användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 19 juli 2009 08:48
Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister

Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister

Källa: regeringskansliet.se

Ungdomsarbetslösheten väntas bli 30 procent år 2010

Enligt Arbetsförmedlingen spås arbetslösheten för utrikesfödda hamna på 25 procent och för utomeuropeiskt födda på 33 procent år 2010. För åldersgruppen 16-24 år kan den nå 33 procent och ännu högre för de som saknar gymnasiekompetens.

Cirka 190 000 personer har invandrat eller förväntas göra så till Sverige under perioden 2005 till 2010 och många av dessa saknar gymnasiekompetens. Enligt uppgifter från Migrationsverket saknar 25 procent av de nyanlända invandrarna fullständig grundskoleutbildning och ytterligare 15 procent har endast grundskoleutbildning. Det innebär att 40 procent saknar gymnasiekompetens och utan denna har man mycket svårt att få ett arbete i Sverige och så kommer det troligen att förbli även när konjunkturen vänder uppåt igen. För de som har ett yrke inom en speciell bransch ser det bättre ut eftersom kravet på teoretisk utbildning här är av mindre betydelse.

Av de drygt 350 000 invandrare som kommit till Sverige de senaste tio åren saknar drygt 30 procent ett arbete i dag. Risken föreligger att vi får en ännu större grupp människor i utanförskap, som aldrig 
kommer in på arbetsmarknaden. 

Satsning på utbildning, instegsjobb och försöksverksamhet med etableringssamtal för att kartlägga kompetensen hos utrikesfödda är några av de åtgärder som regeringen infört. Nya resurser har tillförts komvux och yrkesvux men det räcker inte långt. Bland långtidsarbetslösa ungdomar saknar var femte gymnasieutbildning.

Arbetsmarknadsministerns uttalande "att han skulle vilja se ännu större satsningar på utbildning även för svenskfödda som inte klarat gymnasiet", förbryllar. Är inte detta en självklarhet? 

10,1 procent av de svenskfödda med bara förgymnasial utbildning var arbetslösa under årets första kvartal och motsvarande siffra för de utrikesfödda var 19,6 procent.

Det senaste året har antalet arbetslösa utomeuropeiskt födda ökat med 50 procent. I april var runt 100 000 av sammanlagt 320 000 utomeuropeiskt födda i arbetsför ålder inskrivna på Arbetsförmedlingen. Bland utomeuropeiskt födda med gymnasieutbildning var arbetslösheten 13,7 procent, 2,4 gånger högre än bland svenskfödda. För antalet högskoleutbildade utomeuropeiskt födda var samma siffra 12,5 procent, 5,8 ngånger högre än bland de svenskfödda.

De flesta bedömare spår att dagens 9 procent i total arbetslöshet snart är uppe i 12 procent, vilket skulle innebära att uppåt 600 000 människor står utan arbete. Den som har arbete, villa och rörliga lån med en ränta på cirka 1,75 procent, där en tredjedel får dras av på skatten, är vinnare i Sverige i dag. Låga räntor har vi i kristider för att få fart på ekonomin i synnerhet nu när vi har både lågkonjunktur och stora problem på de finansiella marknaderna. När det blir bättre tider höjs räntan för att kyla av ekonomin och förhindra överhettning. Det är i dagsläget en stor skillnad mellan tremånadersräntan och lån med flera års bindningstid.
 
Riksbanken har sänkt räntan till historiska 0,25 procent (juli) och indikerat att den kommer att ligga kvar på denna nivå till hösten 2010. Det är den lägsta styrräntan någonsin och en ränta på mellan 3 och fem procent är mer normalt. I september 2008 höjdes styrräntan till 4,75 procent och därefter slog finanskris och lågkonjunktur till varför världens centralbanker sänkte räntan i snabb takt. I Japan är styrräntan 0,10 procent, i USA 0-0,25 procent, Storbritannien 0,50 och i Eurozonen 1,0 procent.
 
