användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 26 mars 2011 17:12

EU

31 augusti 2012

Arbetslöshet
och inflation stiger nu samtidigt i euroländerna. Inflationen steg till 2,6 procent i augusti (+0,2) och det var mer än de 2,5 procent som ekonomer hade räknat med.

Samtidigt visar statistiken att arbetslösheten jämfört med juli för ett år sedan har stigit från 10,1 till 11,3 procent.

Antalet arbetslösa inom eurozonen är rekordhög och 18 miljoner människor går utan jobb, enligt statistikmyndigheten Eurostat, den högsta siffran sedan mätningarna påbörjades 1995.

Skillnaderna är stora mellan olika delar av valutaunionen, i Tyskland uppgår andelen arbetslösa till 5,5 procent och även i Nederländerna och Österrike är den förhållandevis låg.

Samtidigt är mer än var fjärde spanjor utan jobb och i både Spanien och Grekland är mer än 50 procent av dem som är under 25 år utan arbete.

Inom hela EU är mer än 25 miljoner människor utan jobb.

Detta är offentlig statistik och tar vi med även den dolda arbetslösheten hamnar vi på långt högre siffror.

Sverige har en öppen arbetslöshet på 8,8 procent, enligt SCB, men den varierar beroende på vem som mäter den och för vilket syfte.

Inför riksdagsvalet 2010 låg den öppna och dolda arbetslösheten i Sverige på 17,2 procent , en ökning med 0,9 procent sedan valet 2006.

Av dessa var 8,3 procent öppen arbetslöshet.

Enligt samma sätt att räkna var 30 procent, utrikes födda( 20-64 år) arbetslösa, en ökning med 1,8 procent sedan 2006.

Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) uppgick till 42,5 procent, en ökning med 4 procent.

Bland unga finns det en grupp som varken studerar eller är inskriven på Arbetsförmedlingen och ingen vet hur många de är men uppskattas till närmare 120 000 individer. 

Roten till detta tillstånd är den fria rörligheten, men även den förda politiken, det senare i synnerhet i Sverige.

Sverige har gjort ändringar i lagen om arbetskraftsinvandring för att underlätta för människor från utomeuropeiska länder att få ett jobb i Sverige.

Det som många benämner massinvandring är ett led i att invandringspolitiken har blivit en del av biståndspolitiken.

Regeringen kallar merparten av invandrarna för flyktingar, men mycket få av dem har skyddsbehov enligt UNHCR:s definition.

De flesta är ekonomiska flyktingar, kvotflyktingar, anhöriginvandrare, ensamkommande "flyktingbarn" och personer vars fokus enkom är på brott och att snylta på svenska skattebetalarna. 

Sverige för i detta avseende en svenskfientlig politik och medborgarna kommer att reagera först när de själva drabbas av den.

07 augusti 2012

Albaniens parlament
röstade ner regeringens förslag till författningsändring, vilket skulle ha begränsat den rättsliga immuniteten för parlamentariker och regeringsmedlemmar.

Lagändringen är ett villkor för att EU ska godkänna Albanien som kandidatland.

Parlamentet kan inte ta upp förslaget till ny omröstning förrän tidigast om ett år.

Albanien ansökte om EU-medlemskap 2009 och hade satt som mål att antas som kandidatland i slutet av året.

26 juni 2012

Montenegro
fick i dag klartecken att börja förhandla om EU-medlemskap, men Sverige som är en av de mest utvidgningsvänliga i EU är skeptisk inför detta.

- Vi är bekymrade över den organiserade brottsligheten i landet, säger Carl Bildt (M) efter att beslutet fattats om att låta landet ta nästa steg i den långa förhandlingsprocessen.

Det som fick Sverige och andra tveksamma länder att släppa på motståndet var att polismyndigheten Europol ska ta fram en rapport för att se hur Montenegro tagit itu med brottsligheten. 


16 maj 2012

Sedan den 6 maj har det tagits ut 700 miljoner euro från Greklands banker, vi talar om kapitalflykt ur landet.

Grekland kommer att hålla nyval den 17 juni, rapporterar Reuters med hänvisning till en partikälla.

Valdatumet bekräftas av den grekiska nyhetsbyrån ANA, som även uppger att chefen för Greklands högsta förvaltningsdomstol, Panagiotis Pikrammenos, kommer att utses till tillförordnad premiär-minister fram till valet, rapporterar AFP.

Greklands presidentkansli meddelade i går att försöken att få till stånd en ny grekisk regering hade misslyckats och att nyval ska hållas.

Enligt två färska opinionsundersökningar i helgen har vänsterpartiet Syriza, som motsätter sig kraven och blev två i senaste valet chans att bli störst.

I veckotidningen Ependytis mätning fick Syriza drygt 20 procent av väljastödet.

Det kommer inte att bli någon omförhandling av villkoren i de nödlån som tidigare ställts ut till Grekland, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Frankrikes president Francois Hollande och Tysklands förbunds-kansler Angela Merkel sade i går att Europa är redo att agera för att stödja den grekiska ekonomin.

10 maj 2012

Eurokrisen minskar svenskars EU-stöd
. Inte fler än en av tio svenskar skulle i dag säga ja till svenskt euromedlemskap.

Skuldkrisen i EU får också svenskarna att bli allt mer negativa till EU, visar en undersökning från  SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Undersökningen utfördes hösten 2011 och visar att inte fler än 12 procent stödjer ett svenskt euromedlemskap och andelen som säger nej är 54 procent, för tre år sedan var relationen omvänd.

Undersökningen visar också att tilltron till EU minskar på en rad andra områden, sådant som inte har med ekonomin att skaffa.

Svenska folket skuldbelägger EU för att det går dåligt för ekonomin, inte bara i EU utan också i Sverige.

Det som de tycker är bra med EU är företagande, militärt samabete och miljöfrågor, men stödet minska även på dessa områden jämfört med föregående år.

Trots den svaga EU-opinionen är det fortfarande 50 procent som vill att Sverige ska vara kvar som EU-medlem och de som vill att vi ska lämna är 22 procent, men det är färre i dag än det var 2010, enligt Sören Holmberg. 

01 mars 2012

EU:s toppmöte
beslutade återigen att skjuta på beslutet om att utvidga  passunionen Schengen sedan Nederländerna ensamt fortsätter att stoppa Bulgariens och Rumäniens  inträde i Schengen.

28 februari 2012

Sanningen bakom EU och euron
. Det finns flera förklaringar till hur EU formades och euron infördes.

Europa hade länge diskuterat planerna på att införa en gemensam valuta och redan på 1970-talet infördes ecun och Tyskland har varit pådrivande sedan 1990-talet.

Vid Tysklands enande1989-1990 var Mitterand president i Frankrike och Thatcher premiärminister i Storbritannien och de såg en fara i ett "Stortyskland".

De befarade att Tyskland skulle behärska och dominera hela Europa med en stark D-mark.

För att Frankrike och Storbritannien skulle gå med på att ratificera avtalen om ett enat Tyskland skulle landet förbinda sig att ingå i en europeisk valutaunion.

Tyskland och Frankrike påskyndade genomdrivandet av euron i Europa, men någon riskanalys avseende inträdeskrav för den gemensamma valutan gjordes aldrig.

Serbien närmar sig EU
. Serbien tar ytterligare ett steg på vägen mot EU-medlemskap när EU:s utrikesministrar gav landet grönt ljus att bli ett så kallat kandidatsland i dag.

Att bli upphöjd till kandidatland innebär inte att man automatiskt får ett datum för förhandlingsstart, men Carl Bildt (M) hoppas att Serbien ska få klartecken under året.

Kroatien, som blir EU-land nummer 28 nästa sommar, behövde åtta år från förhandlingsstart till medlemskap.

Formellt måste även EU-ledarna godkänna Serbiens kandidatstatus på toppmötet senare i veckan.

Island förhandlar sedan 2010, Makedonien blev kandidatland 2005, men förhandlingarna blockeras av Grekland på grund av en namnstrid.

Montenegro fick kandidatstatus 2010 och EU-kommissionen rekommenderar förhandlingsstart, men EU-länderna har inte gett klartecken än.

Turkiet började förhandla 2005, men har inget avslut i sikte.   

En berättigad fråga är varför man har så bråttom att ta in länder i EU som ännu inte är mogna för detta?

11 februari 2012

Det grekiska samhället
är på väg att bryta ihop under de våldsamma besparingar som krävs för att landet ska undvika konkurs.

I Aten växer antalet hemlösa i snabb takt och allt fler greker tvingas denna kalla vinter att förlita sig på kyrkans soppkök för att överleva.

25 procent av Greklands befolkning lever under fattigdomsgränsen i dag, enligt nya siffror från EU.

Grekland har 11,3 miljoner invånare varav över 3,8 miljoner bor i Aten och det finns också uppskattningsvis en miljon illegala invandrare i landet varav 500 000 i Aten.

Arbetslösheten är över 20 procent och de unga under 25 år är den värst drabbade gruppen med nästan 50 procents arbetslöshet.

Grekland har en statsskuld på 160 procent av BNP och budgetunderskottet ligger på 9 procent.

7 735 kronor i månaden ligger den grekiska minimilönen på i dag, men den kan sänkas till 6 193 kronor med det nya sparpaketet.

Den uppgörelse som nu pågår med ECB, EU och IMF innehåller enorma
nedskärningar i form av massavskedningar från statlig och kommunal sektor, högre skatt, sänkta löner och pensioner samt privatisering av statliga bolag. 

- En 22-procentig sänkning av minimilönerna i privat sektor, till 586 euro per månad. 

- Frysta minimilöner i tre år och en frysning av alla löner tills dess att arbetslösheten sjunker under 10 procent.

- Uppsägningar av 150 000 offentlig anställda på tre år, varav 15 000 redan år 2012.

- En minskning av statsbudgeten på 3 miljarder euro 2012.

Grekland är inne på sitt femte år av recession med en rekordhög arbetslöshet på 21 procent.

Många bedömare är kritiska till de åtstramningsplaner som krävs av långivarna.

Räddningspaketet till Grekland är värt 130 miljarder euro och är kopplat till ett avtal med privata långivare om skuldlättnad på över 100 miljarder euro.

De rika grekerna har redan stoppat undan sina pengar utanför landets gränser och det är riskabelt att i en sådan situation kräva uppoffringar av "vanliga" skattebetalare.

9 februari 2012

Grekland har tre dygn
på sig för att få avtal om ett andra stödprogram på plats, enligt Thomas Mayer chefekonom på Deutsche Bank.

Greklands statskassa är i praktiken slut samtidigt som landet står inför återbetalningskrav på 14,4 miljarder euro den 20 mars.

En berättigad fråga är hur grekerna har kunnat hamna i denna misär och vem ska hjälpa grekerna när de själva inte längre kan hjälpa varandra?

12 januari 2012

Greklands budgetunderskott
växte med 0,8 procent till 21,6 miljarder euro 2011 trots besparingsprogram och åtstramningar, enligt uppgifter från den grekiska regeringen.

Lokala budgetar och socialförsäkringen ingår inte i beräkningen.

Grekland befinner sig sedan 2009 i en djup skuldkris och förhandlar nu med EU och IMF om ett andra stödprogram med nödlån130 miljarder euro och en skuldlättnad på drygt 100 miljarder euro


07 januari 2012

Italiens parlamentariker tjänar mest i Europa
. Italienska parlamentariker hör till de mest välbetalda i hela Europa med ungefär 100 000 kronor i månaden i grundlön.

Därutöver har de över 30 000 kronor i resebidrag, samtidigt som de färdas gratis på tåg, flyg och färjor, enligt den italienska statistiska centralbyrån som försökt göra en jämförelse mellan ett antal europeiska länder.

Enligt rapporten tjänar de italienska politikerna 60 procent mer än sina kollegor i Frankrike, Tyskland, Spanien och andra länder som ingick i granskningen.

En berättigad fråga är om premiärminister Monti kommer att ge sig på även denna post, när han i januari ska komma med nya besparingsförslag för att få den italienska ekonomin på fötter.

