användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 19 mars 2011 15:51

Uppväxten avgörande för brottsligheten

Allt fler personer i länet råkar ut för inbrott i sina bostäder och boende Spånga/Tensta i nordvästra Stockholm är värst drabbade.

De två senaste åren har inbrotten ökat kraftigt i stadsdelen och förra året anmäldes mer än ett inbrott om dagen.

I länet anmäldes förra året något mer än 6 100 inbrott och om man slår ut antalet inbrott per invånare och jämför alla länets kommuner och alla stadsdelar inom Stockholm stad ser man att flest inbrott per invånare gjordes i Spånga-Tensta stadsdel.
 
Det har blivit mer än tre gånger så många inbrott här från 2008 till 2010 och förra året var det 441 bostadsinbrott i stadsdelen, mer än ett per dag

Fredrik Gårdare
, polis i Västerorts polisdistrikt, säger att många av de som grips för inbrotten kommer just från Spånga-Tensta och han tror att det kan ha samband med de många inbrotten i området.

Man känner sitt område och de personer som bor där och vet vilka flyktvägar man ska ta för att undkomma.

Säger detta något om de människor som bor där?

Skillnader i brottsstatistiken mellan invandrare och svenskar kan till stor del förklaras av skillnader i uppväxtmiljö, visar en ny svensk studie som slår hål på främlingsfientliga argument.

Tidigare undersökningar kring invandrare och brottslighet har fokuserat på att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken men har inte förklarat varför, menar Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.


Sarnecki är en av tre forskare bakom en ny undersökning från Stockholms universitet som visar att den skillnad som finns i mycket stor utsträckning försvinner när man jämför svenskar och invandrare som lever under likartade socioekonomiska förhållanden.

Skillnaderna beror inte på att "invandrarkulturer" är mer brottsbenägna eller liknande.

Det här beror i övervägande del på under vilka förhållande invandrare lever i Sverige och om de kan skaffa sig de resurser som är nödvändiga för att leva ett anständigt liv, säger Sarnecki.

Studien visar att när hänsyn tas till faktorer som var vi vuxit upp, våra föräldrars utbildning, sysselsättning och inkomst så försvinner till större delen de skillnader som finns mellan första och andra generationens invandrare och svenskar.

För män i denna grupp försvinner 81 procent av skillnaden och för kvinnor 97 procent.

När det gäller första generationens invandrare försvinner skillnaden mellan dem och svenskar med 66-81 procent för män och 64-79 procent för kvinnor.

Att siffrorna varierar något beror på att hänsyn till när personerna kom till Sverige.

Uppväxtmiljön har större betydelse för barn som var yngre än 13 år när de invandrade till Sverige än för dem i åldersgruppen 13-16 år. 

Enligt Sarnecki är det mest avgörande om föräldrarna arbetar eller inte.

Forskarna har följt 66 330 personer som under åren 1990-1993 gick ut grundskolan i Stockholmsområdet fram till 2005.
 
Personernas brottslighet har analyserats med hänsyn till socioekonomiska förhållanden under deras uppväxt.

De skillnader som ändå kvarstår när dessa förhållanden har vägts in kan enligt Sarnecki bero på mätfel i undersökningen men skulle också kunna bero på att invandrare i viss mån diskrimineras i rättsväsendet.

Det finns inget stöd för att skillnaderna kan kopplas till vilka länder personerna kommer från.

Det finnas inga likheter i brottsmönstren mellan människor som kommer från samma länder eller som tillhör samma invandringsvågor.
 
Att brottslighet hos olika invandrargrupper skulle kunna förklaras med kulturskillnader kan vi i princip avskriva, enligt studien.

Som man ropar brukar man få svar (red kommentar)!

En berättigad fråga är vad som menas med invandrare och invandrarkulturer och vilka nationer som ingått i studien?

Oavsett vilka förklaringar Sverige försöker finna till varför brottsligheten är mer utbredd bland vissa invandrargrupper än andra så kvarstår faktum.
 
Vissa invandargrupper är mer brottsbenägna beroende på vilken kulturell bakgrund de kommer ifrån.

Problemet i Sverige är att man inte får ha en sådan uppfattning med mindre än att man är främlingsfientlig.

Man bör inte vara mer brottsbenägen för att man växer upp under knapra förhållanden och det är heller ingen ursäkt.

"Det som rör andra folkgrupper än den egna får helt enkelt aldrig vara ett bekymmer även om det råkar vara det.

Då måste bekymrets rot av artighetsskäl förläggas hos den egna gruppens attityder, aldrig hos minoriteten.

Det kan vara rätt för att undvika splittring och att utsatta grupper känner sig ovälkomna i sitt eget land, men det främjar inte en rimlig diskussion om samhällets förändring".

På 20 år har exempelvis antalet utländska fångar i finska fängelser blivit 20 gånger fler, skriver tidningen Aamulehti.

I mitten av mars satt 427 utländska fångar inspärrade i Finland, 13 procent av alla fångar och de största grupperna är estländare och litauer.
 
Men ändå är andelen utländska fångar i Finland inte särskilt hög om man jämför med många länder i Centraleuropa, där de kan utgöra en tredjedel av fångarna, enligt det finländska brottspåföljdsverket.

Officiellt fördömer politiker och kyrkor våld, men i många samhällen är våld ett legitimt sätt att lösa konflikter.

Unga män skolas in i en våldskultur, menar forskaren Peter Gill i den sista artikeln i DN Insidans serie ”Ung och extrem”.

- I tonåren funderar de flesta över moralfrågor, om vad som är rätt eller fel och många är väldigt lättpåverkade i den åldern.

- Förhärligandet av våld på film, tv och inom idrott gör att det för en del ligger nära till hands att tillgripa våld i konflikter.

 - Känslan av vanmakt räcker inte som förklaring för terrorism och annnan organiserad våldsutövning.
 
Det måste finnas förkunnare, agitatorer som lockar unga att våld är en accepterad väg att driva igenom sina åsikter.

Inte sällan är detta kopplat till en religiös övertygelse där själsligt stöd kan hämtas från religiösa ledare.
 
- Vi kan lära oss att bli våldsutövare, men vi kan också på motsvarande sätt lära oss att inte använda våld.

Våldsbejakande ungdomar går att omskola så att de hittar andra sätt att lösa konflikter.

Peter Gill menar att genom massmedierna, idrotten och värnplikten har män länge skolats att använda våld.

Han pekar på att språkbruket inom idrotten ofta för tankarna till krig:

”Hämnden efter överfallet på Foppa”, ”Rätt av Zlatan att dela ut en dansk skalle och visa var skåpet ska stå”?
 
Peter Gill är professor i pedagogik på Högskolan i Gävle och har under många år forskat om hur unga män lär sig att begå våldshandlingar.


 



DSB den 19 mars 2011

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2011-03-20 18:20

Säkerhetsskåp ska installeras i alla lägenheter i bland annat Rinkeby som lär ha den högsta stöldfrekvensen i landet, enligt ABC.

Vad säger det om dess invånare och vilka förhållanden kommer de ifrån?

Är de flesta tjuvaktiga bara för att de kommer från ett utomeuropeiskt land?



DSB den 20 mars 2011
  • Artiklar

  • Kommentarer


Vad vet du om blommor?


© Politico.se