användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 25 maj 2010 11:10

Arbetsmarknaden - 2010

28 december 2010

Hittills i år har närmare 300 000 svenskar utnyttjat skatterabatten för hushållsnära tjänster, men kostnaderna för avdraget har staten redan tjänat in, enligt beräkningar som arbetsgivarorganisationen Almega gjort.

Skatteverkets statistik över rut-utbetalningar visar att branschen omsatte 2,8 miljarder kronor den senaste 12-månaders perioden.

Enligt Almega jobbar nu närmare 12 000 personer med hushållsnära tjänster, en överraskande stark utveckling att jämföra med 2007 då endast några hundra sysselsattes i den sektorn.

För att det ska gå jämt upp för staten och täcka kostnaderna för skattebortfallet som rut-avdraget innebär krävs enligt Konjunkturinstitutets beräkningar 10 000 nya heltidsjobb inom hemservicebranschen.

Hälften av de 12 000 som jobbar inom branschen i dag har någon form av deltidstjänst.

213 494 personer var i slutet av förra veckan inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en ökning med 5 772 personer jämfört med veckan före och 25 103 färre än motsvarande vecka 2009.

07 december 2010

210 798
personer var i förra veckan inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en ökning med 2 347 personer jämfört med veckan före och 27 188 färre än motsvarande vecka 2009.

Antalet personer som har ett arbete med stöd uppgick till 74 413 en mindre minskning med 315 personer jämfört med förra veckan och en ökning med 2 578 jämfört  med samma vecka 2009.

04 december 2010

Rot-avdraget
har blivit en stor succé och totalt har Skatteverket betalat tillbaka 16 miljarder kronor i skatteavdrag. Samtidigt har kriminella lurat till sig 75 miljoner kronor i rotbedrägerier. Skatteverket har fått in tusentals falska ansökningar om rotavdrag och kriminella går in och söker efter fastighetsbeteckningar och väljer sedan slumpvis vilka man ska utsätta för bedrägeriet.

Skatteverket har nu tillsatt en speciell grupp som ska granska misstänkt fusk. Totalt har man anmält 130 företag och har återkrav på 75 miljoner kronor. Problemet med Skatteverket är att man inte kontrollerar innan man betalar ut pengar, något man ska ändra på nu. I många fall handlar det om nystartade företag med målvakter i styrelsen och där finns förmodligen inga pengar att hämta.


03 december 2010

Sextio procent av familjeföretagen planerar att expandera. I ett familjeföretag äger familjen minst 51 procent och är aktiva i ledningen. 1 600 mindre och medelstora familjeföretag är med i revisionsföretaget PwC:s undersökning, däribland 80 svenska bolag. 27 procent av företagen står inför ett ägarbyte under de närmaste fem åren och drygt hälften av dessa, 53 procent, räknar med att företaget stannar inom familjen.


25 november 2010

Nästan 50 procent av svenskarna tror på minskad arbetslöshet under det kommande året medan 25 procent tror på ökad arbetslöshet. 37 procent av dem som arbetar inom offentlig sektor tror att antalet anställda på den egna arbetsplatsen ska öka (+ 0,6 %).

Nästan 10 procent tror att antalet anställda ska minska, medan resterande 53 procent tror att det blir oförändrat. Skop har intervjuat 1 000 personer mellan 18 och 84 år under perioden 17 oktober till 10 november i år.

Under de första tio månaderna i år har det startats fler aktiebolag än under hela 2009. I april sänktes aktiekapitalet till 50 000 kronor och sedan dess syns en klar ökning.

Skillnaden mellan att ha ett aktiebolag kontra en enskild firma är att det ser bättre ut rent affärsmässigt och man är heller inte personligt ansvarig.

Från första april i år till sista oktober har det registrerats 18 145 aktiebolag, en ökning med hela 50 procent jämfört med samma period förra året och med 20 procent jämfört med 2007, innan finanskrisen.


24 november 2010

Vinsterna exploderar, men sysselsättningen i storföretagen har ökat ganska måttligt under det senaste året, visar TTs genomgång som omfattar 26 av de personalmässigt största bolagen i Sverige. Totalt hade dessa 850 220 anställda tredje kvartalet, en ökning med 2,3 procent jämfört med motsvarande period 2009. En majoritet av företagen har minskat personalstyrkan och i de som ökat är det till stor del tillfälliga arbeten som har skapats.


22 november 2010

Allt fler svenskar pendlar till Norge för att arbeta, visar ny statistik från SCB. Den norska ekonomin är väldigt expansiv och olika satsningar på infrastruktur har gjort det enklare att pendla. En byggnadsarbetare tjänar ungefär det dubbla i Norge jämfört med Sverige

Efterfrågan på svensk sjukvårdspersonal i Danmark verkar ha avstannat efter den danska regeringens besparingar och resultatet är att 700 sjuksköterskor är utan arbete. 2008 hade 200 svenska sjuksköterskor dansk legitimation. I nuläget är danska sjuksköterskor intresserade av att arbeta i Sverige, men det finns inte många öppningar där heller.



17 november 2010

Bristyrken
. Om fem år behövs det fler psykologer och reservofficerare, däremot kommer det att råda överskott på bibliotekarier och optiker, enligt Sacos årliga titt i kristallkulan i samband med studentmässorna i Älvsjö den 18-19 november och Malmö den 24 november.

I dessa yrken blir det brist på nyexaminerade om fem år: Arbetsterapeut, brandingenjör, cytodiagnostiker, gymnasielärare i yrkesämnen, högskoleingenjör, kiropraktor, psykolog, lärare och forskare vid högskolor, receptarie, reservofficer, socionom, språkyrken och tandläkare.  

Regelverket för företagare.Trots att regeringen lovat enklare och färre regler för företag så märker de svenska företagarna inte av några förbättringar. Enligt Näringslivets regelnämnds nya barometer uppger 73 procent av de tillfrågade företagarna att de inte upplevt några förenklingar under det senaste året. Tvärtom anser många att kraven på uppgifter och statistik har ökat.

- Departement och myndigheter måste granska sitt regelförenklingsarbete och lägga större vikt vid att reformera de regelverk som har störst påverkan på företagen, skriver Jens Hedström, vd på Näringslivets regelnämnd i en kommentar.

Överlåtelse av hyreslokaler. Systemet med höga överlåtelseavgifter för hyreskontrakt som växt fram gör det i praktiken omöjligt att flytta sin butik till en mer attraktiv adress. Avgifterna rör sig i en laglig gråzon och fastighetsägarna vill helst få bort dem. Detta gör att småföretagare har stora problem att etablera sig i Stockholm.

Att sälja lägenhetskontrakt är olagligt och för kommersiella verksamheter gäller att det är lagligt att överlåta sin rörelse, inklusive hyreskontrakt, på någon annan och då ta betalt för det. Den som har arbetat upp ett rykte ska få kompensation för det.

Vad som gäller vid uthyrning och överlåtelse av lokaler regleras i jordabalkens 12 kapitel, i vardagligt tal kallad hyreslagen. I lagen står det att hyresgästen inte får använda lokalen för något annat än den avsedda om inte Hyresnämnden lämnat tillstånd till detta. En sådan ändring kan ske när hyresgästen haft lokalen längre än två år och om det finns goda skäl.

Den som hyr en lokal får överlåta kontraktet på den som ska överta verksamheten. Hyresnämnden ska lämna tillstånd till det om hyresvärden inte har god anledning att säga nej. Har hyresgästen innehaft lokalen i mindre än tre år krävs synnerliga skäl för en överlåtelse. 


16 november 2010

70 000
personer räknar småföretagen med att anställa det närmaste året, enligt Företagarnas nya barometer och bakgrunden är den snabbt förbättrade konjunkturen det senaste året. Orderingång och försäljning ökar kraftigt, men arbetskraftsbrist på rätt kompetens oroar.