I mitten av januari ska Italien ta upp nya statslån och då får vi se vad marknaden gör för bedömning.

Andra hävdar att franska och tyska parlamentariker har betydligt fler förmåner, men det borde inte vara så svårt att få klarhet i. 

Ungdomsarbetslösheten i Italien uppgår i dagsläget till 30,1 procent.

Utifrån den bakgrunden är det inte acceptabelt att ett högskatteland som Sverige ska låna pengar via IMF för att bekosta orimliga parlamentarikers löner.

Omkring hälften av EU:s 55 000 anställda i Bryssel på exempelvis EU-kommissionen har en grundlön på mellan 24 000 och 150 000 kronor i månaden.

Enligt en modell ska EU-byråkraterna i Bryssel få sin lön höjd i år med 1,7 procent, men en majoritet vill stoppa lönehöjningen med hänvisning till den ekonomiska krisen.

31 oktober 2011

I veckan blev eurons räddningsplan "klar", men nu är det pengar som saknas.

EU-ledarna hoppas att Internationella valutafonden, IMF, och kinesiska statsfonder ska investera i i grekiska och italienska statspapper genom en speciell stabiliseringsfond som ska sättas upp.

På G20-mötet på torsdag och fredag finns det anledning att förhandla på hög nivå när ledarna för de 20 största ekonomierna träffas i Cannes.

De svarar sammantaget för 80 procent av världens BNP och på agendan finns också USA:s krav på marknadsanpassade valutakurser.

Det innebär att president Obama kommer att försöka pressa Kina att tillåta en uppvärdering av den kinesiska valutan gentemot den amerikanska dollarn.

I morgon är det ledarskifte i ECB-skrapan i Frankfurt då Jean-ClaudeTrichet lämnar över till avgående italienske centralbankchefen Mario Draghi, efter åtta år i spetsen för ECB.

Många greker vill lämna landet. Den värsta lågkonjunkturen i Grekland på 40 år får nu unga och välutbildade greker att söka lyckan utomlands.

De som ger sig av är personer som skulle behövas för att få landet på rätt köl, varnar statsvetare.

När Australien nyligen ordnade ett informationsmöte om landets migrationslagar och visumregler översvämmades ambassaden av ansökningar.

I Tyskland tror en organisation för greker utomlands, SAE, att antalet greker i landet ökat med tiotusen sedan krisen inleddes.

24 oktober 2011

Under helgens toppmöte har EU tagit ett tydligt steg mot att ändra i det fördrag som styr hur unionen fungerar.

Skälet är att eurozonen ska få nya möjligheter att samordna sin ekonomiska politik.

Den svenska regeringen är emot en fördragsändring, som troligen kommer att ta flera år, men den tyska förbundskanslern Angela Merkel trycker på för ett ändrat fördrag.

EU:s valde ordförande Herman van Rompuy får i uppdrag att fram till december utreda hur man kan ändra i Lissabonfördraget så att euroländerna kan öka samordningen av sin ekonomiska politik.

19 oktober 2011

Storstrejk i Grekland inledd
. En två dagar lång generalstrejk inleddes i Grekland i dag som är utlyst av två fackliga organisationer som representerar omkring hälften av landets arbetsstyrka.

Samtidigt ska parlamentet rösta om ett sparpaket som bland annat innehåller höjda skatter, sänkta löner och uppsägningar.

Det är åtgärder som är mycket impopulära bland stora delar av befolkningen och tidningen Ta Nea kallar strejken för "alla strejkers moder" och den väntas bli mycket omfattande.

Över 100 000 demonstranter samlades på Syntagmatorget i Aten för att protestera mot nya nedskärningar.
 
En grupp svartklädda och maskerade aktivister, beväpnade med bensinbomber och stenar, gick till attack.

Avspärrningar runt parlamentsbyggnaden höll inte för trycket och en vaktkur utanför sattes i brand.

Nyhetsmedier rapporterade på kvällen att 28 demonstranter gripits och att 25 poliser skadats.

Parlamentet röstade på kvällen för regeringens plan i sin inledande behandling av förslagen.

Regeringspartiet Pasok har efter flera avhopp 154 av 300 röster i parlamentet och alla Pasokledamöter röstade ja, rapporterade Reuters och förslagen väntas antas i detalj under torsdagen.

Till helgen väntar överläggningar med euroländerna i Bryssel, där nya nödlån kan säkras om parlamentet har fattat beslut.

De fackliga organisationerna inledde på onsdagen två dagars generalstrejk och protestaktioner genomfördes i flera andra grekiska städer.

12 oktober 2011

Slovakiens
parlament kommer att godkänna att EU:s krisfond EFSF förstärks och utvidgas.

I dag kom den ledande vänsteroppositionen och tre av de fyra avgående regeringspartierna överens om att godkänna förstärkningen senast på fredag, sedan parlamentet röstade emot utvidgningen.

Beslutet resulterade i att regeringen kommer att avgå men att den nuvarande premiärministern Iveta Radicova sitter kvar till dess att nyval hålls den 10 mars 2012.

Slovakien är hittills det enda av de 17 euroländerna som inte har godkänt en utvidgning av räddningsfonden och alla länderna måste godkänna den.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso efterlyste i dag "kraftfulla och koordinerade åtgärder" på EU:s toppmöte om den ekonomiska krisen den 23 oktober.

Vi står inför brådskande behov att stärka Europas banker och det kommer att ske efter nya stresstester där bankernas uthållighet prövas väsentligt hårdare än de tester som redovisades i somras. 

Skuldkrisen i eurozonen förvärras av den osäkerhet som präglar EU:s beslutsmaskineri, skriver kreditvärderingsinstitutet Fitch Ratings i en kommentar till Slovakiens nej till en förstärkning av krisfonden EFSF.

Beslutet visar på hur politiskt och tekniskt komplicerat det är för EU att få nödvändiga och effektiva institutioner på plats, enligt Fitchs analytiker.

Den här typen av osäkerhetsmoment bidrar till att krisen i eurozonen biter sig fast längre än bara några månader, varnar de.


17 september 2011

Sverige har försökt få EU att agera mot Eritreas skatteindrivning bland exileritreaner, enligt utrikesminister Carl Bildt (M), men han vill inte säga om Sverige ska använda vapnet i fallet med den fängslade Dawit Isaak.

- Jag vill inte uttala mig om det och skulle vi göra det så skulle vi inte tala om det just då i alla fall, säger Bildt.

Exileritreaner avkrävs två procent av inkomsten, troligen diktaturens största inkomstkälla enligt FN och från Sverige rör det sig uppskattningsvis om tiotals miljoner kronor.

Svensk-eritreanska journalisten Isaak är sedan tio år fängslad i Eritrea utan rättegång och svenska regeringen kritiseras för tystnad och passivitet.

I maj fick Storbritannien fyra fängslade medborgare släppta i Eritrea efter hot om att stoppa skatteindrivningen, men Bildt pekar på att de enbart hade brittiska medborgarskap, inte dubbla, en avgörande skillnad.

- Vi gick vidare med andra åtgärder i stället just då och på TT:s fråga om vilka åtgärder då, svarar Bildt att det kan han inte gå in på.

Bildt säger vidare att han "utgår ifrån att David Isaak nnu är i livet".

12 september 2011

Sverige
och sju andra länder kräver att EU ska dra ned på sina utgifter framöver sedan EU-kommissionen i juni föreslog att unionens budget ska öka med 7 procent fram till 2020.

Dessa nettobetalarländer företräder tre femtedelar av EU:s medborgare.

Sverige, Tyskland och Finland betalar in mer till EU än vad de sedan får tillbaka i form av stöd till exempelvis jordbruket. 

Länder som Grekland och Ungern får så pass mycket stöd från EU att de tjänar på att unionens budget växer.

Vad man borde spara in på är jordbruksstödet där Frankrike får en merpart av stödet från EU.

EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) är en av dem som anser att en sådan höjning är orimlig.

08 september 2011

Grekland
kan varken sparkas ut eller självmant lämna eurozonen, enligt EU-kommissionens bedömning av rättsläget.

Lissabon fördraget stadgar att medlemskap i euroområdet är oåterkalleligt.
 
Uttalandet görs sedan Nederländernas regering fört fram ett förslag där uteslutning skulle vara en tänkbar sanktion mot länder som inte följer gemensamt beslutade budget- och skuldregler. 

Enligt en utbetalningsplan skulle 8 miljarder euro i lån till Grekland betalats ut i september, men EU och IMF har ännu inte gett klartecken till detta.

I slutändan är det upp till Grekland att uppfylla de villkor som krävs för att vara medlem i valutaunionen, sade Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble i en radiointervju i dag.

Greklands recession fördjupades under andra kvartalet i år och färsk statistik visar att ekonomin krympte med 7,3 procent på årsbasis.

Arbetslösheten på 16 procent har bara backat marginellt (- 0,6 %) och arbetslösheten i åldersgruppen 15-24 år är 43 procent. 

Grekland kommer inte att nå upp till målet för budgetunderskottet på 7,6 procent i år, ett krav för att få ut mer nödlån ur det stödprogram som upprättades under 2010.

Den inhemska efterfrågan är enormt svag och exporten får ingen draghjälp från den globala tillväxten och ett budgetunderskott på 8,5-9,0 procent är inte uteslutet.

Intressant i sammanhanget är att Nederländerna föreslår att Grekland ska kastas ur eurozonen, men inte känner till att detta inte är möjligt.

Vet de som representerar medborgarna, de så kallade folkvalda, över huvud taget vad de är med och beslutar om (jfr grundlagsändringen i Sverige)?

Eller är de mest intresserade av att rädda sina egna jobb?

05 september 2011

Storbritanniens
åtstramningspolitik riskerar att föra landet in i en recession, varnar Bill Gross, vd på amerikanska Pimco, världsledande fondförvaltare på obligationsmarknaden.

Den brittiska ekonomin är i ett sämre skick än när planen togs fram, varför det behövs vissa finjusteringar och möjligen en helt ny riktning på strategin, skriver brittiska Times.

Detsamma gäller flera euroländer och USA. 

01 september 2011

I Grekland förvärras
krisen och enligt ny rapport och statistik är läget mer allvarligt i dag än för en dryg månad sedan.

För en månad sedan beslutade långivarna om ett nytt stödpaket, men skrämmande siffror visar att underskottet nu är rekordhögt.

Underskottet för de sju första månaderna i år överstiger redan förra årets rekordbudgetunderskott på 15,4 procent av landets totala BNP och det råder fullständig kaos kring budgeten.

EU har satt gränsen för ett underskott till tre procent för medlemsländerna.

31 augusti 2011

10 procent låg arbetslösheten i de 17 euroländerna i juli, oförändrat jämfört med månaden innan.

För samtliga 27 EU-länder låg arbetslösheten på 9,5 procent i juli, också det oförändrat jämfört med juni.

25 augusti 2011

Räntetrycket mot Grekland
är rekordhögt och det skedde när det befaras att Finlands krav på säkerhet för stödlån till Grekland ska stjälpa hela eurozonens stödprogram.

Räntan på en tioårig grekisk statsobligation låg vid 17-tiden i dag på 18,32 procent efter en topp på över 18,50 procent på förmiddagen.

Räntegapet till tyska och svenska räntepapper ligger på över 16 procentenheter. 

Tysklands president Christian Wulff gick i ett tal i Lindau i går till angrepp mot ECB:s stödköp av italienska och spanska statsobligationer.

Enligt presidenten är det tveksamt om stödköpen är lagliga. ECB har stödköpt obligationer från de så kallade PIIGS-länderna för omkring 110 miljarder euro.


12 augusti 2011

Italiens regering godkände
vid ett krismöte i kväll ytterligare sparåtgärder för motsvarande 420 miljarder kronor, enligt nyhetsbyrån Reuters.

BBC rapporterar att 50 000 jobb kan komma att försvinna inom lokala myndigheter.

Nedskärningarna uppfyller krav från Europeiska centralbanken, ECB, som i veckan köpte italienska och spanska statsobligationer för att bidra till att hålla statslåneräntorna nere.

