Publicerad: 12 maj 2012 08:46
Särbehandlar Arbetsförmedlingen arbetslösa?
I TV4 Nyheterna intervjuades Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist avseende ungdomsarbetslösheten.
En berättigad fråga är om hon gör sig skyldig till otillbörligt gynn-ande när hon ber om telefonnumret till en arbetslös med utländsk bakgrund?
Anna Ahlvin, 24, som tog studenten 2007 och Robin Zolfagary, 19, med gymnasieutbildning fick i pogrammet ge sin syn på arbetslös-heten.
Efter studenten var det lätt att få jobb, men nu är det jättesvårt, säger Anna.
Robin sade att han inte fått något egentligt jobb och har ingen koll på sin framtid, han är beredd att jobba med vad som helst och är inte kräsen.
I vanlig ordning gör Nyhetsmorgonens redaktör en koppling mellan utländskt namn och möjligheten till jobb.
Jo, nog är det så att det här med utländskt namn kan ha påverkat mina möjligheter att få ett jobb, menade Robin.
De hade synpunkter på reglerna och menade att man borde se över tre-och sex-månadsregeln för praktik respektive nystartsjobb.
Om det finns risk för att man kan komma att hamna i långtidsar-betslöshet kan man bortse från reglerna.
Bermudez-Svankvist sjöng med i "Änglakören" avseende utländskt efternamn och instämde i att det selekterar och är diskriminering.
Detta är ett vanligt sätt bland politiker och myndighetspersoner att förklara sina egna tillkortakommanden och kalla det diskriminering eller främlingsfientlighet.
Enligt Bermudez-Svankvist är den officiella ungdomsarbetslösheten 25 procent, men i verkligheten ligger den på 10 procent om man exkluderar 15-åringar i grundskolan, de som går i gymnasiet och de som heltidsstuderar.
Det är inte obekant att många som hellre skulle vilja arbeta fortsätt-er att studera eftersom de inte finner något jobb de utbildat sig för.
Bermudez Svankvist framhåller själv dubbelt studiebidrag till dem som väljer att studera i brist på arbete.
Hon är emot lägre löner för unga och tror mer på lärlingsanställning-ar.
Lägre lön är en politisk fråga, men själv anser hon att detta är diskri-minerande.
Hon är mest nöjd över att Arbetsförmedlingen lyckades förmedla 700 000 jobb 2011, men det var väl gamla jobb?
Bemudez-Svankvist har i flera år fokuserat på "Köttberget" och häv-dat att varenda kotte kommer att få ett jobb när 40-talisterna går i pension.
Problemet är bara att merparten av dem redan har pensionerat sig och nu talas det hellre om att jobba till 75 år för att kunna försörja ett växande utanförskap i massinvandringens spår.
Den Nya Välfärden presenterade inför valet 2010 arbetslöshets-siffrorna i Sverige och kom fram till att den uppgår till 42,5 procent för ungdomar 15-24 år.
I denna siffra ingår öppet arbetslösa med 28 procent, eller 164 300 individer, år 2006 låg den på 125 000.
När vi talar om öppen arbetslöshet tyder detta på att det också finns en dold arbetslöshet.
I den dolda arbetslösheten finns personer i åtgärder som räknas som sysselsättning, latent arbetssökande - personer som velat och kunnat arbeta, inte sökt arbete och inte räknas som arbetslösa.
Undersysselsatta samt sjukskrivna och förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäl som inte ingår i arbetskraften.
Politikerna måste fundera över om de verkligen vill att svenskar ska ha egna jobb eller om arbetsmarknaden ska utföras av arbetslösa från fattiga länder.
Det är knappast anmärkningsvärt om vi har en hög ungdomsarbets-löshet i Sverige när landet blivit en arbetsmarknad för hela världen.
De ändrade reglerna i lagen om arbetskraftsinvandring har gjort det enklare för personer från länder utanför EU att jobba i landet.