Uppsalaregionen har den största tillväxten i nuläget och det är främst inom tjänstesektorn som ökningen sker. Även Stockholm har en bra tillväxt men här bromsas den av högre kostnader (löner).


10 november 2010

Christopher Pissarides tilldelas ekonomipriset till Nobels minne för ett arbete som han presenterade 1985 som bland annat handlar om ersättningsnivåer till arbetslösa.

Han är känd för att förespråka begränsningar av arbetslöshetsersättningen, men vad är egentligen problemet om den hamnar på en för hög nivå?

Enligt Pissarides blir den som mister jobbet inte lika motiverad att söka ett nytt och höga ersättningar påverkar också hur många nya jobb som skapas eftersom de driver upp ingångslönerna.

Men å andra sida kan inte ersättningen vara hur låg som helst och det är viktigt att finna en balans. Den som känner sig utslagen kan hamna i en nedåtgående spiral av uppgivenhet och tappa motivationen av det skälet.

Stödet till den som blir arbetslös ska trappas ned och inte vara längre än sex månader eller högst ett år. Därefter måste man ta till individuella åtgärder. Har man varit utan jobb så länge gör man förmodligen något fel och behöver råd eller någon form av arbetsträning.

I en ekonomisk nedgång är det egentligen inte jobben som försvinner som är problemet, eftersom det i en sådan situation inte skapas några jobb. Det är där man måste lägga kraften.

Länderna i Europa befinner sig på väldigt olika ställen. Spanien har haft problem inom byggsektorn, men framför allt med sin reglering av arbetsmarknaden som gör det svårt att säga upp arbetstagare.

Det gör att man inte heller vågar anställa när ekonomin skulle kunna växa och i det avseendet har Sverige klarat sig betydligt bättre.


07 november 2010

År 1998 hade drygt 55 000 personer som var födda i ett annat land jobb i Stockholm och tio år senare har det antalet ökat till 90 000 eller med 60 procent. Det är inom hotell- och restaurangbranschen samt den kommunala sektorn som störst andel av de anställda är födda utrikes, enligt Stockholm Stads Utrednings- och Statistikkontor.

Utrikesfödda har i genomsnitt lägre inkomster i alla branscher och skillnaden har ökat något under den här perioden.

Den nya rapporten från Statistikkontoret visar också att det är männen som tjänar mest pengar i Stockholm. År 2008 var det ungefär lika många män och kvinnor som hade jobb i Stockholm, men trots det gick 57 procent av inkomsterna till män och 43 till kvinnorna.



01 november 2010

30 miljoner
jobb har försvunnit i finanskrisens spår, informerade Internationella valutafonden (IMF) vid öppnandet av ett utvecklingsmöte med 1 500 internationella experter i Marocko på måndagen.

Ytterligare 400 miljoner jobb kommer att försvinna de kommande åren.
 
Finanskrisen 2008-2009 startade med bolånebubblan i USA, fortsatte till bankerna som fick statligt stöd och sedan till industrin.

I slutet av förra veckan var 215 034 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 3 017 personer jämfört med veckan innan och 36 490 färre jämfört med motsvarande vecka 2009.

Antalet personer med stöd uppgick till 74 847 personer (+ 142/+ 2 563). Samtidigt deltog 184 067 personer i program med aktivitetsersättning (+ 1 726/+ 43 026).

Det innebär att knappt 474 000 personer enligt den officiella statistiken är "arbetslösa".

Den verkliga siffran för hela befolkningen (20-64 år) hamnar på cirka 830 000 personer om vi räknar in latent arbetslösa, undersysselsatta, sjukskrivna och förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäl som inte ingår i arbetskraften.

Till dessa kommer också en grupp som varken studerar eller är inskrivna på arbetsförmedlingen, den exakta summan är inte känd eftersom det inte finns någon statistik på dem (75 000).

Arbetsförmedlingen gör sig av med 800 visstidsantällda jobbcoacher och förklaringen är att det inte blev så många arbetslösa som man befarat. Man räknade initialt med en arbetslöshet på 12 procent.



29 oktober 2010

Statens utbetalningar till förtidspensionärer kommer att minska dramatiskt de närmaste åren, ett resultat av de striktare regler som regeringen har infört.

Det handlar om 25 miljarder kronor, en summa som kan jämföras med vad hela barnbidraget kostar staten årligen. Enligt Försäkringskassans nya prognos kommer ersättningarna att minska från 72 miljarder kronor 2009 till 47 miljarder 2015.

Samtidigt med dessa besparingar ökar kostnaderna för assistansersättningen, bostadsbidragen och tandersättningen. Kostnaden för sjukpenningen kommer inte att minska lika mycket som den gjort de senaste åren utan planar ut.

Många med sjukersättning kommer att gå i ålderspension samtidigt som möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning fasas ut. Det blir också svårare att beviljas sjukersättning.

Antalet nya personer med sjukersättning i år beräknas till 9 000 medan 70 000 försvinner ut.  

Den tyska arbetslösheten är lägre än på 18 år och de officiella siffrorna som presenterades i torsdags ligger på 2 945 000 arbetslösa eller 7 procent av arbetskraften.

Agenda 2010, som infördes av den förre kanslern Gerhard Schröder (S), innebar nya hårdare regler för långtidsarbetslösa och det kostade honom jobbet hösten 2005.

Under krisen hölls sysselsättningen uppe genom åtgärder som skrotpremien på gamla bilar och korttidsarbete och Tysklands exportindustri var redo när efterfrågan ute i världen tog fart igen.

Andra faktorer som vissa pekar på ligger bakom uppsvinget på arbetsmarknaden är en åldrande befolkning, allt färre är i arbetsför ålder. Det som är omtvistat är att Tyskland lider brist på utbildad arbetskraft.

På arbetsministeriet förberedes nu lagar och regler som ska göra det möjligt för Tyskland att ragga de bästa ingenjörerna och IT-specialisterna världen över och mer än 100 000 sådana behövs.


26 oktober 2010

Antalet föräldrar som får den lägsta föräldrapenningen ökar dramatiskt. Under 2000-talet har det blivit dubbelt så många som får grundnivån på 180 kronor per dag före skatt, enligt statistik från Försäkringskassan. År 2000 var antalet cirka 30 000 och år 2009 hade siffran ökat till 60 056 personer.

Det här är en långsiktig förändring som innebär att trösklarna in i socialförsäkringarna, in i sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen har ökat.

Det drabbar framför allt de som inte har varit etablerade på arbetsmarknaden tidigare, det vill säga unga människor, de som har kommit till Sverige på senare år, de som har olika begränsningar i form av sjukdomar och de som har haft väldigt tillfälliga erfarenheter på arbetsmarknaden, säger Tapio Salonen.

Tapio Salonen menar att det han kallar försäkringslösheten breder ut sig och att klyftorna ökar.

Arbetsklimatet inom sjukvården har hårdnat och det har blivit vanligare med varsel om avsked och uppsägningar av personliga skäl, visar en undersökning som publiceras i Vårdförbundets tidning Vårdfokus.

75 procent av Vårdförbundets avdelningar rapporterar en ökning av varslen om avsked och uppsägning under det senaste året.


22 oktober 2010

Cirka 250 000 unga riskerar att få en ännu svagare ställning på arbetsmarknaden. Det varnar LO och TCO med anledning av alliansens förslag om så kallad lärlingsprovanställning för ungdomar under 23 år.

De borgerliga partierna föreslår i sitt gemensamma valmanifest att lärlingsprovanställning ska införas för dem som är under 23 år. Det gör att en arbetsgivare kan provanställa en ung person i ett och ett halvt år istället för som i dag ett halvår.

Trots namnet lärlingsprovanställning så finns det ingen koppling till utbildning i skolan. Lärlingsutbildning kopplat till gymnasieskolan är något helt annat som även facken gillar.

När det gäller lärlingsprovanställning är den direkt kopplad till arbetsgivaren som bestämmer hur mycket utbildning det ska vara, en ny anställningsform som fack och arbetsgivare ska träffa avtal om.