Bland åtgärderna finns en så kallad solidaritetsskatt på höginkomsttagare och omkring 79 miljarder kronor i nedskärningar i den offentliga sektorn.

Sparpaketet ska läggas fram för parlamentet för slutgiltigt godkännande och en berättigad fråga är om det är rätt väg att gå eftersom det bara kommer att förvärra lågkonjunkturen.
  


10 augusti 2011

I det krisdrabbade Portugal
börjar nu de åtgärder som IMF och Europeiska stabilitetsfonden krävde för att landet skulle få ett stödpaket att märkas på allvar.

Sänkta löner indragna bidrag och en privatiseringsvåg av flera statliga bolag med massuppsägningar som följd skakar landet har lett till att flera tusen portugiser nu har svårt att betala sina räkningar.

I Portugal har de folkliga protesterna uteblivit trots radikala nedskärningar och i stället informerar man folk om hur man kan spara in och till exempel laga en familjemiddag för 60 kronor.

Tiotusentals portugiser lever redan i dag på existensminimum

04 augusti 2011

EU-kommissionen uppmanade
i dag till en omprövning av alla delar av eurozonens nuvarande och framtida räddningspaket, för att övertyga marknaden att man kan hantera skuldkrisen.

Räntan på treåriga spanska obligationer steg till 4,81 procent jämfört med 4,03 procent i juni.

Commerzbank, Tysklands näst största bank, meddelade på torsdagen att man gör nedskrivningar på över 700 miljoner euro, cirka 6,4 miljarder kronor, för sina innehav i grekiska statsobligationer under andra kvartalet eftersom de minskat i värde.

Det gör Commerzbank till den europeiska storbank som drabbats mest av skuldkrisen i Grekland och banken har omkring tre miljarder euro placerade i grekiska statspapper, enligt Reuters.

Italien kommer troligen att ställa in betalningarna medan det ser ljusare ut för Spanien, enligt en analys som utförts av forskningsinstitutet Centre for Economics and Business Research (CEBR) i London.

Institutet räknar med att Italiens statsskuld kommer att öka från 128 procent av BNP till 150 procent 2017, om räntorna på de italienska statsobligationerna drivs upp över nuvarande nivåer och tillväxten fortsätter att ligga kring noll.


25 juli 2011

Det amerikanska kreditvärderingsinstitutet Moody´s sänker Greklands redan låga kreditbetyg och är nu ett steg från betalningsinställelse.

Ett lägre kreditbetyg ökar i regel lånekostnader och kan även innebära problem att ta nya lån och kreditvärderingsinstituten anklagas för att förvärra eurokrisen.


23 april 2011

Unga greker
flyr från Aten som skakas av strejker, stigande arbetslöshet och affärer och företag som slår igen.

Grekland är en av de största utnyttjarna av EU:s subventioner och EU klagar sedan länge över fusk och bristande kontroll och i år riskerar landet att få betala tillbaka 260 miljoner euro.

Ungdomarna i Grekland har drabbats hårdare än många andra i samhället och en redan hög arbetslöshet har drivits upp till 42 procent för ungdomar i åldern 18-24 år och till 22 procent i åldersgruppen 25-34.

Bakom utvecklingen ligger proppfyllda universitet, en stelbent arbetsmarknadslagstiftning och en ekonomi i fritt fall sedan snart två år.

2010 minskade BNP med 4,5 procent och i år väntas den sjunka med 3,9 procent, enligt IMF:s senaste beräkningar.

I Aten har en femtedel av affärerna slagit igen och överallt lyser de rödgula skyltarna att hyra.

Priserna stiger snabbt och inflationen närmar sig 3,4 procent, bensinpriset har på två år nästan fördubblats och sparpaketets skattehöjningar eldar på inflationen ytterligare.

Det är framför allt ungdomar som inte vet hur de ska klara sig på låga löner, ofta inte mer än 7 000 till 8 000 kronor och priser som är lika höga som i Stockholm och Paris.

Allt fler välutbildade unga greker har packat sina väskor och väntar bara på att få ett jobb utomlands, hälften av Greklands universitetsutbildade ungdomar försöker lämna landet ("braindrain).

Hälften av landets unga akademiker med doktorsexamen har lämnat Grekland de senaste två åren.

Det finns risk för att Grekland förblir i Europas marginal i 30 år, i kampen för att betala sin skuld som är självförvållat.


21 april 2011

EU-ledarna
har nått en uppgörelse om krisstöd till Grekland, skrev Herman Van Rompuy, EU:s permanente ordförande i ett inlägg på Twitter, enligt AP.

Enligt Italiens premiärminister Berlusconi (AFP) är stödet på 158 miljarder euro och av dessa kommer 49 miljarder från den privata sektorn, men det finns olika uppgifter om den senare siffran.

Privata aktörer kommer att bistå med 135 miljarder euro till Grekland under 30 år, sade Frankrikes president Sarkozy efter mötet.

Han sade att eurozonens ledare är "fast beslutna" att rädda Grekland från bankrutt. - Vi har beslutat att stötta Grekland, som en medlem av euron och eurozonen, sade Sarkozy.

Irland och Portugal kommer, i likhet med Grekland, att få lägre räntor och längre löptider på de lån länderna har tagit.

Det finns anledning att avvakta detaljer för att kunna skapa sig en bild av stödets struktur och omfattning.

Vad överenskommelsen i praktiken innebär är att Grekland kan fortsätta låna billiga pengar för att betala av nya skulder och att man får skjuta upp på lånen (30 år).

Men den stora frågan om man ska låta Grekland skriva ner sina skulder kvarstår.


Tysklands tidigare
förbundskansler Helmut Kohl och Helmut Schmidt riktar en appell till den nuvarande kanzlern Angela Merkel och de är inte nådiga i sina omdömen om hur hon hanterar eurokrisen.

"Tyskland pendlar mellan handlingsförlamning och kortsiktig nationell egoism, det är hög tid att förfäderna tar sig samman", skriver den tyska tidningen Der Spiegel.

I dag samlas Europas
ledare för att försöka enas om ett nytt grekiskt krispaket, men Tysklands förbundskansler Angela Merkel tonar ner förhoppningen om en uppgörelse, samtidigt som grekerna varnar för följderna om landet inte får hjälp.

Det kommer att ta en generation innan krisen för Grekland är över och många arbetslösa är inte optimistiska avseende landets ekonomiska framtid.

Huvudproblemet är att Grekland måste förändras strukturellt, men politikerna vet inte hur det ska gå till, klart är att det inte hjälper att strejka och kasta sten på polisen, det förvärrar situationen.

Att gå tillbaka till drachmen vore en katastrof eftersom de flesta skulder är tagna i euro.

Det är i slutändan europeiska skattebetalare som får stå för notan, något som kommer att märkas först om många år.

För att ett nytt krispaket ska lyckas gå i hamn krävs att privata långivare ska ställa upp och stå för en del av kostnaderna för att undvika att kreditvärderingsinstituten sätter konkursstämpel på Grekland.

Ett nytt krispaket på nästan 110 miljarder euro har i princip redan klubbats, men problemet är att landet behöver ännu mer pengar och därför är en skuldavskrivning nödvändig.

Medier uppger i dag att Tyskland och Frankrike är eniga om ett avtal och i dagens möte deltar inofficiellt också Deutsche Bank och BNP Paribas.

Förslaget underkänns av tongivande ekonomer i Tyskland som anser att Grekland bör lämna euron.

Det euroledarna håller på med kommer att förvärra krisen och det sker bara för att Frankrike och Tyskland vill rädda sina egna banker som står för en stor del av de utlånade pengarna.


20 juli 2011

Grekiska taxichaufförer förlängde
på onsdagen sin tvådagarsstrejk och hundratals förare samlades utanför transportdepartementet i Aten för att protestera mot regeringens planer på att avreglera branschen.

En mindre grupp kastade plastflaskor och stenar mot polisen, som svarade med tårgas

Efter ett möte med transportministern sade fackliga företrädare att ingen uppgörelse nåtts och att strejken därför fortsätter, oklart hur länge.

Det är hög tid att kasta ut Grekland ur EU.


18 juli 2011

EU kritiserar Danmarks skärpta gränskontroller
. Kritiken kommer efter en inspektion av hur kontrollerna genomförs och kommissionen öppnar för fortsatt övervakning.

EU kommissionär Cecilia Malmström (FP) säger i ett pressmeddelande att kommissionen inte kommer att tveka att använda alla medel för att se till att Danmark inte hindrar fri rörlighet av varor, tjänster och personer.

Protester och punktstrejker i Grekland
. I dag inleder taxichaufförerna en tvådagars strejk och samtidigt vädjar den grekiske premiärministern till sina EU-kolleger om att också EU måste fatta radikala beslut, inte bara för Grekland utan för hela EU.

Taxichaufförerna vänder sig emot regeringens planer på att liberalisera branschen och tillåta fler licenser. 

Förtroendet för de grekiska politikerna ligger i botten och nästan fyra av tio väljare säger att de inte skulle rösta om det var val i dag, något som skulle gynna de extrema vänster- och högernationalistiska krafterna i landet.

Det finns risk för social oro framöver och 83 procent säger att deras ekonomi har försämrats kraftigt och landet har en ungdomsarbetslöshet på mellan 35-40 procent.

De 17 länderna i eurozonen vill införa en bankskatt för att på det sättet få den privata sektorn att bidra till räddningsinsatsen för det skuldtyngda Grekland.

Skatten ska omfatta även banker som inte är direkt involverade i Grekland, skriver den tyska tidningen Die Welt. Tyskland väntas senare i år införa en skatt på bankvinster, som beräknas dra in 1,4 miljarder euro om året.

Företrädare för eurozonen möts i Bryssel på torsdag för att diskutera Greklandskrisen.


13 juli 2011

Enligt en ny opinionsundersökning som utförts på webben skulle 49 procent av britterna rösta för att landet lämnar EU om det vore val i dag och bara 25 procent vill att Storbritannien blir kvar i unionen.

57 procent anser att medlemskapet varit negativt för dem och 32 procent anser att det varit positivt.


12 juli 2011

Oro för att Italien ska dras med
. Euroländerna lovar lägre räntor, längre löptider på lån och en mer flexibel räddningfond för att hjälpa Grekland och andra skuldtyngda länder.

Det är ett försök att undvika att krisen sprider sig till Spanien och Italien.

Efter ett långt möte lovade finansministrarna från de 17 euroländerna att värna stabiliteten i euroområdet och utlovade inom kort nya åtgärder.

Oron finns att eurozonens tredje största ekonomi, Italien, ska dras med i krisen.

Finansministrarna tycks inte ha hittat någon lösning på hur banker, försäkringsbolag och andra fonder kan bidra till det grekiska räddningspaketet.

De tillsatte dock en arbetsgrupp som ska lämna förslag till hur ett nytt flerårigt räddningspaket till Grekland ska finansieras.

Japans finansminister Kaoru Yosano sade på tisdagen att han är extremt oroad över skuldkrisen som sprider sig från Grekland till Irland, Portugal, Spanien och kanske Italien. 


Räntetrycket
mot Italien och Spanien tilltog på tidagen, ett uttryck för att marknaden kräver en riskpremie för att köpa obligationer.

Att medlemsländer kan pressas till att lämna eurozonen, tidigare ett otänkbart scenario, målas nu upp som "ganska troligt" av japanska bedömare.

Det börjar i så fall med att länder i periferin, som Grekland, Portugal eller Irland, kastar in handduken och devalverar sig ur krisen, skriver de japanska ekonomerna.

Även Belgien, Italien och Spanien kan gå samma väg. 

06 juli 2011

Möte om Grekland
. Internationella storbanker och försäkringsbolag träffas i Paris i dag för att försöka enas om hur man ska hjälpa skuldkrisens Grekland, ett möte som arrangeras av IIF.

Målet är att en fjärdedel av det nya stödpaketet ska komma från privata eftergifter, men kreditvärderare har hittills sågat alla förslag.

IIF-mötet följs av ett möte mellan Frankrikes nye finansminister Francois Baroin och hans tyske kollega Wolfgang Schäuble, där den grekiska frågan också står i fokus.