Vi talar inte om så kallade experter, personer som inte finns på den svenska arbetsmarknaden, utan jobb som inte kräver någon yrkes-utbildning.
Förhåller det sig så som framkom i veckans agenda att det krävs 60 svenskar för att utföra de jobb som 20 rumäner gör i Skara, blandar vi ihop päron och äpplen.
En berättigad fråga är om Sverige är på väg att utvecklas till en låg-lönemarknad, en modern form av slavarbete?
Många företag pressas av höga kostnader och konkurrensen från låg-löneländer, som resulterar i outsourcing inte bara av produktion utan även tjänster till länder i Asien eller Afrika.
Antingen är lönen lägre eller också måste de jobba längre, en modell som sprider sig.
Det som är stötande i diskussionen kring arbetslösheten är att man använder uttryck som att jag får inget jobb och skyller på diskri-minering.
Man får inget jobb, det måste man skaffa sig själv genom att utbil-da och förbereda sig på det man vill ägna sig åt framöver.
Regeringens uppgift är att erbjuda utbildning och presentera en arbetsmarknadspolitik för jobb innan man talar om arbetslinjen.
Angeles Bermudez- Svankvist försvarade sig i Aftonbladet 2009 och tyckte inte att hon gjort något fel när hon rekryterade sina forna kollegor till toppjobb inom Arbetsförmedlingen.
Tre fick miljonlöner samtidigt som man skulle spara drygt 650 miljoner kronor på personal.
Hon skapade därmed en egen gräddfil till chefsjobben och två av dem hade arbetat med henne på Folktandvården.
Vad hon inte förstod var att lediga chefstjänster i staten ska utannonseras innan de tillsätts för att alla med rätt kvalifikationer ska ha möjlighet att söka.
Kan man ha förtroende för en sådan person?
Man kan heller inte ta in arbetskraft från andra länder och avfärda dem som redan bor i landet.
Regeringen ska satsa på utrikesfödda..
www.dn.se/debatt/utrikes-fodda-anstallda-ar-bra-for-sveriges-affarer
Chefredaktören
En berättigad fråga är om hon gör sig skyldig till otillbörligt gynn-ande när hon ber om telefonnumret till en arbetslös med utländsk bakgrund?
Anna Ahlvin, 24, som tog studenten 2007 och Robin Zolfagary, 19, med gymnasieutbildning fick i pogrammet ge sin syn på arbetslös-heten.
Efter studenten var det lätt att få jobb, men nu är det jättesvårt, säger Anna.
Robin sade att han inte fått något egentligt jobb och har ingen koll på sin framtid, han är beredd att jobba med vad som helst och är inte kräsen.
I vanlig ordning gör Nyhetsmorgonens redaktör en koppling mellan utländskt namn och möjligheten till jobb.
Jo, nog är det så att det här med utländskt namn kan ha påverkat mina möjligheter att få ett jobb, menade Robin.
De hade synpunkter på reglerna och menade att man borde se över tre-och sex-månadsregeln för praktik respektive nystartsjobb.
Om det finns risk för att man kan komma att hamna i långtidsar-betslöshet kan man bortse från reglerna.
Bermudez-Svankvist sjöng med i "Änglakören" avseende utländskt efternamn och instämde i att det selekterar och är diskriminering.
Detta är ett vanligt sätt bland politiker och myndighetspersoner att förklara sina egna tillkortakommanden och kalla det diskriminering eller främlingsfientlighet.
Enligt Bermudez-Svankvist är den officiella ungdomsarbetslösheten 25 procent, men i verkligheten ligger den på 10 procent om man exkluderar 15-åringar i grundskolan, de som går i gymnasiet och de som heltidsstuderar.
Det är inte obekant att många som hellre skulle vilja arbeta fortsätt-er att studera eftersom de inte finner något jobb de utbildat sig för.
Bermudez Svankvist framhåller själv dubbelt studiebidrag till dem som väljer att studera i brist på arbete.