Enligt facket kommer 250 000 under 23 år att beröras och gå miste om sin anställningstrygghet. Förslaget har likheter med det omdiskuterade förslaget som Centerpartiet lade fram i förra valet om undantag i LAS för dem som är under 26 år, anser både LO och TCO.

De borgerliga partierna ser stora fördelar med lärlingsprovanställning och vill genomföra förslaget som de tror  kommer att minska ungdomsarbetslösheten.


08 september 2010

Arbetsförmedlingen ska rekrytera 4 000 till 6 000 jobb i höst varför arbetslösa kan bli anvisade jobb som sjöman eller soldat inom Försvarsmakten, men ingen ska tvingas bära vapen, skriver Aftonbladet.

De som kan bli aktuella inom Försvarsmakten, som efter att den allmänna värnplikten avskaffats behöver rekrytera militärer för en yrkesarmé, kan komma att erbjudas utlandstjänst och dessa kommer att bära vapen.

För att kunna rekrytera tillräckligt många har Försvaret inlett ett samarbete med Arbetsförmedlingen, som ska rekrytera till Pliktverkets grundutbildning (jobb som militär). 

Arbetsförmedlingen säger till Aftonbladet att man ännu inte tagit ställning till vad som händer om arbetslösa vägrar söka jobben.
 
Det är emellertid inte aktuellt att arbetslösa ska bli nekade a-kassa för att de vägrar söka jobb som innebär att man måste bära vapen.

Efter ett katastrofalt 2009 går byggbranschen för högtryck igen och byggbolagen varnar för brist på arbetskraft. Byggsektorn spår i sin senaste prognos 21 000 nybyggda bostäder i år och 25 000 nästa år, som kan jämföras med 17 000 år 2009.

Byggföretagen har i den här lågkonjunkturen valt att i större utsträckning än tidigare behålla sin personal. Regeringens investeringar på infrastruktur i närtidssatsningar kom i rätt tid, något som hjälpt byggföretagen att behålla sin personal.

Vi har passerat de största pensionsavgångarna varför de som kommer in i yrket täcker dem som lämnar det. Det är brist på erfarna byggarbetare och arbetsledare.

Inom handel och och industri sätter lågkonjunkturen fortfarande sina spår varför andra lokaler än bostäder lär vänta till 2011.

Arbetsgivare är negativa till att anställa tidigare sjukskrivna, visar tjänstemannaorganisationen TCO:s undersökning bland 1 800 arbetsgivare. Enligt Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, leder detta till att allt fler blir beroende av socialbidrag.

För många av dem spelar det nästan ingen roll hur mycket de är beredda att gå ner i lön, de kommer ändå att vara längst bak i kön till det nya jobbet, säger han.

Arbetsgivarna söker efter personer som har en fast fot på arbetsmarknaden, som har ny, färsk utbildning i bagaget, och som man upplever inte har tappat kompetens på grund av lång frånvaro.

56 procent av arbetsgivarna säger att de är ganska eller mycket negativa till att anställa en som tidigare varit sjukskriven, en liten ökning jämfört med förra året.

41 procent säger sig vara negativa till att anställa en långtidsarbetslös och 14 procent är negativa till att anställa en som är över 55 år.

Jämförelsevis kan man säga att sju procent av arbetsgivarna sa sig vara negativa till att anställa en småbarnsmamma.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) visar att socialbidragen har ökat med tolv procent första kvartalet i år och sedan ytterligare åtta procent under andra kvartalet.

TCO har även frågat 30 kommuner om orsaken till ökningen och 21 av dem svarade att det berodde på ändringarna i sjukreglerna och 23 att ökningen berodde på ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen, vid sidan av krisen, ska sägas.

Min egen erfarenhet vid rekrytering (som chef) är att man drar sig för att anställa en person som varit borta från arbetsmarknaden en längre tid och detta gäller i synnerhet vid långtidssjukskrivning.

EU måste förbättra den fond som unionen har för att hjälpa personer som har mist sina jobb under krisen. De drabbade måste få del av pengarna mycket fortare än vad de får nu, säger Cristina Arigho, talesperson för EU:s arbetsmarknadskommissionär.
 
Sverige fick motsvarande drygt 90 miljoner kronor för att över 4 000 uppsagda på Volvo Personvagnar och dess underleverantörer skulle kunna få hjälp med framför allt utbildning.
 
När pengarna väl kom i mars i år hade till exempel Volvo Personvagnar redan hunnit vända miljardförluster till vinst och behövde återanställa folk för att möta en ökad efterfrågan.


07 september 2010

För första gången på ett och ett halvt år ökar inte arbetslösheten och enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var i maj 434 000 eller 8,8 procent av arbetskraften, öppet arbetslösa, en klar minskning sedan april.

Siffran är också en liten nedgång sedan maj förra året då 9 procent var öppet arbetslösa.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea räknar med att arbetslösheten nu kommer att minska och att efterfrågan på arbetskraft kommer att fortsätta att öka.

Problemet med ungdomsarbetslösheten är mycket värre än vad både regeringen och oppositionen vill medge. En stor andel av dem som studerar, en tredjedel, gör det bara för att de inte får något arbete, enligt en ny undersökning.

Den officiella siffran över ungdomsarbetslösheten är 28,7 procent enligt både Arbetsmarknadsstyrelsen och regeringen.

Enligt en färsk enkätundersökning gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv, studerar en tredjedel av de tillfrågade studenterna bara för att ha någonting att göra (11 procent söker heltidsjobb och 20 procent deltid). Lika många söker arbete och säger att de hellre skulle arbeta än studera.

Från politiker och Arbetsförmedlingen hörs lungnande besked att alla får jobb när fyrtiotalisterna går i pension. Varenda kotte kommer att behövas, sa förre arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin vid ett tillfälle.

Det finns cirka 1,2 miljoner fyrtiotlister och två tredjedelar av dem har redan lämnat arbetskraften. Till detta ska läggas att var fjärde ungdom saknar fullföljd gymnasieutbildning och kommer inte att ha den rätta erfarenheten när konjunkturen vänder och företagen börjar anställa igen.

Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, anser att lösningar på problemet är sänkta ingångslöner så att de bättre speglar deras produktivitet. Lärlingssystem och flexiblare regler för fast anställda är andra åtgärder.

Ungas löner har, enligt ekonomifakta.se, stigit med 30 procent sedan 2005 samtidigt som övriga arbetsmarknaden har fått löneökningar på 18 procent. 

 

06 september 2010

Omkring 9 000 svenska sjömän riskerar att förlora sina jobb, enligt en kommande statlig utredning som TT tagit del i utkast av ska det bli fritt fram för rederierna att säga upp personal för att sänka kostnaderna.

Ett nytt internationellt skeppsregister ska införas och innebörden av det är att bemanningskostnaderna ska kunna sänkas genom undantag i las.

Enligt utredaren Jonas Bjelfvenstam ska rederierna för att kunna sänka sina bemanningskostnader få göra undantag från las (lagen om anställningsskydd).

Enligt utredningsförslaget ska även facken få mindre att säga till om och kollektivavtalet ska bara få reglera förhållanden för personer som har sin hemvist i Sverige.

I Danmark finns ett internationellt skeppsregister liknande det förslag som nu analyserats och det har inneburit att många danska sjömän fått gå i land.

Utredningen ska läggas fram i slutet av oktober.


03 september 2010

Över miljonstaden Aten kretsar polisens helikoptrar på jakt efter undangömda swimmingpooler i lyxvillor och tillhörande miljonärer som nolltaxerar.

Nästan var femte affär i huvudstaden har eller planerar att lämna i en konkursanmälan, 40 procent av de grekiska småföretagen vet inte hur de ska betala sina löner och bruttonationalprodukten minskade med 1,5 procent andra kvartalet i år.