Skuldkrisen i eurozonen fokuserar på fem länder som ofta nämns under beteckningen PIIGS, Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien.

Grekland är sämst i klassen med en statsskuld på 340 miljaredr euro, men både Italiens och Spaniens statsskuld är högre och Italiens ligger på 1 800 miljarder euro (merparten interna lån).

Grekland anses behöva ett ännu större stödpaket än fjolårets nödlån på 110 miljarder euro, för att inte tvingas ställa in betalningar.


02 juli 2011

Euroländer sade ja till stödpaket
. Eurozonens länder har nu definitivt sagt ja till att ge Grekland ett stödpaket på 12 miljarder euro, enligt AFP.

Beslutet kom efter en telefonkonferens mellan finansministrarna i eurozonens 17 länder.

Det är den femte utbetalningen av nödlån till Grekland och ges inom ramen för fjolårets stödpaket från EU och IMF på 110 miljarder euro.

Problemet är bara att Grekland klarar sig inte med detta utan behöver uppskattningsvis 100 miljarder euro ytterligare.

I maj 2010 fick Grekland ett lån från EU och IMF på 110 miljarder euro och tanken var att det skulle kompletteras med lån från den privata kapitalmarknaden, men det har inte skett.

Grekland har en statsskuld på cirka 350 miljarder euro och skräpbetyg på kreditmarknaden och inför veckans omröstning väntade akut kassabrist, 44 miljarder saknades.

Åtstramningspaket som det grekiska parlamentet beslutade om innebär besparingar på 28 miljarder euro de närmaste fyra åren.

Det stödpaket som eurozonens finansministrar sade ja till omfattar 12 miljarder euro och av dem kommer 8,7 från euroländerna och 3,3 miljarder euro från IMF, som också måste godkänna paketet.

01 juli 2011

I dag tar Polen
över EU:s roterande ordförandeskap från Ungern. Ett säkrare, större och rikare EU är Polens mål som ny ordförande för den europeiska unionen.

Ungerns ordförandeskap började med ett jättebråk kring landets nya medielag, men även det polska ordförandeskapet riskerar att, åtminstone till att börja med, präglas av politisk irritation.

Skälet är att övriga EU-länder vill att unionen ska skärpa sina klimatmål till 2020.


20 juni 2011

Lätt att lura till sig EU-bidrag
. Det finns luckor i kontrollen (länsstyrelsen) av det EU-stöd som betalas ut för jordbruksstöd och lantbrukare kan få ut stöd för mark som de varken äger eller arrenderar utan någon större risk för upptäckt.

Nyligen upptäcktes ett sådant fall i Gnosjö.

- Det skulle bli allt för byråkratiskt om vi i varje enskilt fall skulle kräva in arrendeavtal eller ägandebevis för marken utan det här bygger på att lantbrukarna är ärliga, säger Bengt Olsson, ansvarig för kontrollen av EU-stöd på länsstyrelsen.

Detta visar med önskvärd tydlighet hur "Förvaltnings-Sverige" fungerar, något som går som en röd tråd genom hela förvaltningsverksamheten.

Man kontrollerar helt enkelt inte.  

/ /

IMF tror på sänkt tillväxt
. Internationella valutafonden (IMF) sänker prognosen för den globala BNP-tillväxten i år till 4,3 procent, från tidigare 4,4 procent.

För 2012 lämnas BNP-prognosen oförändrad på 4,5 procent jämfört med vårprognosen i april, framgår av en prognosuppdatering.

Tillväxten i många utvecklade ekonomier är ännu svag, med tanke på djupet i recessionen. Utöver detta är den milda inbromsning som observerats under det andra kvartalet 2011 inte uppmuntrande, skriver IMF.

/ /

Statliga 3:e AP-fonden äger grekiska statsobligationer till ett värde av nära tre miljarder kronor, papper vars värde riskerar att rasa dramatiskt i värde om landet tvingas ställa in betalningarna.

Det motsvarar 1,3 procent av fondens totala tillgångar som vid årsskiftet var 221 miljarder kronor.

Tittar man historiskt brukar det i sådana här situationer sluta med att obligationsägarna får tillbaka omkring 40 procent av de pengar som de investerat.

Vid en betalningsinställelse riskerar således svenska pensionssparare en miljardsmäll.

ECB-topp dömer ut Grekland
. Om inte det grekiska parlamentet röstar igenom det nya sparpaketet kommer landet att gå i konkurs inom ett par veckor.

Den varningen ger Lorenzo Bini Smaghi, som sitter i ECB:s direktion. Nästa del av stödlånet, betalas inte ut om Grekland inte genomför reformerna.

Om landet inte klarar av att nå en politisk överenskommelse för att fullfölja reformerna, kommer Grekland inte ens ha pengar att betala sina löpande utgifter, säger Bini Smaghi.
 
Tyskland förordar en skuldnedskrivning och att privata fordringsägare ska ta en del av smällen, men ECB och Frankrike varnar för att konsekvenserna blir för stora. 

Inget industriland har tidigare skrivit ner sin statsskuld och vi vet således inte vad det innebär men att konsekvenserna kan bli enorma.


19 juni 2011

Grekland
är inne på tredje året av recession och en rekordhög arbetslöshet på 16,2 procent och nu väntar ytterligare ett stålbad.

Statsbudgeten ska stramas åt med 28 miljarder euro på fem år, varav en fjärdedel redan i år och det ska säljas statlig egendom för 50 miljarder euro.

Det finns personer som vill gå igenom lånen och se hur många som är olagliga, merparten hävdar en del.

Detta har pågått sedan 70-talet och det grekiska skuldberget ligger nu på svindlande 340 miljarder euro. 

Det sägs att merparten av pengarna har hamnat i fickorna på politiker, byråkrater och deras vänner i näringslivet och det vill inte grekerna betala.

70 procent av alla självständiga läkare, jurister och arkitekter betalar inte en enda euro i skatt, övriga 30 procent betalar åtminstone något.

Grekland har de lägsta skatteintäkterna i eurozonen, den svarta ekonomin omsätter årligen omkring 59 miljarder euro, en fjärdedel av den officiella ekonomin, enligt IOBE:s beräkningar.

En enkät bland drygt 6 000 greker tidigare i år visade att lokala skattekontor och sjukhus hörde till de mest korrupta myndigheterna.

I genomsnitt betalades mutor på 1 492 euro, en uppgång med nästan 10 procent jämfört med 2010.

Bristande kontroll gör att många greker kan fortsätta att få pension för anhöriga som redan har avlidit och nu ska de mer än 9 000 pensionärer som är 100 år eller äldre kontrolleras.

Förvaltningen har upptäkt 4 500 fall av utbetalningar till före detta offentligt anställda som inte längre var i livet.

Bakom den grekiska krisen ligger den uppblåsta offentliga sektorn och en bristande internationell konkurenskraft.
 
Till det ska läggas de för Grekland allt för låga räntorna när euron infördes.

De har eldat upp konsumtionen och lett till att landet levt över sina tillgångar.
 
Konsekvenserna blev fallande export och ett underskott i handelsbalansen på 10 procent av BNP.

Från att ha varit en nettoexportör av jordbruksprodukter, en av landets stora näringar, har Grekland blivit en nettoimportör.

Skulderna på 325 miljarder euro lär Grekland aldrig kunna betala tillbaka.
 
För att klara det skulle ekonomin behöva växa med 12 procent per år under tre årtionden.

Man kan inte utesluta att en statsbankrutt i Grekland skulle kunna utlösa en ny omfattande finanskris, men problemen skulle inte bli lika stora som efter Lehman Brothers kollaps.

En statsbankrutt skulle få konsekvenser även för Sverige genom en lägre tillväxt och att även svenska banker kan få problem med att finansiera sig (likviditetsproblem) och stigande räntor som följd.

70-75 procent av Sveriges export  går till övriga Europa och en inbromsning i Europa resulterar i att Sverige dras med.

Portugal, men även Spanien, Irland och Italien, ligger inte långt efter Greklands problem och det vore fel att isolera problemet bara till Grekland.

Frankrike och Tyskland har en stor exponering mot Grekland med stor utlåning genom landets banker och som stora exportländer kommer även vi att att påverkas indirekt, pengarna måste betalas tillbaka.

Att Grekland lämnar eurosamarbetet och återinför en nationell valuta är detsamma som en nedskrivning av lånen.

Det är ett scenario som man diskuterat på allvar, men förkastat, delvis eftersom det är ett erkännande av att det nuvarande valutasamarbetet är feltänkt redan från början.

En ensidig nedskrivning av skulderna, som en ny grekisk valuta innebär, skulle drabba de utländska långivande bankerna och därmed sätta hela det finansiella systemet i gungning precis som om låneförhandlingarna skulle spricka eller Grekland gick i statskonkurs.

Eurosamarbetet är i första hand ett politiskt projekt och i princip inte avhängigt av de akuta grekiska problemen.

Men Greklands problem kan vara den tändande gnista som får eurosamarbetet att falla samman. 


16 juni 2011

Grekland ny regering
. Den grekiske premiärministern Georgios Papandreou väntas när som helst presentera sin nya regering och därefter väntar hårda strider både inom regeringspartiet Pasok och sedan i parlamentet, då i stort sett alla partier kräver nyval.

Den grekiska regeringen har hamnat i ett nästintill omöjligt läge när en stor del av befolkningen och de mäktiga fackföreningarna vägrar gå med på nya sparpaket, något som just långivarna kräver.

Grekland verkar komma allt närmare en statsbankrutt och om det händer kan Riksbanken återigen tvingas ge de svenska bankerna nödlån och i värsta fall kan det innebära att Sverige måste trycka mer sedlar.

Kommer man i en sådan situation då är det kris i världsekonomin och då finns det ingen risk för överhettning eller lönerusning utan då handlar det om att hålla igång aktiviteten, inflationen är inte det stora problemet då.

EU skulle ha låtit de länder där krisen är som värst lämna eurozonen och devalvera sig ur krisen, men det handlar mycket om prestige.

Det är nästan omöjligt att så många länder med helt olika förutsättningar har en gemensam valuta och styrränta. Tyskland skulle behöva en tre gånger så hög styrränta som exempelvis Grekland.





15 juni 2011

Krispaket till Grekland
. Det kan dröja två veckor längre än beräknat att få ett nytt grekiskt krispaket på plats, framkom efter euroländernas möte i Bryssel.

Dagens extrainkallade finansministermöte gav inget resultat och enligt Slovakiens finansminister Ivan Miklos kan det dröja till den 11 juli.

Bland annat Tyskland vill att banker och andra privata investerare ska ta en del av smällen. Frankrike befarar att finanskaos utbryter om den privata sektorn tvingas att vara med i saneringen av statsbudgeten.

12 juni 2011

EU:s utrikeschef
Catherine Ashton manade i går Syrien att släppa in internationella hjälporganisationer som kan hjälpa civila som drabbats av de tilltagande våldsamheterna i landet.

USA:s regeringe har tidigare skärpt tonen mot Syriens president Bashar al-Assad och kräver omedelbart stopp på brutaliteten.

Rysslands och Kinas delegater uteblev däremot under lördagen från ett möte i FN:s säkerhetsråd, där ett resolutionsutkast med fördömande av Syriens egerande diskuterades.

11 juni 2011

Det strömmar flyktingar
från Syrien till Turkiet i allt större mängder och vid gränsen befinner sig 10 000 syriska flyktingar, varav många kommit under dagens oroligheter.

Det kommer vittnesmål om att regimen använder utländsk milis (Iran) för att tvinga syrisk militär att lyda order eftersom det ryktas att grenar inom den syriska armén har gjort myteri.

En trestjärnig general har gått över till oppositionen med tio stridsvagnar och det har pågått strider mellan myteristerna och den reguljära armén i dag.

De syriska desertörerna berättar om våldtäkter och mord på demonstranter utförda av president al-Assads styrkor.

- När vi gick in i husen sköt vi mot alla, unga, gamla..., kvinnor våldtogs framför sina män och barn, sade Talal al-Lush, en av desertörerna, som lämnade armén när staden Ar-Rastan attackerades.