Hon är emot lägre löner för unga och tror mer på lärlingsanställning-ar.
Lägre lön är en politisk fråga, men själv anser hon att detta är diskri-minerande.
Hon är mest nöjd över att Arbetsförmedlingen lyckades förmedla 700 000 jobb 2011, men det var väl gamla jobb?
Bemudez-Svankvist har i flera år fokuserat på "Köttberget" och häv-dat att varenda kotte kommer att få ett jobb när 40-talisterna går i pension.
Problemet är bara att merparten av dem redan har pensionerat sig och nu talas det hellre om att jobba till 75 år för att kunna försörja ett växande utanförskap i massinvandringens spår.
Den Nya Välfärden presenterade inför valet 2010 arbetslöshets-siffrorna i Sverige och kom fram till att den uppgår till 42,5 procent för ungdomar 15-24 år.
I denna siffra ingår öppet arbetslösa med 28 procent, eller 164 300 individer, år 2006 låg den på 125 000.
När vi talar om öppen arbetslöshet tyder detta på att det också finns en dold arbetslöshet.
I den dolda arbetslösheten finns personer i åtgärder som räknas som sysselsättning, latent arbetssökande - personer som velat och kunnat arbeta, inte sökt arbete och inte räknas som arbetslösa.
Undersysselsatta samt sjukskrivna och förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäl som inte ingår i arbetskraften.
Politikerna måste fundera över om de verkligen vill att svenskar ska ha egna jobb eller om arbetsmarknaden ska utföras av arbetslösa från fattiga länder.
Det är knappast anmärkningsvärt om vi har en hög ungdomsarbets-löshet i Sverige när landet blivit en arbetsmarknad för hela världen.
De ändrade reglerna i lagen om arbetskraftsinvandring har gjort det enklare för personer från länder utanför EU att jobba i landet.
Vi talar inte om så kallade experter, personer som inte finns på den svenska arbetsmarknaden, utan jobb som inte kräver någon yrkes-utbildning.
Förhåller det sig så som framkom i veckans agenda att det krävs 60 svenskar för att utföra de jobb som 20 rumäner gör i Skara, blandar vi ihop päron och äpplen.
En berättigad fråga är om Sverige är på väg att utvecklas till en låg-lönemarknad, en modern form av slavarbete?
Många företag pressas av höga kostnader och konkurrensen från låg-löneländer, som resulterar i outsourcing inte bara av produktion utan även tjänster till länder i Asien eller Afrika.
Antingen är lönen lägre eller också måste de jobba längre, en modell som sprider sig.
Det som är stötande i diskussionen kring arbetslösheten är att man använder uttryck som att jag får inget jobb och skyller på diskri-minering.
Man får inget jobb, det måste man skaffa sig själv genom att utbil-da och förbereda sig på det man vill ägna sig åt framöver.
Regeringens uppgift är att erbjuda utbildning och presentera en arbetsmarknadspolitik för jobb innan man talar om arbetslinjen.
Angeles Bermudez- Svankvist försvarade sig i Aftonbladet 2009 och tyckte inte att hon gjort något fel när hon rekryterade sina forna kollegor till toppjobb inom Arbetsförmedlingen.
Tre fick miljonlöner samtidigt som man skulle spara drygt 650 miljoner kronor på personal.
Hon skapade därmed en egen gräddfil till chefsjobben och två av dem hade arbetat med henne på Folktandvården.
Vad hon inte förstod var att lediga chefstjänster i staten ska utannonseras innan de tillsätts för att alla med rätt kvalifikationer ska ha möjlighet att söka.
Kan man ha förtroende för en sådan person?
Man kan heller inte ta in arbetskraft från andra länder och avfärda dem som redan bor i landet.
Regeringen ska satsa på utrikesfödda..
www.dn.se/debatt/utrikes-fodda-anstallda-ar-bra-for-sveriges-affarer
Chefredaktören
DO-flytten 
Husby i riksdagen 
BBC om upploppen 
