användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 01 juni 2009 23:19

Vad står symbolen ovan för?

Människor använder sedan urminnestider tecken och symboler för att kommunicera med varandra.
 
De utlöser en invecklad kedja av intryck och känslor, de förmedlar information, påverkar oss och erbjuder ett i högsta grad internationellt sätt att kommunicera över språk- och nationsgränser, över historiska, kulturella och religiösa barriärer.

Varför väcker symboler sådana starka och instinktiva gensvar?

Generellt kan man säga att ett tecken betecknar ett föremål eller en riktning, medan en symbol väcker känslomässiga gensvar.

Enligt ordboken definieras ett tecken som något som förmedlar specifik information, medan en symbol kan tolkas som någonting som ger uttryck för något annat. Orden används ofta synonymt.

Konfucius lär ha sagt följande angående deras kraft: "Världen styrs av tecken och symboler, icke av ord eller lagar
".

Det ligger i människans natur att söka sin identitet, med en grupp (yrkeskår), sin släkt eller sina landsmän. En individs eller en grupps identitet bestäms av många olika faktorer som inte sällan står i motsättning till varandra och en enda symbol kan därför inte täcka dem alla.
 
Man kan emellertid välja en viss aspekt ur den komplexa helheten och låta den bli en uttrycksfull symbol. Den kloka ugglan kan stå för visdom och åsnan får beteckna en dumskalle. Yrkessymboler (kockmössa), nationssymboler (flaggor), och politiska symboler (åsnan är demokraternas partisymbol).

Politico/ Livsstil publicerar löpande en ny symbol eller tecken. Läsarna kan kommentera dessa avseende ursprung, innebörd och historia.

De hittills presenterade symbolerna hör till kategorin identitetssymboler med underrubrik nationalsymboler och innebörden presenteras dagen efter dess publikation.

Tidigare presenterade symboler se nedan.

                                           ________
 
Denna veckas symbol


Harpa
Publicerad den 07 juli 2011



Treklöver
Publicerad den 5 april 2010

Treklövern förknippas med Irland sedan 400-talet. Sankt Patrick skall ha använt växten för att illustrera den heliga treenigheten för nyligen omvända irländare. Den irländska symbolen kallas shamrock eller på gaeliska, saemrog, vilket betyder "liten klöver".

När irländarna firar Sankt Patricks dag den 17 mars, som även är Irlands nationaldag, bär de ofta gröna kläder. 
 



Fransk lilja
Publicerad den 1 juni 2009

Franska lilja, på franska fleur de lis, är en ofta använd heraldisk symbol. Den utgörs av en lilja eller en lotus, som symboliserar fulländning, ljus och liv och som traditionellt förknippas med de franska kungarna.
 
År 496 skall en ängel ha givit den franske kungen Klodvig en gyllene lilja som tecken på den rening han hade genomgått. Enligt en annan legend ska Klodvig ha gjort liljan till sitt kännetecken efter att näckrosor eller vattenliljor hade visat honom var han kunde korsa Rhen för att besegra sina motståndare.

På 1100-talet blev liljan den franska kungamaktens symbol och Ludvig VII brukade den som sköldemärke. Mellan 1340 och 1801 använde de engelska monarkerna symbolen i sina vapen för att visa sina anspråk på den franska tronen.
 
Eftersom symbolen består av en tredubbel lilja kan den också stå för treenigheten. Den kan även beteckna jungfru Maria samt människans kropp, ande och själ. Dess likhet med ett spjut gör att den likaså kan förknippas med krigsmakt. Florens stadsvapen utgörs av en sköld med en fransk lilja.


Tysk örn
Publicerad den 31 maj 2009

Den svarta örnen i Tysklands statsvapen användes redan av de tysk-romerska kejsarna som betraktade den som en symbol för de maktanspråk de ansåg sig ha ärvt från romarna.
 
Trots de genomgripande omvälvningar som har ägt rum sedan dess - Tysklands enande 1871, kejsarens abdikation, Weimarrepublikens respektive Tredje rikets uppgång och fall -  har den svarta örnen förblivit en tysk nationalsymbol.


Påvligt vapen
Publicerad den 30 maj 2009

Påvens heraldiska vapen består av sankt Petri korslagda nycklar - Petrus var Roms förste biskop och blev sedermera himmelrikets portvakt - under den påvliga tiaran och draperade med palliet.

