumerationer, fackföreningsavgift eller tv- och radiolicens.
Utgångspunkten var då att asylsökande skulle finnas kvar i detta system endast en kort tid.
Men i dag har vi många tusental asylsökande som har vistats två år eller mer i asylsystemet.
En berättigad fråga är varför, möjligen för att de kastat sina identitetshandlingar?
Asylsökande har rätt att arbeta, under förutsättning att de styrker sin identitet och är anställningsbara.
Genomsnittsvistelsetiden hittills är 760 dagar för 13 467 personer med lagakraftvunna beslut och 402 dagar för 3 314 personer med permanenta uppehållstillstånd, som väntar på kommunplacering.
Genomsnittsvistelsetiden för samtliga 36 288 inskrivna hos Migrationsverket är 483 dagar, enligt verket.
Försörjningsstödet för en svensk tvåbarnsfamilj med barn 1 och 8 år gamla är 11 100 kronor i månaden.
Riksnormen innefattar inte barnbidrag eller kostnaden för bostaden.
Motsvarande siffra för den asylsökande familjen är i dag 6 006 kronor i månaden (54 % av försörjningsstödet).
En ensamstående person som arbetat hela sitt får omkring 10 500 kronor netto i pension från Försäkringskassan.
En berättigad fråga är om en asylsökande ska ha samma ersättning som en svensk medborgare som rimligen borde ha högre kostnader om man gått från arbete till arbetslöshet eller försörjningsstöd?
I en jämförelse med Tyskland skulle en asylsökande i Sverige har knappt 3 gånger så hög ersättning som i Tyskland.
Detta kanske är anledningen till att alla vill komma just till Sverige.
Många svenska fattigpensionärer har inte mer än det som utgår till asylsökande, men det vill man helst inte tala om i Sverige.
Svenska regeringar har alltid varit bättre på att sörja för människor från andra länder än sina egna medborgare.
Som en jämförelse kan nämnas att en grekisk bonde har motsvar-ande 3 000 kronor i månaden i pension.
År 2010 sökte 31 875 personer aysl i Sverige, största grupp var serber, och 28 procent av de sökande beviljades uppehållstillstånd.
Detta visar med önskvärd tydlighet att många av de asylsökande chansar och blir under tiden försörjda av systemet.
Flertalet EU-länder ratar "flyktingar" beroende på att merparten inte har något skyddsbehov och känner till att Sverige gärna tar emot alla som vill komma till landet och bli försörjda.
"Vi går på tvärs med Europa", sade Fredrik Reinfeldt samtidigt som han predikar arbetslinjen för invånarna.
www.politico.se/artikel/3972/flertalet-eu-l%C3%A4nder-ratar-flyktingar/
Läs mer i DN.
www.dn.se/debatt/asylsokandes-ersattning-har-blivit-skamligt-lag
DSB den 3 augusti 2012
I Tyskland beslutades nyligen att nivån på utbetalningar till asylsök-ande ska höjas med 50 procent eftersom den underskrider nivån på försörjningsstöd med 47 procent.
En ensamstående asylsökande i Tyskland får 224 euro i månaden, 1 900 kronor med nuvarande växelkurs, en nivå som inte ändrats sedan 1993.
Sverige har haft samma dagersättningsbelopp till asylsökande sedan 1994 trots att prisindex har ökat med 26 procent fram till 2012.
Dagersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror, men även en del av hälsovårdskostnaderna.
Orsaken till lägre ersättningsnivåer för asylsökande än personer med försörjningsstöd är att asylsökande inte anses behöva pengar till bland annat tidningsprenumerationer, fackföreningsavgift eller tv- och radiolicens.
Utgångspunkten var då att asylsökande skulle finnas kvar i detta system endast en kort tid.
Men i dag har vi många tusental asylsökande som har vistats två år eller mer i asylsystemet.
En berättigad fråga är varför, möjligen för att de kastat sina identitetshandlingar?
Asylsökande har rätt att arbeta, under förutsättning att de styrker sin identitet och är anställningsbara.
Genomsnittsvistelsetiden hittills är 760 dagar för 13 467 personer med lagakraftvunna beslut och 402 dagar för 3 314 personer med permanenta uppehållstillstånd, som väntar på kommunplacering.
Genomsnittsvistelsetiden för samtliga 36 288 inskrivna hos Migrationsverket är 483 dagar, enligt verket.
Försörjningsstödet för en svensk tvåbarnsfamilj med barn 1 och 8 år gamla är 11 100 kronor i månaden.
Riksnormen innefattar inte barnbidrag eller kostnaden för bostaden.
Motsvarande siffra för den asylsökande familjen är i dag 6 006 kronor i månaden (54 % av försörjningsstödet).
En ensamstående person som arbetat hela sitt får omkring 10 500 kronor netto i pension från Försäkringskassan.
En berättigad fråga är om en asylsökande ska ha samma ersättning som en svensk medborgare som rimligen borde ha högre kostnader om man gått från arbete till arbetslöshet eller försörjningsstöd?
I en jämförelse med Tyskland skulle en asylsökande i Sverige har knappt 3 gånger så hög ersättning som i Tyskland.
Detta kanske är anledningen till att alla vill komma just till Sverige.
Många svenska fattigpensionärer har inte mer än det som utgår till asylsökande, men det vill man helst inte tala om i Sverige.
Svenska regeringar har alltid varit bättre på att sörja för människor från andra länder än sina egna medborgare.
Som en jämförelse kan nämnas att en grekisk bonde har motsvar-ande 3 000 kronor i månaden i pension.
År 2010 sökte 31 875 personer aysl i Sverige, största grupp var serber, och 28 procent av de sökande beviljades uppehållstillstånd.
Detta visar med önskvärd tydlighet att många av de asylsökande chansar och blir under tiden försörjda av systemet.
Flertalet EU-länder ratar "flyktingar" beroende på att merparten inte har något skyddsbehov och känner till att Sverige gärna tar emot alla som vill komma till landet och bli försörjda.
"Vi går på tvärs med Europa", sade Fredrik Reinfeldt samtidigt som han predikar arbetslinjen för invånarna.
www.politico.se/artikel/3972/flertalet-eu-l%C3%A4nder-ratar-flyktingar/
Läs mer i DN.
www.dn.se/debatt/asylsokandes-ersattning-har-blivit-skamligt-lag
DSB den 3 augusti 2012
DO-flytten 
Husby i riksdagen 
BBC om upploppen 