I Tyskland däremot råder ett omvänt förhållande och snabbast växer de klassiska tyska exportbranscherna som under krisen var mest utsatta. I juli ökade orderingången för tillverkarna av verkstadsmaskiner, paradbranschen i det ingenjörsdrivna Tyskland, med 48 procent jämfört med 2009. Efterfrågan från utlandet steg med 54 procent.

Tyskland svarar för en femtedel av EU:s och 27 procent av eurozonens sammanlagda ekonomi och går det dåligt för Tyskland är det nattsvart i Tjeckien, Slovakien och Ungern. En tiondel av den svenska exporten går till Tyskland och Kina svarar inte för mer än tre och USA för sju procent.

Vissa hävdar att de låga lönerna är ett problem i Tyskland men det vässar också konkurrenskraften men bromsar den privata konsumtionen och håller nere importen från övriga Europa. Arbetslösheten i Tyskland ligger på 3,18 miljoner, den lägsta på 18 år.

I södra Europa råder svidande sparpaket och länder som Frankrike, Italien och Storbritannien växer inte ens hälften så fort som Tyskland. Frankrike har en ekonomi som är mindre exportberoende och är den näst största i Europa eller 80 procent av den tyska. Den växer måttligt men stadigt med förväntade 1,4 procent i år och möjligen 2 procent nästa år.

Storbritannien drar nu åt svångremmen för att få bukt med statsfinanserna och räknar med en hyfsad tillväxt, 1,7 procent i år och 2,2 nästa år.

I Italien, Spanien, Portugal och Grekland håller åtstramningarna i statsfinanserna tillbaka tillväxten, samtidigt som konkurrenskraften fortsätter att försämras jämfört med Tyskland, Sverige och de nya EU-medlemmarna i öst.

Det finns en risk för att produktivitets- och innovationsgapet mellan norr och söder sliter sönder Eurozonen och skapar kaos i hela Europa.

Antalet personer i Spanien som ansökte om arbetslöshetsunderstöd ökade med 61 000 i augusti, i samband med att sommarjobben började ta slut, enligt arbetsmarknadsdepartementet. Totalt söker nu knappt fyra miljoner spanjorer arbetslöshetsunderstöd.

Sammantaget 4,65 miljoner är arbetslösa, vilket motsvarar 20,09 procent av arbetskraften, den högsta nivån på 13 år i Spanien och högst inom eurozonen.

Sverige har den tredje högsta ungdomsarbetslösheten efter Spanien och Italien i EU. 



01 september 2010

De senaste fyra åren har den svenska befolkningen i åldern 16-64 år ökat med 160 000 personer. Under samma tid har sysselsättningen bara ökat med 77 000 personer, enligt SCB:s sista arbetskraftsundersökning före valet den 19 september.

Den inofficiella statistiken räknar sedan några år in alla i åldern 15-74 år eftersom det är EU-standard. Den statistiken räknar in de 100 000 ålderspensionärer som inte har för avsikt att arbeta i de 964 300 år 2010 (970 800 år 2006) som klassas som "ej i arbetskraften".

De siffrorna visar att sysselsättningen ökat med 96 000 personer till 4 621 000 år 2010 (4 544 300 år 2006). Samtidigt har arbetslösheten ökat med 89 000 personer till 403 400 år 2010 (313 700 år 2006).

Åldersgruppen 20-24 år har ökat med 85 000 personer jämfört med 2006 och samtidigt har arbetslösheten i gruppen ökat med 34 000 och sysselsättningen med närmare 2 000 fler.

För fyra år sedan var arbetslösheten 6 procent om man räknar på samma sätt som i dag och sedan kom finanskrisen som sammanföll med krisen inom fordonsindustrin som drabbade Volov, Saab och deras underleverantörer.

Arbetslösheten sköt i höjden och det är först i år som SCB kunnat rapportera om tydliga trender där arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar. I dag är arbetslösheten 8,6 procent och läget därmed klart förbättrat jämfört med förra året.
 
Det visar att det finns en väldig styrka i den svenska arbetsmarknaden med fallande arbetslöshet och arbetade timmar ökar väldigt kraftigt. Samtidigt är bilden komplicerad med tecken på oro i omvärlden och då är det viktigt att balansera en sådan situation.

Såsom framgår nedan kommer sysselsättningen bara att öka marginellt de närmaste åren och det är först 2014 som Sverige är tillbaka på ungefär samma arbetslöshetsnivå som 2006 eller 6,6 procent. Till detta ska läggas att arbetskraften ökar av olika skäl. 




Enligt Vårdförbundets chefsförhandlare Kerstin Sjöström hänger det tydligt ihop med besparingarna inom vården att jobbet ska skötas av färre personer.

- Man förväntar sig att personalen ska orka mer än hundra procent många gånger. De som då har svårare att hinna med eller behöver mer stöd blir direkt synliga och det blir de som blir föremål för uppsägningar, säger Kerstin Sjöström.

Avsked har tidigare varit mycket ovanligt och för det krävs att den som är anställd har begått ett allvarligt fel, som till exempel att stjäla narkotikaklassade läkemedel.

Enligt Vårdförbundet kan det i dag räcka med personliga konflikter och samarbetsproblem för att någon ska varslas om avsked, vilket är helt fel, enligt Jeanette Lindgren Dahlin som är arbetsrättsjurist på Vårdförbundet.

Det är framför allt i Halland, Örebro och Stockholm som varslen om avsked ökar. Bara på Karolinska universitetssjukhuset i Solna har det varit 15 varsel om avsked sedan förra hösten och inom sektionen centrala Stockholm har det varit tio fall. 

22 oktober 2010

 Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen är den siffra som närmast svarar mot SCB:s siffra för arbetslösheten.
 
SCB relaterar antalet arbetslösa till arbetskraften när man anger arbetslösheten i procent. Eftersom det saknas aktuell statistik för arbetskraften på kommun- och länsnivå, relaterar Arbetsförmedlingen till motsvarande befolkning (16-64 år). Siffran är därför lägre, än om man relaterar arbetslösheten till arbetskraften.



09 september 2010

24 oktober 2010

En kraftig bantning och omorganisation väntar Sveriges biståndsmyndighet Sida och totalt väntas 120-150 tjänster försvinna i Sverige och chefsstyrkan halveras. Däremot ska de utsända i olika biståndsländer värnas.

År 2012 ska myndigheten ha betalat tillbaka de 48 miljoner kronor som man i år beräknas dra över anslaget från regeringen med.

Numera kan man ta ut delar av sin pension från 61 år och en del gör det för att ta del av pensionärsrabatter och andra lockas av rådgivare som lovar att förvalta pengarna väl fram till pensionen.

Risken med detta är att man får mycket lägre a-kassa än vad man skulle ha fått annars i händelse av arbetslöshet. Det går inte heller att ångra sig när man väl bestämt sig för förtida uttag.

Reglerna finns för att förhindra att pensionärer som egentligen inte söker jobb drygar ut sin pension med a-kassa. Men när premiepensionen kom till tänkte inte lagstiftarna på att den kan tas ut med så små belopp som några kronor om dagen.

När Unionens a-kassa fick veta att en medlem hade fått 1 728 kronor i premiepension kom återkravet att betala tillbaka 32 098 kronor. En dom i regeringsrätten ger a-kassan rätt med hänvisning till lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Kvinnan fick således under en längre tid såväl a-kassa som en del av sin förtida PPM-pension. Uttaget av premiepensionen placerade henne i en annan kategori där dagersättningen från a-kassan skulle vara 65 procent av lönen.

Hade hon inte begärt förtida uttag hade hon stannat kvar i gruppen som fick 80 procent av lönen under de första 200 dagarna och sedan 70 procent. Detta är en praxisdom.


18 oktober 2010

I den stora utmaningen, SVT2 Dokumet inifrån 17/10, frågade man sig vad det innebär för Sverige och vad ska vi leva av när nu även den tunga industrin är på väg österut? Kina är världens största tillverkningsland och världens näst största ekonomi.