Omkring 4 300 syrier som flytt attacker mot demonstranter bor nu i flyktingläger i södra Turkiet.

//


Fyra båtar
med över 1 000 flyktingar från Libyen har kommit till den italienska ön Lampedusa och fler lär enligt uppgifter vara på väg.

Det finns flera förklaringar till varför det kommer många flyktingar från Libyen just nu, men enligt FN:s flyktingorgan UNHCR beror det främst på vädret.

Flyktingarna färdas i överfyllda och undermåliga båtar och då passar de på när vädret är bra och flera båtar har kapsejsat tidigare och många dör under flykten.

Det har den senaste tiden kommit tusentals flyktingar från Libyen till den lilla ön Lampedusa, men trots det lär läget vara under kontroll på ön.

Flyktingarna kommer nu att transporteras vidare till olika flyktingläger på det italienska fastlandet.

Gradvis får EU rollen av försäkringsbolag och så snart något händer reses krav på att EU inte bara ska agera utan också kompensera, skriver EU-parlamentarikern Christofer Fjellner i SvD i dag.

Diskussionerna i EU rörde framför allt hur mycket stödpengar som skulle ges till Spanien som kompensation för den förstörda gurkan som Tyskland hävdat var den produkt som spred EHEC-smittan.

Är EU den instans som ska ta ansvaret i ett sådant fall och framför allt ta det ekonomiska ansvaret, undrar Fjellner med all rätt?

Ska svenska skattebetalare kompensera spanska gurkodlare för att tyska politiker grundlöst beskyllt spanjorerna för att sprida smittan?

Sverige är ett litet land som ger mer till EU än vi får tillbaka och därmed en given förlorare i detta avseende.

Ett liknande utbrott i exempelvis Estland skulle aldrig få lika stora dimensioner som när det gäller Tyskland, anser Fjellner.


10 juni 2011

EU-kommissionen
gav i dag grönt ljus för kroatiskt medlemskap i unionen som 28:e medlemsstat från den 1 juli 2013, enligt kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Frågan ska nu närmast behandlas på toppmötet i midsommarhelgen.

Det kroatiska folket ska även säga sitt i en folkomröstning och där är siffrorna inte helt givna, med 44,6 procent för ja mot 41,8 för nej i den senaste opinionsmätningen.

Sedan dagens EU grundades som "kol- och stålunionen" av dåvarande Västtyskland, Belgien, Holland, Luxemburg, Frankrike och Italien 1951 har unionen utvidgats sex gåner.

1973 anslöt sig Danmark, Irland och Storbritannien. 1981 följde Grekland, 1985 Portugal och Spanien, 1995 Finland, Sverige och Österrike. 

2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. 2007 Bulgarien och Rumänien.

Utvidgning nummer sju kan komma att ske sommaren 2013 då Kroatien väntas bli medlem nummer 28 och förhandlingar pågår också med Island och Turkiet.

Montenegro och Makedonien har accepterats som formella kandidatländer och även Albanien och Serbien har formellt ansökt om medlemskap.

09 juni 2011

Bulgarien
och Rumänien får vänta med att gå med i gränskontrollsamarbetet Schengen, trots att de har uppfyllt de krav som har ställts upp.

När de ansvariga ministrarna möttes i Luxemburg i dag beslutades att frågan ska tas upp igen i september.

Nederländerna, Tyskland och Frankrike är de största motståndarna till att släppa in de båda EU-länderna i passunionen, bland annat för att det finns utbredd korruption i de båda länderna.

EU-ländernas regeringar är också överens om att unionen måste kunna återkalla visumfrihet för länder vars medborgare missbrukar systemet.

I slutet av 2009 fick medborgarna i Serbien och Makedonien rätt att resa in i EU utan visum och därefter har bland annat Sverige fått ta emot flera tusen asylsökande från de här länderna trots att de inte har några asylskäl.

Visumfriheten bygger på att EU bedömer att ett land lever upp till bland annat demokratiska principer och försvar av etniska minoriteters rättigheter.


07 juni 2011

För första gången lägger EU-kommissionen sig i de 27 medlemsländernas nationella budgetar och i en färsk rapport anser de bland annat att Sverige bör reformera sina system för bostadslån för att minska risken för en bostadsbubbla.

EU-kommissionen anser nu att Sverige inom 18 månader bör reformera fastighetstaxeringen och systemet för bostadslån. 

Finansminister Anders Borg avböjer att kommentera kommissionens förslag i Ekot i dag.

På europeisk nivå påpekar EU-kommissionär Olli Rehn bland annat att tillväxten är beroende av att fler kvinnor börjar arbeta.

Han pekade ut Tyskland och ett par andra av EU:s mer välmående länder när han poängterade att fler kvinnor måste börja arbeta om EU ska uppnå sitt mål, att 75 procent av befolkningen i arbetsför ålder ska ha ett jobb till 2020.

För att det ska bli möjligt måste barnomsorgen byggas ut i en del EU-länder. 

Korruptionen inom EU. Fyra av fem EU-medborgare anser att korruptionen är ett stort problem i deras land, men beslutsfattarna är inte särskilt motiverade att ingripa mot denna, enligt EU-kommissionären Cecilia Malmström (FP).

Hon föreslår nu att EU-kommissionen regelbundet ska ta fram en rapport där EU-ländernas framsteg och mindre goda resultat av korruptionsbekämpning ska redovisas.

"Naming and shaming".

Tanken är att mer ljus och offentlighet ska sporra politikerna att agera mot korruptionen, som i Europa beräknas kosta 1 0000 miljarder kronor per år. 

Det är lika mycket som hela den gemensamma EU-budgeten, eller en procent av EU:s samlade BNP.


06 juni 2011

Val i Portugal
. Oppositionspartiet PSD vann valet i Portugal, enligt tre olika vallokalsundersökningar, uppger AFP. 

Enligt undersökningen kommer borgerliga PSD att kunna bilda majoritetsregering tillsammans med sin traditionella partner, konservativa CDS-PP.

Premiärminister José Socrates avgick som partiledare efter valförlusten.

PSD fick mellan 37 och 42,5 procent av rösterna mot 24,8 till 30 procent för Socrates socialistparti som haft makten sedan 2005, enligt mätningarna.

Slovenien avvisar höjd pensionsålder. Sloveniens premiärminister Borut Pahor kommer troligen att be parlamentet att genomföra en förtroendeomröstning sedan söndagens folkomröstning avvisat regeringens pensionsreform.

72 procent av väljarna säger nej till att höja pensionsåldern till 65 år.

Pahor utesluter att han eller hans regering avgår med anledning av valresultatet. Höjd pensionsålder är en av flera reformer IMF och EU krävt för att hjälpa landet att hantera sin åldrande befolkning.

05 juni 2011

Portugal går till val
. I dag väljer portugiserna ny regering som ska leda landet genom en period av åtstramningar och lågkonjunktur efter att ha fått ett krislån från IMF och EU på 78 miljarder euro.

Valet avslutar en period av politisk och ekonomisk turbulens som startade med kollapsen av den socialistiska minoritetsregeringen i mars och tvingades avgå efter att ha misslyckats med att få igenom ett åtstramningspaket.

Kort därpå ansökte landet om nödlån från IMF och EU.

Slovenien röstar om pensionsålder. I dag på söndagen går befolkningen i Slovenien till valurnorna för att ta ställning till om pensionsåldern ska höjas gradvis.

Detta betraktas som avgörande för budgetstabiliteten och center-vänsterregeringens överlevnad.

Parlamentet antog i december en pensionslag om en gradvis höjning av pensionsåldern till 65 år från nuvarande 57 år för kvinnor och 58 år för män.

Fackföreningarna protesterade och krävde folkomröstning då de ansåg att höjningen var för kraftig. 


04 juni 2011

Europeiska unionen
(EU), Internationella valutafonden (IMF) och Europeiska Centralbanken (ECB) meddelade i dag att Grekland får ytterligare ekonomisk hjälp (akutlån).

Det handlar om utökade nödlån som troligen kommer att betalas ut i början av juli.

EU, IMF och ECB har granskat Greklands ekonomi och kommit fram till att landet har gjort klara framsteg.

Men mer skattemässiga och strukturella förändringar krävs och ska diskuteras med Grekland de närmaste veckorna.

Många statsanställda kommer att förlora sina jobb för att kunna rädda landet undan statsbankrutt, villkoret för nya lån och under lördgen väntas stora demonstrationer mot det nya sparpaketet, som många ändå anser inte kommer att räcka.

Ju mer Grekland sparar, desto mer skadas landets tillväxt och skatteintäkterna minskar.


27 maj 2011

Grekland
står nu på randen till statsbankrutt sedan ledare för landets politiska partier i dag har misslyckats att enas om åtgärder för att lösa den akuta ekonomiska krisen.

EU-länderna står för merparten av nödlånen till Grekland på nästan 1 000 miljarder kronor, men nu säger premiärministrarna i Nederländerna och Luxemburg att de knappast är beredda att betala ut mer pengar till Grekland om valutafonden drar sig ur nödpaketet.


24 maj 2011

Förvärrad kris i Grekland
. Krisen i Grekland förvärras nu ytterligare sedan de främsta oppositionspartierna säger nej till regeringens nedskärnings- och privatiseringsplaner.

Samtidigt varnar det största fackförbundet för nya strejker och demonstrationer.

Nedskärningspaketet drabbar alla greker på ett eller annat sätt, en nödlösning och krav från långivarna, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF), som vill se konkreta planer innan de betalar ut nya lån.

Långivarna ställde också ett ultimatum som innebär politisk enighet kring åtstramningspaketet som innebär skattehöjningar, snabb privatisering av statliga bolag, nedläggning av delar av den offentliga sektorn och höjd moms på en rad basvaror.

Det innebär en politisk låsning som Grekland inte har råd med i längden eftersom statskassan är tom om två månader.

Förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet och eventuellt nyval på det kan inte uteslutas.

Eurokrisen har nått sin mest avgörande fas någonsin.


23 maj 2011

Turkiet
söker sig i dag en ny roll i världen och siktet är nu inte inställt på ett medlemskap i unionen, landet kan gå en egen väg.

Varför ska Europa utnyttja oss, vi kan i stället utnyttja Syrien eller andra länder söderut, anser vissa turkar som har börjat överge Europatanken, enligt opinionsundersökningar.

För fem år sedan stödde en klar majoritet på 80 procent av befolkningen ett medlemskap och i dag är det bara mellan 30-40 procent.

Turkiets ekonomi har växt markant och beräknas nu ha den 17:e starkaste ekonomin i världen och det kan vara anledningen till att många anser att Turkiet inte behöver EU, som dessutom befinner sig i ekonomisk kris.

Medan EU-dimensionen blir allt svagare ökar intresset från enskilda europeiska länder, men också från Kina.


20 maj 2011

Internationella valutafonden (IMF) har godkänt ett lån till Portugal 26 miljarder euro, 233 miljarder svenska kronor.

Drygt 6 miljarder euro kommer att överföras till Portugal omedelbart, för att minska investerarnas oro över landets skulder.


16 maj 2011

Lån till greker lönsam affär
. Kritiken mot det grekiska stödpaketet har varit hård och det har ifrågasatts om skattepengar ska användas till att hjälpa krisdrabbade greker.

Trots alla hårda ord har stödlånen hittills visat sig vara en lysande affär för euroländerna som tjänar miljarder i ränteintäkter.

Den tyska tidningen Bild uppmanade förra våren grekerna att sälja ut sin övärld och många ifrågasätter varför en tysk eller en finsk industriarbetare ska betala för att en grekisk taxichaufför ska kunna gå i pension vid 50 år.

Att argumentera för att detta inte kostat långivarna något är egentligen ointressant mot den bakgrunden att grekerna inte har råd med detta i längden.

Man kan ju också fråga sig om det är moraliskt att tjäna pengar på ett annat eurolands olycka.

Euroländernas del av lånet på 110 miljarder euro som förhandlades fram förra våren ligger på 80 miljarder, pengar som betalas ut kvartalsvis och hittills har Grekland kvitterat ut 38,4 miljarder euro som landet betalar ränta på.