Nycklarna påminner om arvet från Petrus - palliet bars ursprungligen blott av påven - medan den trdubbla tiaran betecknar treenigheten. Tillsammans bildar de en symbol för kyrkans makt.

 

Tistel
Publicerad den 29 maj 2009

Den taggiga tisteln med sitt tillhörande valspråk Nemo me impune lacessit ("ingen skadar mig ostraffat") är Skottlands nationalsymbol.

Den är en symbol för trots samt för viljan att försvara Skottland. Enligt legenden varskodde en tistel skottarna på 700-talet om ett nära förestående danskt anfall. En av de barfota vikingarna klev på en tistel och skrek till av smärta, varpå inkräktarna upptäcktes i tid och jagades på flykten.

Tisteln antogs officiellt som Skottlands vapen av konung Jakob III (1452-1458). Senare upptogs den i det brittiska riksvapnet och Tistelorden blev följaktligen en viktig brittisk riddarorden.

Tisteln kan också vara en kristen symbol och jämställs då med törnekronan och syndafallet och förknippas således med sorg och synd. Skottland symboliserars även av kilten och dess tillhörande skinnpung samt av säckpipan. Kiltens mönster visar vilken klan bäraren tillhör.


Svastika
Publicerad den 28 maj 2009.

I dag är svastikan oupplösligen förbunden med nazismen, trots att den i själva verket är en urgammal symbol med uteslutande positiva konnotationer, en symbol för lycka.
 
Svastika är sanskrit och dess två första stavelser, svasti betyder just lycka. Svastikan har också använts som heraldisk symbol och ingår till exempel i det finska frihetskorset, men kan likväl tolkas som en fylfot. Svastikan är ursprungligen en solsymbol och står för det manliga.

Om svastikan spegelvänds kallas den sauvastika, vilket är en månsymbol och en beteckning för det kvinnliga. Svastikan kan också stå för föreningen av två motsatser, manligt och kvinnligt, dynamiskt och statiskt, början och slut av yin och yang. Symbolen användes redan i förhistorisk tid och återfinns över hela världen.

För Hitler var svastikan en symbol för det germanska folkets ("ariernas") överlägsenhet gentemot andra folk.



Tupp
Publicerad den 27 maj 2009.

Tuppen har förknippats med Frankrike ända sedan Gallien var en romersk provins. Det latinska ordet gallus betyder både "tupp" och "galler" (invånare i Gallien).

Tuppen användes sporadiskt som nationalsymbol under medeltiden och fick en renässans under franska revolutionen, då den ersatte typiskt kungliga emblem som lejonet och franska liljan.

För revolutionärerna symboliserade den vaksamhet och i dag är den en symbol för den franska nationella stoltheten.


Tudorrosen
Publicerad den 26 maj 2009.

Tudorrosen är en symbol för Englands enande. Mellan 1455 och 1485 härjades landet av inbördeskrig som numera kallas rosornas krig.

Kriget hade föranletts av husen Lancasters och Yorks ( vars vapen var en röd respektive en vit ros) dynastiska ambitioner; de båda släkterna hade varsin tronpretendent.

När Henrik Tudor av Lancasterätten slutligen besteg tronen år 1485 under namnet Henrik den VII förenade man den röda rosen med den vita, varpå denna rödvita ros blev släkten Tudors vapen. 


Taj Mahal
Publicerad den 25 maj 2009.

Taj Mahal är en symbol med dubbel innebörd: det symboliserar både Indien och kärlekens makt.

När mogulhärskaren Shah Jahans favorithustru Arjumand Banu Begum (Mumtaz Mahal) 1631 avled i barnsäng beslutade sig hennes otröstlige make för att till hennes ära låta uppföra detta storslagna monument vid Yamunafloden i staden Agras utkant, inom synhåll från hans palats.

Arbetena inleddes samma år och Taj Mahal kunde med hjälp av tjugotusen byggnadsarbetare fullbordas inom loppet av sjutton år. En symmetriskt anlagd trädgård leder fram till mausoleet som är utfört i vit marmor från  Rajasthan.

Byggnaden kännetecknas av en mängd nischer och inläggningar med halvädelstenar samt en jättelik kupol som höjer sig över marmorsarkofagerna som hyser de jordiska kvarlevorna av Shah Jahan och hans älskade hustru.





DSB 25  maj 2009

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

  • Artiklar

  • Kommentarer


Vad vet du om blommor?


© Politico.se