Bland företagsledare och politiker är Kina det stora samtalsämnet. Hur ska man se på expansionen i öster? Ett hot mot jobben, eller en möjlighet på en ny gigantisk marknad? Helt klart är att förändringarna i näringslivet kommer att bli stora.

- Det är svårt att tro att stora delar av svensk tillverkningsindustri kommer att överleva, säger den norske ekonomiprofessorn Victor Norman, expert åt Globaliseringsrådet.

- Nästa steg är att den tunga industrin, fordon och anläggningsmaskiner, flyttar hit, säger ekonomen Andy Xie i Shanghai.

Det svenska storföretaget Atlas Copco som nu flyttar delar av sin högsta ledning till Shanghai, teknikföretaget Ymer i Stockholm som måste börja tillverka i Kina för att hänga med sina kunder och nischföretaget IRO vars tillverkning av garnmatare i Ulricehamn kan få svårt att klara sig på sikt.

Samtidigt skapas hela tiden nya jobb i andra, kunskapsintensiva branscher. Problemet tycks vara att ingen riktigt vet var de kommer att uppstå.
 
Knappast någon kunde förutspå de framgångsexempel som programmet tar upp.

Europas biltestcentrum i Arjeplog, Ice hotel i Jukkasjärvi, Järnmalmen i Kiruna och den nya miljonstaden i Kina.

Kina förändras snabbare än man trott och tillgången på arbetskraft minskar, lönerna stiger och många europeer kommer att flytta till Kina.

- Den billiga arbetskraftens tid är definitivt förbi, om 15 år kommer lönerna i Kina att vara på västerländsk nivå, säger ekonomen Andy Xie och tillägger.

Andy Xie, tidigare frispråkig Asienchef för investmentbanken Morgan Stanley i HongKong, nu oberoende ekonom i Shanghai, är specialist på ekonomiska bubblor.

Han har länge varnat för att Kina har utvecklat en fastighetsbubbla som snart kommer att spricka.

Frågan är om det är en bubbla eller inte och debatten är nu mer eller mindre över och det råder konsensus i Kina, även hos de styrande att det är en bubbla på gång. Men vad kan man göra åt den och vissa anser att de kan köra på som vanligt.

För vanligt folk kan det vara bra eftersom deras köpkraft har påverkats av de dramatiskt stigande priserna inom bostadsektorn. På tio år har dessa tredubblats och i städer som Shanghai, Beijing fyrdubblats och det krävs 20 årsinkomster för att få ihop till en normalbostad. 

Fastighetsmarknaden är lite annorlunda strukturerad än i västvärlden och av det höga fastighetspriset är hälften skatt eftersom marken i Kina är allmän och ägs av staten. Ytterligare 35 procent är också skatt varför det mesta av pengarna går till staten i form av skatt.

Om fastighetsbubblan spricker är det bra för vanligt folk och ekonomin växlar ned men det innebär inte instabilitet i Kina. Inflation däremot påverkar den ekonomiska köpkraften och kan resultera i oroligheter.  

Victor Norman, professor i internationell ekonomi vid Norges Handelshögskola i Bergen, berättar om den press som globaliseringen sätter på lönerna för de lägst utbildade och hur man borde tackla den utmaningen.

- Vi känner till att det är personer utan högre utbildning som förlorar jobben, dom kommer att få andra jobb, men under en period kommer det att bli nödvändigt att reallönerna för icke-akademisk arbetskraft växer lite långsammare än i ekonomin som helhet.

- Det är utmanande, för det bryter mot alla våra jämlikhetsideal och det innebär att vinsten inte bara blir snedfördelad, utan att det blir en stor vinst för några och stor förlust för andra.
 
Det har vi möjlighet att göra något åt genom skattesystemet och välfärdssystemet i Norden, men det kräver att vi gör det, till exempel genom att flytta skatt från vanlig arbetsintäkt till andra skatteobjekt.

Egendom, kapital, förmögenhet, gärna progressiv inkomstskatt eller högre moms på varor som folk med höga inkomster frågar efter mer än andra, det finns många möjligheter, men det måste göras.

Sedan 1990, då globaliseringen på allvar sköt fart, så har kapitalintäkterna vuxit väldigt mycket snabbare än löneintäkterna generellt och det har lett till skillnader i samhället som, åtminstone i Skandinavien, har verkat främmande.

- Vi har fått några kapitalägare med väldigt stora synliga intäkter, samtidigt som löneutvecklingen för folk i allmänhet har varit väldigt svag. 

När det sker i en period då man samtidigt har problem med att beskatta kapitalintäkterna, så att man har hög skatt på arbetsinkomst och låg skatt på kapitalinkomst, det är klart att det utmanar alla våra föreställningar om rättvisa och skapar politiska spänningar som är olyckliga för samhällsutvecklingen.

 
06 oktober 2010

Jobben
har stått i fokus under valrörelsen, men Arbetsförmedlingens roll har hamnat i skymundan. Den höga arbetslösheten beror inte i första hand på dålig matchning, utan på att det skapas för få arbetstillfällen i privat sektor. Men det är anmärkningsvärt hur flera branscher skriker efter arbetskraft samtidigt som hundratusentals går arbetslösa.

Det är också anmärkningsvärt hur dessa arbetslösa i tilltagande utsträckning vänder Arbetsförmedlingen ryggen. Trenden är synnerligen stark bland unga, som torde ha störst anledning att söka myndighetens hjälp.
 
Av alla unga mellan 15 och 24 som fick en ny anställning under 2009 hade färre än åtta procent hjälp av Arbetsförmedlingen. Under förra året förmedlade en genomsnittlig handläggare på Arbetsförmedlingen bara 2,5 ungdomsjobb. Det är bara drygt ett jobb var femte månad.

Åtskilliga ungdomar kan vittna om sin frustration i kontakten med Arbetsförmedlingen. Om byråkrati, ineffektivitet och ständiga stödprogram som friskostigt erbjuds istället för riktiga anställningar.
 
Att Arbetsförmedlingen flera gånger försökt förringa ungdomsarbetslösheten genom att ifrågasätta den officiella statistiken har sannolikt inte heller stärkt myndighetens trovärdighet i ungas ögon.

Arbetsgivare tar i allt högre utsträckning hjälp av rekryteringsföretag för att hitta nya medarbetare, trots att man därmed tvingas betala dubbelt. Först för Arbetsförmedlingen över skattesedeln och sedan två till tre månadslöner per nyanställd till rekryteringsbolaget. Användandet av bemanningsföretag ökar också tydligt. 

Att känna ”rätt personer” är mycket viktigare när man söker jobb i Sverige än i det genomsnittliga EU-landet, enligt en attitydundersökning från EU-kommissionen.

I flera länder har man löst problemet genom att konkurrensutsätta arbetsförmedlingen och betala privata förmedlare per förmedlat jobb, en slags ”jobbpeng” som följer den arbetssökande. En sådan modell tilltalar drygt hälften av Sveriges företagare och tre av fyra entreprenörer under 25.


27 september 2010

Trots att byggkonjunkturen pekar uppåt just nu är framtiden oviss för många unga på väg in i byggbranschen. Antalet arbetslösa bygglärlingar ökar och många av dem tvingas överge byggbranschen utan att ha hunnit etablera sig i yrket.

För att unga som går på landets byggymnasier ska få sina yrkesbevis med rätt till full lön krävs ungefär två års lärlingsjobb ute på något bygge efter avslutat gymnasium. Nu ökar byggandet i Sverige igen efter finanskrisen och utbildade byggnadsarbetare har lättare att få jobb, medan det blivit svårare för lärlingar. Över 7 000 lärlingar var utan jobb i landet den 1 september vilket är 1 000 fler än för ett år sedan.

Branschföreträdare och Arbetsförmedlingen pekar på som främsta orsak till att fler lärlingar går utan jobb är att landets gymnasieskolor utbildar för många byggelever.