Dels de 3 procent som Tyskland och Frankrike själva betalar i ränta för att låna upp pengarna samt en extra riskpremie på 3 procent vilket innebär att Grekland betalat 6 miljarder kronor i ränta.

Hittills har Grekland betalat räntan punktligt varje kvartal och går det vägen så är det en väldigt bra affär för euroländerna, men gör det inte det blir det en mycket dålig affär.

I slutet av mars beslutade dessutom euroländerna att sänka den extra riskpremien till 2 procent och att förlänga löptiden på lånen till 7,5 år, en insats som inte ser ut att vara tillräcklig. 

Den grekiska statsskulden börjar nu närma sig 150 procent av BNP, ett gigantiskt belopp, som allt fler bedömare anser vara ohållbart eftersom man inte ser hur Grekland ska klara av att betala tillbaka alla miljarder.

Det finns anledning att anta att Grekland behöver ytterligare 60 miljarder euro i ett nytt stödpaket, pengar som landet desperat behöver.

Med ytterligare ett lån kommer det att bli problematiskt att klara av räntebetalningarna, men eftersom ingen berörd vill se en skuldavskrivning måste man finna andra vägar att hjälpa Grekland.

Ett förslag är att sänka riskpremien ännu mer och förlänga lånens löptid till 30 år och det som var tänkt att bli en bra affär blir då mindre bra.

Skulle Grekland ställa in betalningarna blir alla förlorare.

Det kan inte uteslutas att en skuldsanering rycker allt närmare och delar av den gigantiska skulden kommer förmodligen att skrivas av.


15 maj 2011

Europas svage man
. Drömmen om en stark ledare för Europa har funnits länge, men när EU fick sin förste president blev det en okänd belgare som egentligen inte ville ha jobbet. Hur gick det till? 

I en dansk dokumentär som sänds den 15 maj i SVT2, Dokument utifrån klockan 22.10, skildras det räv- och rackarspel som föregick bakom kulisserna innan Herman van Rompuy blev en lösning som alla kunde acceptera. 


14 maj 2011

För ett år sedan ryckte EU och IMF ut med ett lån på 110 miljarder euro för att rädda Grekland från bankrutt, men i dag står Grekland kvar på ruta ett, med skräpbetyg på kreditmarknaden.

Landet har en fortsatt gigantisk statsskuld, högre arbetslöshet och en akut brist i statskassan, nödlånen räckte således inte.

På måndag vid finansministermötet i Bryssel står Grekland högt på agendan, men det finns hjälp att få. Inom eurosystemet, administrerat från den Europeiska centralbanken i Frankfurt, lånar rika länder som Tyskland ut miljardbelopp till krisländerna i Europa.

När finansministrarna möts nästa vecka ska det besluta om ett nödpaket på 78 miljarder euro till Portugal, som är det tredje eurolandet som tvingats be om hjälp av EU och IMF.

Tillväxten i EU tycks mer stabil, budgetunderskott och skuldberg krymper och arbetslösheten sjunker, även om det går sakta.

Men länder med höga skuldberg har det tufft och detta märks särskilt i Grekland, som var det första landet att be om nödlån och EU-kommissionen tror inte att den grekiska regeringen klarar att få ned budgetunderskottet till 7,6 procent av BNP i år som utlovat.

Bedömning nu är att det hamnar på 9,5 procent och för tillfället befinner sig en expertgrupp från EU-kommissionen, IMF och Europeiska centralbanken i Aten för att utvärdera om grekerna genomför sitt åtgärdsprogram enligt planen, så att de kan få nästa delbetalning av sitt lån.

Grekland har ett budgetunderskott9,5 procent av BNP och en statsskuld 157,7 procent av BNP.

Motsvarande siffror är för Italien 4,0 respektive 120,3, Irland 10,5/112,0, Portugal 5,9/101,7, Tyskland 2,0/82,4, Spanien 6,3/68,1, Sverige + 0,9/36,5 och EU 4,7/82,3 procent.


13 maj 2011

Sverige
kommer inte att överväga ett stödpaket till Portugal och någon förfrågan har heller inte förts fram till regeringen, enligt finansminister Anders Borg (M).

Det finns en samsyn i riksdagen att Sverige redan gjort så omfattande insatser när det gäller andra länder och det finns inga andra bilaterala program och inte något annat EU-land som ingår har regeringen valt att inte överväga att vara med.

Bakom beslutet att inte bidra med svenskt stöd ligger en samlad bedömning av systemrisker och svenska intressen.

Tyskarna
blir alltmer eurofientliga till att tyska miljarder går till ett slösaktigt Grekland och i Bryssel beskylls hon för bristande solidaritet.

Euron är livsviktig för Bryssel men inte för Grekland och bara en femtedel av tyskarna anser att förra årets krispaketet på 110 miljarder euro var korrekt.


Även inom regeringen växer nu missnöjet där allt fler nu talar om en smärtgräns och att Grekland nu lever upp till sina åtaganden.

Många hävdar att Grekland inte kommer att klara sig undan en omstrukturering av sina skulder och då är det lika bra att rädda de tyska banker som är engagerade i Grekland med 40 miljarder euro.

Alla dessa varningar om kaos om Eurozonen rasar är bara struntprat och hela bygget är inget annat än ett självändamål för giriga politiker i Bryssel som bara vill ha mer pengar och makt.


12 maj 2011

Samlingspartiet och Socialdemokraterna i Finland har kommit överens om villkor för stöd till Portugal, samt europeiska stödpaket för andra krisekonomier, enligt FNB.

Enligt regeringssonderaren Jyrki Katainen från Samlingspartiet ställer Finland villkor för stödet och förutsätter bland annat att Portugal förhandlar med privata långivare och om att privatisera egendom.

Sannfinländarna kommer nu inte att ingå i regeringen utan kommer att gå i opposition eftersom de fortsättningsvis säger nej till uppgörelsen.

Centerpartiet, De gröna och Svenska folkpartiet stöder paketet.

Beslut om stödpaketet ska fattas i det så kallade stora utskottet i Finlands riksdag och det väntas ske innan EU:s finansministrar möts i Bryssel på måndag.

Enligt en preliminär uppgörelse mellan EU, IMF och Portugal ska stödprogrammet till Portugal bestå av tre års lån på sammanlagt 78 miljarder euro, där internationella valutafonden (IMF) tar en tredjedel av lånen.

Finlands andel skulle, baserat på deras andel i stödfonden EFSF, uppgå till 940 miljoner euro.

S-ledaren Jutta Urpilainen säger att överenskommelsen innebär att Finland nu arbetar för en finansmarknadsskatt i EU.


10 maj 2011

Den största ekonomin inom eurozonen Tyskland, som får stå för den största delen av Greklands räddningspaket, stöter på motstånd från väljarna.
 
De anser att det är fel att ge krediter till länder som lever över sina tillgångar och de får medhåll av tyska ekonomer.


Det som sker i Grekland i dag är inget annat än en tragedi och en sådan kännetecknas av att alla handlingsalternativ får hemska konsekvenser, säger Hans Werne Sinn, chef för det ansedda IFO-institutet.

Ett alternativ är att Grekland lämnar eurozonen och därmed ges möjlighet att devalvera och på så sätt få tillbaka sin konkurrenskraft.

Men det skulle också innebära att bankväsendet skulle rasera när grekerna skulle storma dem för att hämta ut sina besparingar.

Alternativet att Grekland försöker bli mer konkurrenskraftigt inom eurozonen riskerar att leda till inbördeskrig eftersom reformerna som krävs är av en sådan omfattning att grekerna inte kommer att acceptera dem.

Hans Werne Sinn drog paralleller till den tyska hyperinflationen mellan världskrigen som möjliggjorde för nazisterna att ta makten.

Angela Merkel lever farligt när hon säger att "vi lever i en tid av stora utmaningar, men hon är övertygad om att eurozonen kommer att klara av det".



4 maj 2011

Den organiserade brottsligheten är nu en mångmiljardaffär inom EU och växer hela tiden. De kriminella har lärt sig att diversifiera och samarbeta och använder internet som nyckelfaktor, enligt den europeiska polisorganisationen Europol.

Brottslingarna är mycket flexibla och rörliga och samtidigt verksamma i i flera länder och kriminella sektorer. Man uppskattar att de har tjänat 1,5 miljarder euro bara på kontokortbedrägerier.


Portugal
har nu bett EU och Internationelaa valutafonden (IMF) om ett nödlån på 78 miljarder euro, motsvarande ungefär 700 miljarder kronor, till ett treårigt räddningsprogram.

Det uppger den avgående portugisiske premiärministern José Socrates regeringstjänstemän och därmed är Portugal det tredje landet i eurozonen som tvingas be om hjälp utifrån efter Grekland och Irland som beviljats 110 miljarder respektive 85 miljarder euro i stöd. 


02 maj 2011

När EU och IMF för ett år sedan skrev ut en check på 110 miljarder euro under en treårsperiod till Grekland var den kopplad till svidande neddragningar.

Nu sitter Grekland i en rävsax med en krympande ekonomi, skatteintäkter som minskar och en arbetslöshet som tömmer den statliga a-kassan samtidigt som åtstramningarna fortsätter.

Arbetslösheten är på väg mot 15 procent och mer än 160 000 arbetstillfällen har det senaste året gått förlorad och hela den offentliga sektorn är satt på svältkur.

40 procent av tillfrågade greker tror att regeringen kommer att få omförhandla landets gigantiska skulder. Det förekommer olika bojkottaktioner som att man vägrar betala på tåg, bussar och vid motorvägar och det vittnar om det missnöje som finns.

Sänkta löner och löneförmåner, höjd pensionsålder och beslut om att minska antalet offentliga företag från 6 000 till 2 000. BNP föll förra året med 4,5 procent och väntas i år falla med 3 procent.

Kostnaderna för att ta upp nya lån har nått hisnande nivåer och i förra veckan krävde marknaden 24,5 procent för 2-åriga grekiska obligationer, mer än tio gånger så mycket som för tyska statspapper.

Merparten av ekonomer i Europa räknar med att Grekland kommer att få omstrukturera sin statsskuld på 135 procent av BNP inom loppet av två år. Då väntas den ha stigit till uppåt 170 procent.

Bakom den grekiska krisen ligger bland annat en usel skattemoral och utbredd korruption och totalt hade böter och skattebetalningar på flera miljarder euro dömts ut.

Det enda rättvisa vore att kasta ut Grekland ur EU, ett sådant land hör inte hemma där och EU:s flata agerande gör att förtroendet för unionen rasar.

Sverige betalar i år 30,6 miljarder kronor till EU och får tillbaka omkring 10 miljarder och det är sänkta pensioner, försämrade villkor för arbetslösa och utförsäkrade som får vara med och betala Greklands utsvävningar.



27 april 2011

Greklands statsskuld sätter nytt EU-rekord, en nyhet som skrämmer slag på finansmarknaden och 2010 blev betydligt värre än väntat för landet.

Det grekiska budgetunderskottet blev 10,5 procent, tre gånger så mycket som EU:s tillåtna gräns och en hel procentenhet mer än de 9,4 procent som den grekiska regeringen själv uppgav i februari och frågan är om man kan ta landets siffror på allvar.

Greklands statsskuld låg på 142,8 procent av BNP vid 2010 års utgång, den högsta siffran i eurons 12-åriga historia.

Priset på 2-åriga grekiska statsobligationer handlades på tisdagseftermiddagen till en ränta på 24,08 procent på Londonbörsen.

Eurostats siffror som släpptes i tisdags visar att hela eurozonens skuld ökat kraftigt, något som kan påverka de rikare ländernas vilja att hjälpa till.

2010 steg statsskulden i samtliga 16 medlemsländer (exkl. Estland) och den sammalagda skulden ligger nu på 85,1 procent av BNP (79,3 %/2009).

Den djupa finansiella integrationen har lett till att länders skulder blivit en gemensam europeisk angelägenhet när svårigheterna i ett land får direkta och inderekta återverkningar i andra länder.