Även när konjunkturen så småningom vänder kommer arbetslösheten att dröja kvar, ett vanligt konjunkturmönster eftersom det alltid tar tid innan sysselsättningen stiger när konjunkturen börjat röra sig uppåt. Arbetslösheten har också betydelse för prisutvecklingen på bostadsmarknaden och priserna på bostäder sjönk i oktober 2008 för att nu åter stiga, som en följd av den låga räntan och ökad utlåning till bostäder och den som har ett arbete att luta sig på passar på att köpa.
 
Den minskade efterfrågan på Sveriges export leder till arbetslöshet och lägre kapacitetsutnyttjande, varför Sverige är beroende av att den reala efterfrågan i vår omvärld återhämtar sig. Det finns inga politiska åtgärder som kan påverka detta förhållande.
 
Tillväxtprognosen för Sverige, mätt som förändring i BNP, beräknas hamna på – 5,4 procent i år och 1,4 procent 2010. Samma siffror för Euroområdet är beräknade till – 4,8 respektive 0 procent.
 
DSB den 19 juli 2009  

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-07-26 09:41

Många ungdomar kämpar hårt för att få ett jobb men många låter sig påverkas för lätt och hör man att många andra är arbetslösa tror man inte att man heller ska lyckas.

De som är mellan 16 och 20 år i dag tillhör den så kallade curlinggenerationen som karaktäriseras av att ha fått mer hjälp och beskydd av sina föräldrar än vad som kanske är nyttigt för självständigheten. Många föräldrar ringer och söker jobb åt sina ungdomar eller följer med dem på anställningsintervjun.

Det finns risk för att den generation som nu ska ut på arbetsmarknaden fått lite för mycket stöd eller serverat hemma. En del tycker till och med att det är i skolan man verkligen blir curlad eftersom kraven ställs på fel sätt och inte jobbar med elevernas personlighet, något som är avgörande om man ska lyckas få självförtroende och den drivkraft som krävs när man ska ut i arbetslivet. Många tycker också att det är jobbigt att gå ut, prata med folk och söka jobb.

Entreprenörskap är också något väldigt hett bland ungdomar i dag. 
Sommarlovsentreprenörerna i Uppsala är ett projekt som drivs i flera kommuner där ungdomar får prova på att starta eget företag under sommaren.

Även om 90-talisterna oroar sig över att inte få ett jobb är de väldigt välinformerade, har ett starkt engagemang för sin egen framtid och en stark självkänsla. Att de känner en stor oro är ett uttryck för att de är realister i en av de värsta lågkonjunkturer vi har upplevt. 


DSB den 26 juli 2009

Svara

dan 2009-07-29 10:19

Bilden av ungdomsarbetslösheten måste nyanseras eftersom fakta och statistik som används i den offentliga debatten inte ger hela bilden enär 16-19-åringar betraktas som arbetslösa på samma sätt som de som fullgjort gymnasiet.

Att 10 procent av ungdomarna i åldern 16 till 19 år hoppar av gymnasiet de två första åren är inte ett arbetsmarknadsproblem utan ett utbildnings sådant. Om man räknar bort den grupp unga som borde befinna sig i utbildning är ungdomsarbetslösheten bara 11 procent bland gruppen 20-24 år.

Dessutom räknas de som studerar och samtidigt söker ett arbete vid sidan om, som arbetslösa i statistiken.
 
Orsaken till ungdomsarbetslösheten är efterfrågekrisen, som medför bristande efterfrågan på arbetskraft och här krävs politiska åtgärder.

Andelen unga med tidsbegränsade anställningar har ökat kraftigt de senaste 20 åren och i dag har varannan ungdom en tidsbegränsad anställning. Las har blivit så svag att arbetsgivare obehindrat kan anställa ungdomar på visstidsanställningar. Vid tillfälliga anställningar uppstår ofta kortare arbetslöshetsperioder. En annan anledning är att det finns brister/avsaknad i utbildning, erfarenhet och nätverk mellan skola och arbetsmarknad. Samverkan mellan skola och arbetsliv måste stärkas på grundskolenivå.

DSB den 29 juli 2009
  • Artiklar

  • Kommentarer



© Politico.se