Bristen på lärlingsplatser hänger också ihop med att så många utländska byggföretag nu finns på byggen i Sverige och de tar som regel inte emot svenska bygglärlingar. Många av de 19-20-åringar som gått ut byggymnasiet men inte fått någon lärlingsplats, väljer att lämna byggbranschen.



23 september 2010
30 augusti 2010


I den allt starkare konjunkturen är det brist på arbetskraft i flera branscher och nu är turen kommen till teknikkonsulterna och då främst erfarna ingenjörer.

Det är framför allt brist på erfarna projektledare inom flera områden och det kan vara svårt att få tag på personal bekräftas även av andra stora teknikkonsultbolag som Sweco, BMW och Volvo.

Bristen inom vissa sektorer beror enligt Jonas Wiström på ÅF på att för få ingenjörer har utbildats och att många inom yrket börjar närma sig pensionsstrecket.

- Det är ett generationsskifte och många som byggde upp den infrastruktur vi har i dag har gått i pension eller är på väg att pensioneras.
 
Konsekvenserna av detta är att Sverige i dag har fler utländska aktörer på marknaden. - Vi klarar inte de satsningar vi gör med svenska resurser, säger Jonas Wiström, VD för teknikkonsultföretaget ÅF.


16 september 2010

Nästan var tionde svensk är arbetslös och ändå börjar nyckelbranscher redan se brist på personal och nästa år kan den bristen bli påtaglig. Om inte flaskhalsarna rättas till kan det i förlängningen hota hela ekonomin. Ändå kommer många av dagens arbetslösa aldrig att få de nya jobben, eftersom de har fel utbildning.

I Gnosjö skriker företagen redan efter mer folk, men där arbetar man också med morgondagens lösning på problemet.

Vi vinner många nya ordrar och investerar mycket i nya maskiner, men en av de begränsande faktorerna långsiktigt är rekrytering av ny personal, säger Per Falk, vd och ägare Falks Metall till SVT:s Aktuellt.

- Ska vi expandera måste vi ha rätt personal, det är helt avgörande. Ska vi vinna över Asien måste vi jobba smartare än dem, säger Falk.

Samma tecken märks i hela Gnosjöbygden. Arbetslösheten ligger på fyra procent och någon gång efter årsskiftet tros den vara nere på två procent. Brist på kompetent personal börjar bli ett av företagens största bekymmer och redan nästa år förväntar man sig en rejäl brist.

Vi kan få problem att klara av produktionen i den takt som behövs och många av våra kunder vill ju ha snabba leveranser, det handlar om några veckor. Risken finns ju att våra kunder letar efter nya leverantörer om vi inte har tillräckligt många kompetenta medarbetare, säger Inge Johansson, ordförande Gnosjöandans näringsliv.

Efterfrågan på mer personal låter kanske som glada nyheter för dem som är arbetslösa. Men sanningen är att många av dem lär gå miste om de nya jobben, eftersom de har fel utbildning. Hos Falks Metall får flera unga nobben varje vecka, trots att man behöver mer personal.

Företagen och tillväxten behöver nya medarbetare, och de arbetslösa behöver jobb, men många unga är inte intresserade av någon teknisk utbildning.

I augusti i år var 370 000 arbetslösa i åldern 15-74 år (8,2 %), enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Jämfört med augusti i fjol är förändringen inte statistiskt säkerställd.

Säsongrensat var 407 000 personer, 8,2 procent av arbetskraften, arbetslösa. Både antalet arbetslösa och det relativa arbetslöshetstalet fortsatte att minska.

Antalet sysselsatta var i augusti 4 610 000 personer, en ökning med 73 000 personer jämfört med samma månad förra året.

Enligt icke säsongrensade data är det relativa arbetslöshetstalet 7,4 procent. Säsongrensade data visar på fortsatt uppåtgående trend av antalet sysselsatta och fortsatt nedåtgående trend av antalet arbetslösa, skriver SCB.

Bland ungdomar i åldern 15–24 år var 124 000 arbetslösa, vilket motsvarar ett relativt arbetslöshetstal på 18,7 procent och av dessa studerade 33 000 på heltid.

Bland de 370 000 arbetslösa hade 125 000 varit arbetslösa i mer än 26 veckor.

Var femte yrkesverksam svensk har haft besvär som är kopplade till arbetet, visar en rapport från Arbetsmiljöverket. För knappt en tredjedel har besvären tvingat dem att vara borta från jobbet.

Det är främst fysisk belastning, stress och psykosociala förhållanden som ligger bakom problemen. Arbetare har i högre grad än tjänstemän ont i kroppen, medan stress och psykiska påfrestningar dominerar hos tjänstemännen.

Uppskattningsvis 870 000 sysselsatta har haft arbetsrelaterade besvär under det senaste året, 23 procent av kvinnorna och 17 procent av männen.

Rapporten bygger på knappt 19 000 intervjuer med yrkesverksamma som Statistiska centralbyrån (SCB) gjort på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

De yrken som ger mest besvär hos kvinnor och som lett till frånvaro från jobbet är brevbärare, handpaketerare inom industrin, maskinoperatörer och platsförmedlare.

Bland män är det yrken som murare, betongarbetare, fordonsmontörer, slaktare och bagare som har högst andel besvär som lett till frånvaro.
 


15 september 2010

Ungdomsarbetslösheten blir allt högre och flertalet av de unga har inte rätt till a-kassa. Istället tvingas de söka socialbidrag, något som ökar risken för att de fastnar i bidragsberoende.

Under 2009 levde cirka 80 000 unga mellan 18 och 24 år på socialbidrag någon gång under året och nästan 41 000 av dem var arbetslösa utan arbetslöshetsersättning.

Enligt politikerna finns det inget alternativ till socialbidrag för unga som inte har rätt till a-kassa. Försörjningsstöd är det man får om man inte har varit inne på arbetsmarknaden tidigare.

Det viktigaste stödet de kan få är att vända sig till Arbetsförmedlingen och där få hjälp av jobbcoacher eller gå in i jobbgaranti.


13 september 2010

I slutet av augusti var 407 000 personer, 8,1 (7,7) procent av arbetskraften, inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, högre än 2009.

Varslen har minskat och är nu bara en tredjedel så många som samma månad i fjol och den lägsta siffran sedan juli 2007. De som har jobb kan känna sig ganska säkra i stolen.

Yngre välutbildade är de som får jobb snabbast och har de sedan erfarenhet ökar chanserna förstås ytterligare. Däremot lär de med ofullständig gymnasieutbildning samt de med invandrarbakgrund och bristfälliga svenskkunskaper få svårare att få jobb.

Enligt Arbetsförmedlingens säsongsrensade siffror så är det framfört allt i gruppen 25-44 år som arbetslösheten gått ner. Däremot har den fortsatt att öka något för dem under 24 år och bland de äldsta på arbetsmarknaden.

 
Sysselsättningen väntas öka med i snitt 37 000 personer per år, medan arbetslösheten faller från 8,6 procent till 6,6 procent 2014, enligt ESV.

242 822 personer var i förra veckan inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en marginell minskning med veckan före och knappt 19 000 färre än motsvarande vecka 2009.


29 augusti 2010

Utanförskapet som alliansen gick till val på att minska 2006 visar, efter fyra års regeringsinnehav, att sjukskrivningar, förtidspensioneringar och a-kasseutbetalningar har minskat med 52, 32 respektive 13 procent, enligt SCB.

Dessa personer har nu överförts till Arbetsförmedlingen för att prövas om de ska ingå i arbetskraften eller inte.


25 augusti 2010

I juli i år var 415 000 personer, 8,0 procent av arbetskraften, arbetslösa, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det kan jämföras med 7,9 procent samma månad i fjol, men förändringen är inte statistiskt säkerställd.