Sannfinländarna fick 19 procent av väljarsympatierna på frågor som minskad invandring och inget stöd till länder som levt över sina tillgångar och nu ber grannarna vara med och betala kalaset.
 
Men det blir svår att stå utanför med tanke på att EU-länderna är så tätt sammanflätade, inte minst genom den gränsöverskridande finansiella marknaden.

Snart ska Grekland rekonstruera sina skulder, förlängning eller nedskrivning av lånen och då skulle långivarna förlora en del av sina fordringar, men skulden skulle minska.

Vad skulle detta få för effekter på Irland, Portugal och Spanien samt tyska och franska banker?

Men man kan trots allt inte bortse från framgångarna för de EU- och eurofientliga partierna i Europa.

Marine Le Pen ledde faktiskt över president Nicolas Sarkozy i en opinionsundersökning inför presidentvalet och hon vill ha en folkomröstning om medlemskapet.

I Tyskland har skattebetalarna tröttnat på att avstå från löneökningar för att stötta länder som inte kan sköta sina finanser.   

Det positiva med fri rörlighet har i Sveriges fall också en kostnad och hur ska en generell välfärdsmodell fungera med en stigande andel bidragstagare.

Sverige har inte längre råd med sina gamla, arbetslösa och sjuka utan ägnar allt mer uppmärksamhet och resurser på länder utanför det egna landet.


26 april 2011

På EU:s inre marknad ska det råda fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft, fastslogs i Rom-fördraget 1957.

Det finns de som hävdar att den fria rörligheten är en central förutsättning för att Europa ska ta sig ur den pågående krisen, enligt kommissionen.

Varuhandeln mellan EU-länderna uppgår till nära 40 procent av bruttonationalprodukten, men det ser sämre ut för tjänstehandeln som utgör knappt tio procent och arbetskraften 2,5 procent.

Bara 2,5 procent av arbetskraften jobbar i något annat EU-land än hemlandet.

EU-kommissionen har gjort en förfrågan i de 27 medlemsländerna för att få en uppfattning om vad de upplever som hinder för en fri rörlighet.

Synpunkterna har sammanställts i en aktionsplan, Single Market Action Plan.

Det så kallade utstationeringsdirektivet ska revideras med hänsyn till enskilda länders traditioner på arbetsmarknaden. 

En av åtgärderna är ett "europeiskt yrkespass" för att förbättra ömsesidigt erkännande av examina och professionella legitimationer.

För att kunna utföra ett fullgott arbete i ett främmande land krävs att man behärkar landets språk annars kommer man till korta.

Detta kan vara anledningen till att bara 2,5 procent av arbetskraften jobbar i något annat EU-land än hemlandet, men även lönen är avgörande i vissa länder.

Det är annorlunda för en svensk att jobba i exempelvis Norge eller Danmark än i Tyskland eller Österrike.

En annan viktig faktor hur snabbt man kan ta till sig det andra landets kulturella särart och då speciellt hur människor tänker. En tysk tänker annorlunda än en svensk.


24 april 2011

I juni har det gått två år sedan det senaste europaparlamentsvalet och enligt Lissabonfördraget skulle då antalet svenska parlamentariker öka från 18 till 20. 

Men 10 av 27 länder har ännu inte godkänt den förändring som innebär att Amelia Andersdotter piratpartiet och socialdemokraten Jens Nilsson får vänta på sina parlamentsplatser.
 
Finansminister Anders Borg (M) välkomnar att EU inför nya hårdare regler för att kontrollera medlemsstaternas ekonomi.

Här hemma säger kritikerna att han därmed tar in Sverige i valutaunionen bakvägen, trots att svenska folket sagt nej till euron.

Samtidigt vill många i EU lindra dom hårda kraven på krisande euroländer som Grekland och Portugal.

Hur rimligt är det att spara på pensionärer och sjuka för att betala räntor på bankernas allt dyrare lån?

Finansministern intervjuades av Tomas Ramberg i Ekots lördagsintervju 23 april 2011. 

Underskottet i Portugals offentliga finanser har skrivits upp till 9,1 procent av BNP från tidigare 8,6 procent, enligt Portugals statistiska institut.

Portugal har, som tredje euroland, begärt lån från EU och Internationella valutafonden (IMF) för att undvika en statsbankrutt.

Portugal riskerar att tvingas ställa in betalningarna om ungefär två månader.


22 april 2011

EU:s möjlighet att lägga sig i nationella löneförhandlingar har hållit Sverige utanför europakten, men nu tror finansminister Anders Borg (M) att landet ska kunna ansluta sig till denna.

Europakten eller europluspakten som den kallas på EU-språk, ska stärka unionens kontroll över medlemsländernas ekonomiska politik.

De svenska facken och oppositionspartierna är mycket starka motståndare till medlemskap.

Det som återstår för att Sverige ska ansluta sig är enligt Anders Borg att ländernas självstyre i lönefrågorna klargörs inte bara i de nu aktuella lagarna, utan också i själva europakten. 

EU-parlamentarikernas generösa ersättningar har varit en tacksam skandalhistoria i flera decennier, en guldkantad elefantkyrkogård för avdankade politiker, en chans att tjäna storkovan och snylta på systemen, är några av kommentarerna som haglat över EU-institutionen.

Det vore på sin plats att förbättra öppenheten och insynen från allmänheten i de folkvaldas konton, men det går trögt. 

En berättigad fråga är vad de har för extraknäck?

För ett antal veckor sedan spelade journalister från tidningen Sunday Times in hur parlamentariker diskuterar arvoden på tiotusentals euro för att försöka påverka EU-lagstiftning åt ett visst håll.

Skandalen har inte bara väckt krav på de avslöjades skalper men också satt ljuset på parlamentarikernas extrakäck och samröre med lobbyister.

Den visar också hur svagt EU:s interna system för att spåra maktmissbruk och korruption fortfarande är, mer än ett decennium efter att en hel uppsättning EU-kommissionärer tvingades avgå på grund v utbrett fiffel och nepotism.

Rumänen Adrian Severin, slovenen Zoran Thaler och österrikaren Ernst Strasser förnekar all inblandning, men de två senare har avgått för att, som de säger, bemöta anklagelserna på heltid.

Severin vägrar att avgå och har förflyttats till skamvrån, hans dator har beslagtagits och han bemöts med burop i plenisalen.

Ytterligare en österrikare Hella Ranner avgick i tisdags efter att tidningen Kurier skrivit att hon försökt betala av skulder i sitt företag med pengar ur EU-parlamentets kontorsbudget.

EU-parlamentet ska nu se över ledamöters extraknäck, exempelvis konsult- och styrelseuppdrag som kan stå i motsats till politikeruppdraget och har utlovat nolltolerans mot mutor.

När EU:s bedrägeribyrå Olafs agenter ville leta efter bevis i parlamentarikernas kontor avvisades de bryskt med motiveringen att Olaf bara får ingripa när korruptionen påverkar EU:s finansiella intressen, som när det fuskas med EU-bidrag.

Annars är det bara nationella polismyndigheter, i detta fall den belgiska, som har rätt att gå in på politikernas kontor och datorer.

Olaf säger att byrån har explicit mandat att gräva i interna bedrägerier och maktmissbruk och efter någon vecka backade parlamentets talman Jerzy Buzek och sade att Olaf kan starta en utredning, men vägrade att släppa in Olaf på de nu förseglade och välbevakade kontoren.

En minst sagt oläglig kostnadskatastrof avslöjades när ett planerat museum över EU:s historia i Bryssel redan innan det ens öppnats sprängt sin budget.

Kostnaderna för museet som ska öppnas 2014, var beräknade till 595 miljoner kronor, men enligt den nya kalkylen hamnar notan nu på 1,1 miljarder kronor.

Dessutom har det visat sig att minst två ledamöter i parlamentets budgetutskott sitter i styrelsen för museet och kostnaderna godkändes i budgeten.

Genom Lissabonfördraget ska antalet ledamöter utökas från 736 till 754 och Sverige har 20 platser, något som avgörs av landets folkmängd.

EU:s budget för 2012 uppgår till 1,725 miljarder euro, en ökning med 2,3 procent, men under inflationstakten på 2,8 procent.

Utöver en fast månadslön på omkring 69 000 kronor får parlamentarikerna ett dagtraktamente på 304 euro, eller knappt 3 000 kronor för varje dag de arbetar i Bryssel eller Strasbourg.

Dessa pengar ska främst täcka kostnaderna för eventuellt boende på hotell och mat och i de flesta fall hyr parlamentariker en lägenhet. De får också tids- och avståndstraktamente för sina resor.
 
 
20 april 2011

I dag lade EU-kommissionen fram sitt förslag för nästa år budget som har blivit hårt kritiserat för att vara allt för generöst.

Förslaget innebär en ökning av EU:s utbetalningar med nästan fem procent och en brittisk regeringstalesperson sade att det är oacceptabelt.

Storbritannien, Tyskland och några andra länder försöker frysa nästa års EU-budget på årets nivå.

Omkring 40 procent av budgeten går till olika jordbruksprojekt runt om i Europa.

Många EU-länder måste genomföra kraftiga nedskärningar nationellt, men från EU-parlamentet kommer i stället kritik för att kommissionens budgetförslag är för snålt, vilket främst drabbar EU:s krisländer.  

Den sjätte april röstade en majoritet av ledamötena i EU-parlamentet emot ett förslag om att frysa de egna lönerna och traktamenten nästa år.

Förslaget hade lagts fram som en solidaritetshandling med finanskrisdrabbade medborgare men ledamötena vägrade också att sluta flyga i businessclass på korta sträckor.

Vissa säger att väljarnas förtroende är i akut fara, eftersom parlamentarikerna inte är villiga att rucka på sina egna frikostiga förmåner.

Samtidigt som offentliganställda över hela Europa i dag tvingas se sina löner sänkas eller frysas så vore det väl rimligt att även parlamentarikerna frös sina ersättningar.

Detta sade Marit Paulsen (FP), Olle Schmidt (FP) och Cecilia Wikström (FP) besviket i ett gemensamt uttalande efter omröstningen.


12 april 2011

EU-parlamentet har röstat igenom införandet av en skatt för att ge EU egna resurser, skriver Björn Jonasson i SvD Opinion.  

"En ny EU-skatt, vare sig det är moms, flygtrafik eller inom banksektorn, kommer slutligen alltid att betalas av den vanlige medborgaren".

EU-parlamentet inte bara röstat igenom ökade anslag till sig själva utan även för införandet av en skatt för att ge EU ”egna resurser” och gett EU-kommissionen i uppdrag att lägga fram förslag på hur detta skulle kunna utformas. 

Varje år ökar EU:s budget samtidigt som många medlemsländer brottas med stora nedskärningar i de offentliga finanserna.

Frågan är om dessa åtgärder verkligen är de mest ekonomiskt effektiva för den europeiska ekonomin och vilka signaler sänder denna politik när flera ekonomier i EU genomgår tuffa ekonomiska reformer.

I början av mars i år röstade parlamentet för en ökning med 1 500 euro per parlamentariker och månad, en ökning av EU:s budget med 13,25 miljoner euro årligen.

Omkring 15 000 kronor mer i månaden till en redan väl tilltagen lön.

Samtidigt gav man i kammaren bifall åt att ge kommissionen uppdraget att sätta upp regelverk för en permanent möjlighet till räddning av krisande ekonomier, en EU-skatt.

Detaljerna kring förslaget är inte helt kända, förutom att det rör sig om en så kallad Tobinskatt och avgifter på exempelvis finansiella transaktioner.

EU:s budget växer varje år, för 2011 med 2,9 procent, samtidigt som medlemsländerna tvingas minska de egna offentliga utgifterna kan givetvis medföra en förtroendeproblematik för direktiven från EU.

I förra veckan kom det en rapport från parlamentets ekonomiutskott som föreslår en ökning av EU:s budget till mellan 5-10 procent av medlemsländernas BNI mot dagens 1 procent av BNI.

För att inte tala om de nyöppnade EU-ambassaderna runtom i världen trots medlemsländerna ovilja att stänga sina egna ambassader.