Antalet sysselsatta var i juli 4 744 000 personer, en ökning med 98 000 jämfört med samma månad förra året. Även andelen sysselsatta i relation till befolkningen fortsätter att visa en stigande trend. Den så kallade sysselsättningsgraden uppgick i juli till 64,7 procent, enligt säsongrensade siffror. Även personer i arbetskraften fortsätter att öka.
 
Ungdomsarbetslösheten uppgick i juli till 19,7 procent, jämfört med 20,7 procent i juli i fjol. Men rensat för säsongsvariationer ligger ungdomsarbetslösheten på 25 procent, i stort sett oförändrat jämfört med månaderna innan. Samtidigt var 46 000 fler i åldrarna 15-24 år sysselsatta jämfört med samma tid i fjol.

Stämningsläget bland företag och hushåll är fortfarande betydligt starkare än normalt, enligt den senaste månadsbarometern från Konjunkturinstitutet (KI).

Den så kallade barometerindikatorn, som mäter det totala stämningsläget bland företag och hushåll, låg i augusti på 109,9, samma nivå som föregående månad. Hushållens optimism har inte varit så hög på tio år.
 
Den så kallade konfidensindikatorn som väger samman hushållens syn på både landets och den egna ekonomin ligger nu på den högsta nivån sedan oktober 2000.

Konfidensindikatorn för näringslivet backade medan hushållens optimism om ekonomin fortsatte att öka i augusti. Hushållens konfidensindikator steg med 1,9 enheter till 25,2.

"Det innebär att inställningen till det ekonomiska läget är avsevärt mer positiv än normalt", skriver KI i ett pressmeddelande. Hushållens inflationsförväntningar uppgick i augusti till 2,0 procent, 0,4 enheter lägre än i juli


24 augusti 2010


Det är mindre en en månad kvar till valet och alliansen lovade förbättringar för företagandet i Sverige och i skriften Växtkraft listar regeringen de åtgärder som man anser har främjat företagsamheten i hela landet. Nedan följer några huvudområden:

- Skatter, jobbskatteavdraget anser man har gjort det mer lönsamt att ha eget företag. Sänkningen av sociala avgifter har gjort det lättare att anställa, både arbetsgivaravgiften och egenavgiften har sänkts med en procentenhet.

Lagstadgade avgifter för anställdas pensioner och socialförsäkringar. Arbetsgivaravgifterna sänktes 2009 med 1 procentenhet till 31,42 procent av den anställdes lön. Egenavgifterna sänktes till 29,71 procent.

För unga har arbetsgivar- och egenavgiften sänkts till 15 procent. Även nystarts- och instegsjobben menar man ska ge effekt, innebär att arbetsgivare får ersättning för att anställa långtidsarbetslösa och nyanlända invandrare.

Allmän visstidsanställning är en ny anställningsform som innebär att arbetsgivare oavsett skäl kan anställa en person under max 24 månader.

Sänkningen av bolagsskatten och slopandet av förmögenhetsskatten med Lex Uggla samt skattelättnader i form av Rut- och Rotavdrag.

Kritikerna hävdar att sänkningarna är för små för att ge något verkligt resultat samt att det enbart är en omfördelning av resurser som redan gjorts.

- Regler, här lyfter regeringen fram att man infört en handlingsplan för regelförenklingar och infört mätningar på vad regler kostar företag, bland annat har man slopat revisionsplikten för mindre företag.

Man har infört förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt och förenklingar när det gäller redovisningsreglerna.

Mervärdesskatt är detsamma som moms och numera ska företag med en omsättning på max 40 miljoner per år redovisa moms var tredje månad i stället för varje.

Kritiker tycker att regelförenklingsarbetet gått alldeles för långsamt.

- Starta företag, det statliga bolaget Almi Företagspartner AB har fått ett tillskott på 2 miljarder kronor för att förbättra utlåningen till nya, små och medelstora företag. Mikrolånen har dessutom fördubblats till småföretag.

Sedan 2007 går 100 miljoner kronor per år till kvinnors företagande, pengar som bland annat har använts till ett nationellt program med information och rådgivning, samt forskning och företagsstatistik.

Förändringar i arbetslöshets-, sjuk- och föräldrarförsäkringen för företagare har gjorts, vilket enligt regeringen har stärkt tryggheten.

Riskkapitalavdrag innebär skattelättnader för personer som gör investeringar i nystartade och expansiva mindre företag.

Kritikerna anser att trygghetssystemen fortfarande bara är utformade för anställda och inte för företagare.

- Forskning och innovation, regeringen lyfter fram en ökad satsning på forskning och innovation med fem miljarder per år. 100 miljoner går till det så kallade Forska & Växprogrammet, som riktar sig till utvecklingsprojekt i mindre företag. Regeringen har också lagt 50 miljoner extra på att marknadsföra Sverige utomlands via Visit Sweden.

Under denna punkt nämns också ökade satsningar på svensk fordonsindustri, bland annat det räddningspaket, med undsättningslån till företag som hade det svårt ekonomiskt, som infördes under finanskrisen.

Kritiker menar att räddningspaketen var dåligt utformade och inte medförde någon praktisk hjälp till de drabbade bolagen.

- Avregleringar, regeringen anser att avregleringarna leder till ökad konkurrens och öppnare marknader. Därför har man tagit bort SJ:s monopol på kommersiell persontrafik.

Vidare har man avreglerat apoteksmarknaden och marknaden för bilbesiktningar och man har även tagit bort kravet på att sjötrafiken till och från Gotland ska gå hela året runt.

Alliansen säger också att barnomsorgspengen, vårdval i primärvården och lagen om valfrihet, LOV, leder till öppnare marknader.

Sedan den 1 januari 2010 måste landstingen ge patienter olika vårdgivare att välja mellan inom primärvården. Lagen om valfrihetssystem (LOV) innebär att landsting och kommuner kan överlåta valet av vårdgivare till patienten. Gäller handikapp- äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster.

Förändringar i konkurrenslagstiftningen som ställer ökade krav på offentliga inköp menar regeringen ska ge företag bättre möjligheter.

Kritik riktas mot de senare förslaget genom att det kommer att generera ökad byråkrati och nya regler.

- Glesbygd, regeringen säger att man har underlättat för att bedriva forskning och entreprenörskap i glesbygd via de så kallade strukturfonderna, som har förstärkts med en miljard kronor. Här nämns också att 253 miljoner kronor ska gå till utbyggnad av bredband i glesbygd mellan åren 2010 och 2015.

190 miljoner kronor ska gå till "Sverige - det nya matlandet", vilket ska främja marknadsföring av mat och turism.

Strukturfonderna finansieras av EU och syftar till att öka den ekonomiska och social sammanhållningen mellan medlemsländer och regioner.

- Miljö, olika satsningar för utveckling och ökad konkurrenskraft för svensk miljöteknik har gjorts. Exportrådet har fått 49,5 miljoner kronor för att främja export av svensk miljöteknik.

Energimyndigheten har fått ökat stöd till energirådgivning åt mindre företag och har även fått i uppdrag att utveckla affärsidéer och företag som bidrar till ett uthålligt energisystem.

- Infrastruktur, regeringen har under mandatperioden bolagiserat bland annat Vägverket Produktion, Banverket Projektering och Luftfartsverkets flygplatser. Detta anser man ska förbättra för företagandet inom dessa sektorer.

Man säger sig också ha vidtagit åtgärder för att öka försäljningen av miljöbilar genom skattelättnader på dessa. Däremot har man tagit bort miljöbilspremien, trots att regeringen själva skriver att den "bidrog starkt till den miljöbilsexplosion som skett de senaste åren".

Under denna punkt nämns också bredbandsstrategin som innebär att 90 procent av hushållen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.

Här bokför också alliansen 385 miljoner kronor på drift och underhåll av vägar och 330 miljoner kronor på järnvägar. Under vinterns tågkaos fick regeringen ändå kritik för underhållet av järnvägarna.

Regeringen anser att ovanstående punkter gör att "de nödvändiga stegen för ett företagsklimat i världsklass är tagna".