Mönstret av dubbla strukturer kan också ses i många delar av EU:s budget, inklusive EU:s Säkerhets- och Försvarspolitik som konkurrerar med den nuvarande NATO-strukturen.

Det ligger onekligen något i Björn Jonassons förslag till reformering av EU och när ska medborgarna vakna upp och stävja det slöseri som pågår:

- Ta bort alla livlinor i form av räddningsfonder och ömsesidig uppbackning av medlemsländernas ekonomier.

- Bättre balansering av EU:s budget så att de medel som redan finns till förfogande, cirka 126,5 miljarder euro, utnyttjas på ett mer effektivt sätt utan att hela tiden tillföra nya.

- Reglera ländernas upplåning istället för att straffa banker och finansbolag med motsatt effekt än den önskade.


10 april 2011

Portugals ekonomiska kris slår nu in i valrörelsen i Finland och väntas ge högerpopulistiska Sannfinländarna nya framgångar.

Regeringspartierna går nu till motoffensiv och varnar för politiskt-  och ekonomiskt kaos.

Den förra krisen kostade finska staten 40 miljarder euro.

Vi har inte råd att få en ny recession som den 2008-09 och det riskerar vi att få om vi inte hjälper Portugal, varnar statsminister Mari Kiviniemi (C) på en valturné i Tavastehus.

En majoritet av finländarna säger nej till att stödja det krisande Portugal visar en opinionsmätning.

Sannfinländarnas stöd har rusat i höjden sedan eurokrisen började i fjol somras och partiledaren Timo Soini gynnas av det nya krisbeskedet.

Regeringspartierna
har hittills haft svårt att bemöta Soinis argument, men de försöker nu koppla samman den ekonomiska uppgången i Finland med EU-politiken för att visa hur framgångsrik regeringens politik är.

För att en union med länder som har så olika ekonomiska förutsättningar ska fungera kan man inte att ha samma styrränta, det är bara så.

Tyskland borde ha en ränta som ligger någonstand på plus fyra procent och Spanien och Portugal minus fyra procent.

Sverige är med och betalar miljarder till infrastrukturprojekt i EU-länder och har själv Europas sämsta järnvägsnät.

EU är ett självändamål för de politiker som kan dra nytta av det.


09 april 2011

EU avgör krislån till Portugal
. Portugal vill ha ett mindre lån från EU och IMF för att hålla sig flytande fram till parlamentsvalen i juni.

Men EU och framför allt Tyskland vägrar gå med på något annat än att interimsregeringen i Lissabon skriver på ett komplett lönepaket, ett sådant som redan Grekland och Irland fått.

Ett sådant paket skulle binda upp landet till år av finanspolitiska diktat utifrån, oavsett vem som vinner valet.

Tyskland och andra länder som ska stå för notan för krislånen säger att det måste handla om ett reformåtagande som löper över flera år och dikteras av EU och IMF.

Portugal vill hellre ha ett mindre lån fram till sommarens val och lovar i gengäld att under ett år följa IMF:s och EU:s krav.

08 april 2011

EU vill höja dieselskatten
. Europas bilister och transportindustri bör ställa in sig på att priserna på diesel kan komma att stiga rejält framöver, åtminstone om EU-kommissionen får som den vill.

I en rapport som presenteras i mitten av nästa vecka och som den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine läst, föreslår kommissionären med ansvar för skattefrågor Algirdas Semeta att skatten på diesel höjs rejält.
 
Enligt förslaget ska alla drivmedel som används inom EU beskattas efter hur mycket energi de innehåller och eftersom diesel är mer energirikt än bensin, blir även skatten högre.

I dag beskattas diesel lägre än bensin och om förslaget går igenom kommer dieselskatten i framtiden att bli 17 procent högre än bensinskatten.

I Tyskland har nyheten väckt stor uppmärksamhet. Tidningen der Spiegel räknade ut att om höjningen går igenom innebär det att dieselpriset stiger med 28 cent per liter, något över 2,50 kronor.

Enligt tyska medier står skandinaviska länder bakom förslaget, samtidigt finns det andra länder som motsätter sig höjningen.


26 mars 2011

Grekland: De senaste månaderna har ekonomer och investerare spekulerat i om Grekland kommer klara att betala av sin statsskuld som beräknas ligga på 160 procent av BNP i slutet av 2011.

2 750 miljarder kronor är Greklands samlade statsskuld och 30 procent av landets ekonomi är fortfarande svart, enligt Transparency International.

EU-kommissionen räknar med att Greklands BNP krymper med 3 procent under 2011.

EU-toppmötets beslut för snart två veckor sedan att sänka Greklands ränta med en procentenhet och förlänga löptiden på EU:s del av räddningspaketet på 110 miljarder euro till 7,5 år har gett en tillfällig lättnad, men många litar ändå inte på Greklands förmåga.

Vissa räntestrateger anser att Grekland kan se fram emot stora problem och det kan inte uteslutas att en rekonstruktion av statsskulden är trolig. 7 av 10 handlare och marknadsaktörer tror på nedskrivningar av skulden de närmaste tre åren.

Däremot är det bara 2 procent som tror att Grekland kommer bryta sig loss från eurozonen och det vore självmord eftersom lånen är i euro och värdet på dem skull stiga omedelbart efter ett utträde. Det skulle i slutändan innebära att hela banksystemet går i konkurs.

En miljon greker saknar ett arbete och arbetslösheten är uppe i nästan 15 procent och den grekiska ekonomin krympte med 6,5 procent sista kvartalet 2010 och ingen räknar med något annat än att den kommer fortsätta falla i år.

Den regering som kom till makten 2008 upptäckte att skattkistorna var tomma även om bokföringen visade något annat och systemet vittnade om en generösitet som saknade motstycke.

Greklands statsanställda tjänade tre gånger så mycket som de i den privata sektorn där majoriteten av alla läkare och advokater deklarerade inkomster lägre än deras sekreterare.

De med "ansträngande" jobb kunde gå i pension från 50 års ålder och omkring 600 yrken ansågs vara ansträngande, däribland frisörer och musiker.

Man kan förstå tyska industriarbetares ilska när de fick se sin pensionsålder höjas till 67 år för att betala ansvarslösa grekers nota.

Det dröjde ända till maj 2010 innan förbundskansler Angela Merkel gick med på ett lånepaket från EU och IMF på 110 miljarder euro för att rädda Grekland.

Nu har försvarsbudgeten skurits ner, pensionsåldern ska höjas till 65 år 2013, pensionerna sänks, jul- och påskbonusar för statsanställda har dragits in eller sänkts och lönerna har i genomsnitt fallit 15 procent.

En ny anti-korruptionslag har antagits, momsen har höjts från 21 till 23 procent och en större skatteomläggning håller på att införas med fokus på att öka skatteinhämtningen.

Att smita från skatten har blivit något av en grekisk nationalsport de senaste decennierna, något som alla gör.

Grekland har den största andelen egenföretagare i hela västvärlden, en tredjedel av den totala sysselsättningen. Det har varit en barnlek att blåsa upp kostnader och minska intäkter på papperet och det är helt ofarligt.

70 procent av alla ingenjörer, läkare, advokater och andra kvalificerade yrkesgrupper betalar ingen skatt alls.

Greker betalar själva in skatten i efterhand och det finns i princip ingen risk att åka fast. Skulle så ändå ske så maler rättssystemet på i årtionden innan en eventuell dom sker.

Grekland har ett uttalat mål att öka skatteintäkterna med 1,6 miljarder euro i år, nästan en procent av BNP och ändå sjönk statens skatteinkomst med 9 procent i januari, mätt på halvåret.

Det är en siffra som enligt medieuppgifter var ännu sämre i februari och som tvingade den skatteansvarige på finansdepartementet att avgå. Vad som behövs är helt enkelt ett helt nytt skattesystem.

"Den plirono", jag betalar inte, är en kampanj som sprider sig som en löpeld över Grekland där regeringen Papandreous sparpolitik möter på allt hårdare motstånd.

I tunnelbanan i Aten hänger biljettautomaterna igenklistrade, skatt betalas inte och bilister struntar i att betala motorvägsavgifter. 

För många år sedan på en resa från Madrid till en fabrik söderut kunde konstateras vilka fantastiska motorvägar Spanien har och svaret var att det är EU som finansierat dem.

Det är nettobetalare som Tyskland, Nederländerna och Sverige som får betala notan för dessa länders utsvävelser genom höga skatter och höjd pensionsålder.

När regeringen Reinfeldt talar om att vi i Sverige måste arbeta mer och längre för att inte försämra välfärden är detta "struntprat".  

Det handlar i stället om att betala ett växande utanförskap i massinvandringens spår och täcka hål i ansvarslösa länders ekonomier. 

Sverige har för övrigt varit med och bidragit med 5 miljarder kronor till Irlands kris, samtidigt som landet vägrar att anpassa sin bolagsskatt till EU-nivå.

I Portugal är det minst lika illa som i Grekland som i princip är bankrutt, enligt kreditvärderingsinstitutet Fitch och Standard & Poor´s. Landet står dessutom mitt uppe i en regeringskris.

Till krissignalerna kan läggas  nedgraderingen av ett 30-tal spanska banker och starkt stigande riskpremier på statspapper som gör varje form av statlig upplåning praktiskt taget omöjlig i länder som Irland och Portugal.

En tysk tidning skrev i går: "Vi lägger 22 miljarder euro i kontanter på bordet, pengar som tyska staten måste låna och som saknas för sociala ändamål i landet. Det låter ana att nya konflikter mellan nord och syd är att vänta.

Marknaderna bara väntar på nästa oroshärd som kan vara stresstesterna för Europas banker eller Portugal som i mitten av april ska betala tillbaka lån på 5 miljarder euro.

Sverige har lyckats komma tillbaka snabbt efter finanskrisen 2009, men arbetslösheten ligger fortfarande kring 8 procent.

Sverige har nöjt sig med att bidra med 5 miljarder kronor i lån till Irlands stödpaket men inte till Grekland och det beror på att man är rädd för att väcka en slumrande anti-EU-opinion. 

Finlands ekonomi tog mycket stryk under finanskrisen men en snabb återhämtning har skett och ekonomin växer med god fart.

Finlands problem i nuläget är en hög inflation och underskott i statsfinanserna och finska skattebetalare gillar inte att betala till euroländer som de anser har misskött sin ekonomi. 

Inför valet den 17 april har missnöjespartiet Sannfinländarna nått stora opinionsframgångar på sitt motstånd mot EU:s räddningsfonder. Många väljare vill inte utöka lånegarantierna.

Tyskland växer så det knakar och står mitt uppe i en hisnande exportboom och landet har allt att vinna på att euron överlever.

Men samtidigt är tyskarna oroliga över att eurokrisen ska mynna ut i ett okontrollerat kapitalflöde från tyska skattebetalare till krisländerna i periferin.

I den permanenta krismekanismen ESM som startar 2013 står Tyskland för 27 procent, 168 miljarder euro i kreditgarantier och 22 miljarder euro i kontanter.

Frankrike har länge talat sig varm för en gemensam ekonomisk politik i Eurozonen med Berlin och Paris vid rodret.

Förhållandet till Tyskland har försämrats påtagligt de senaste veckorna efter Angela Merkels helomvändning i kärnkraften och beslutet att inte delta i operationerna mot Libyen.

Storbritanniens inflation är 4,4 procent och kan mycket väl stiga till över 5 procent senare i år och precis som i Sverige är inflationsmålet 2 procent.

Hög inflation brukar innebära höjd styrränta som i sin tur hämmar tillväxten och därmed återhämtningen. Regeringens stora besparingar har inneburit många förlorade statliga jobb.

BNP-prognosen för 2011 har justerats till 1,7 procent och för 2012 till 2,5 procent och de kommande åren blir svåra för både regeringen och medborgarna. Detta har också lätt till demonstrationer och upplopp de senaste dagarna.

 


Detta är en sida som kommer att uppdateras löpande, senast uppdaterad 12 april 2011.

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

  • Artiklar

  • Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30


© Politico.se