Näringspolitik är aldrig en valfråga, vård, skola och omsorg toppar alltid listorna på vad medborgarna anser vara de viktigste frågorna.

Om näringspolitiken leder till fler jobb är det bra, men sambanden mellan olika åtgärder och ökad sysselsättning är inte alltid glasklar.

De nya jobben kommer i de mindre företagen och genom att göra det enklare och lönsammare att driva företag skapas arbetstillfällen. Det är det som kallas näringspolitik.

Man vinner emellertid inga val på näringspolitik, antalet pensionärer är alltid större och ungdomsrösterna viktigare. I år har vi 500 000 förstagångsväljare och 1,7 miljoner pensionärer som kan påverka valet.


19 augusti 2010

Finansminister Anders Borg (M) har reviderat upp sin ekonomiska framtidsprognos och räknar med att arbetslösheten blir lägre än vad man tidigare trott, sa han vid en presskonferens på Harpsund i dag. Men han poängterade också att det fortfarande finns stora nedåtrisker.

BNP-progonosen skrivs upp och regeringen tror att fler får jobb. Anders Borg sade i dag att reformutrymmet för 2011 är 10 miljarder och för hela nästa mandatperiod 30-40 miljarder kronor. Men han betonade flera gånger att siffrorna inte betyder att man kan vara för generös med vallöften om reformer.

Finansdepartementet tror att BNP ökar med 4,5 procent i år och 4 procent nästa år, en upprevidering jämfört med i juni. Arbetslösheten är fortsatt hög men väntas sjunka. I prognosen bedöms arbetslöheten bli 8,5 procent i år, 8 procent nästa år och 6 procent 2014.

Regeringen tror nu på balans i budgeten 2011 och överskott 2012-2013, tidigare har prognosen varit att budgeten skulle vara i balans först 2012.

På en fråga om det kan bli fler skattesänkningar svarade Borg att enligt honom bör en del av reformutrymmet användas till skattesänkningar och en del till utgiftssidan. Men de stora skattesänkningarna har redan gjorts, sade han.


18 augusti 2010

Dubbelt så många har nystartsjobb nu jämfört med för ett år sen. Nystartsjobben gör det billigare för arbetsgivare att anställa långtidsarbetslösa, men det är bara en av tre nystartare som får en vanlig anställning sen.

Nystartsjobb gör att en arbetsgivare kan anställa en långtidsarbetslös eller en långtidssjukskriven mycket billigare och förra veckan hade drygt 36 000 nystartsjobb, vilket är dubbelt så mycket jämfört med samma vecka för ett år sen. 

Många anser att trots att arbetsgivaren tjänar på billig arbetskraft är det här bättre än att sitta hemma och leva på socialbidrag.


11 augusti 2010

Bostadsbrist, satsningar på infrastruktur, pensionsavgångar och efterlevande av regeringens klimatmål. Anledningarna är många till varför det kan bli svårt att få tag på kunnig byggarbetskraft de närmaste åren. Därtill arbetar omkring 3 000 byggnadsarbetare i Norge och studenter från gymnasieskolan väljer andra yrkesbanor när de har svårt att hitta lärlingsplatser.

- Jag tror vi står inför den tuffaste utmaningen vi har haft på årtionden de närmaste fem åren, säger Bo Antoni, vd för byggföretagens bransch- och arbetsgivarorganisation Sveriges Byggindustrier.

- Alla prognoser talar för att det kommer bli brist på personal i hela byggsektorn om konjunkturen fortsätter gå upp, säger Hans Tilly, ordförande för fackförbundet Byggnads.

Det finns fortfarande en viss arbetslöshet i byggbranschen. I juli var 9 600 personer öppet arbetslösa inom sektorn, jämfört med 17 493 personer vid årsskiftet, enligt färsk månadsstatistik från Arbetsförmedlingen. Jämfört med i juni ökade antalet arbetslösa med nära 700 personer, men det är en normal säsongsvariation enligt Arbetsförmedlingen.

Dessutom var 7 305 lärlingar inskrivna på arbetsförmedlingen, mot 7 686 vid årsskifte. Vid lågkonjunktur har arbetsgivarna inte plats för dem och vid högkonjunktur har de inte tid att ta hand om dem. Om vi ska ha det här systemet med gymnasieutbildning och sedan lärlingssystem måste de få bli klara med sina utbildningar.
  
Störst är arbetslösheten bland snickare och elektriker medan det i genomsnitt finns knappt tio arbetslösa anläggare i varje län.


09 augusti 2010

Förra året hade Sveriges 25 största börsbolag nästan 1,2 miljoner anställda. På tio år har de här börsbolagen ökat antalet anställda med över 190 000 personer, men det är inte i Sverige som företagen anställt. Här hemma har de 25 största börsbolagen istället minskat antalet anställda med totalt 64 000 personer de senaste 10 åren.

Enligt Ekots genomgång har andelen av de största börsbolagens anställda i Sverige minskat från 25 procent år 1999 till 20 procent år 2004 och därefter till 16 procent förra året. I dag jobbar bara 185 000 av de svenska börsbolagens 1,2 miljoner anställda i Sverige.

Den här stora omvandlingen av det svenska näringslivets och den svenska arbetsmarkandens struktur har pågått under en längre tid. Går man tillbaka till 60-talet så fanns två tredjedelar av dom stora svenska företagens anställda i Sverige och på 80-talet hade andelen sjunkit till 50 procent, enligt Institutet för näringslivsforskning.
 
- Det här är ingenting som vi i Sverige ska tro att vi kan ändra på, det enda vi kan göra är att göra det mer attraktivt att driva upp nya företag här, säger Magnus Henrekson.

Men att de svenska storföretagen gjort sig av med så många anställda i Sverige under de senaste tio åren har i sig inte lett till någon dramatisk ökning av antalet arbetslösa i landet och det beror enligt Henrekson på flera olika saker.

- Stora börsbolag i andra länder har ju gjort på samma sätt som våra svenska företag och expanderat in i Sverige. Sen har vi ett helt myller av svenska tjänsteföretag som säljer tjänster till de utländska företagen, säger Henrekson.

Nästa bransch som kan komma att hotas av massflykt till utlandet är byggindustrin, tror Magnus Henrekson. Kanske kan så många som 100 000 jobb försvinna i en bransch där 300 000 arbetar idag.

- Det är inte omöjligt att branschen återgår till samma antal anställda som för femton år sedan, vilket var cirka 200 000, säger Henrekson.

- Byggkostnaderna rusar i Sverige jämfört med utlandet och det kommer att bli livsfarligt i ett normalt ränteläge.

- Därför måste man börja bygga billigare annars blir det svårt att sälja när man inte längre kan locka med unikt låga räntor.

- Allt som behöver göras i Sverige är själva sammansättningen på plats av bostäder och byggnader, menar Henrekson.

- Allt annat, som ritningar och tillverkning av byggmaterial samt viss sammansättning kan göras billigare utomlands.

Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt Näringsliv tror även att läkemedelsindustrin kan drabbas hårt i Sverige.

- Sverige har satsat hårt på forskning men resultaten har uteblivit i form av nya storsäljande läkemedel och därför hotas jobben när de företagen slår samman sina forskningskluster utomlands, säger han.





06 augusti 2010

Arbetslösheten fortsätter att minska och det senaste halvåret har den minskat med nästa en procent, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Räknat på SCB:s sätt var arbetslösheten 8,1 procent i åldersgruppen 15 till 74 år och nedgången sedan början av året har varit ganska svag.

Rensat var 9,5 procent av arbetskraften i juni öppet arbetslösa vilket motsvarar 488 000 personer och motsvarande siffra i fjol var 503 000 eller 10 procent

50 000 fler personer hade jobb i juni jämfört med samma tid 2009 och sammantaget blir det nästan 4,7 miljoner (4 657 000/4 607 000). I juni i år var ungefär lika många i arbete som vid årsskiftet 2008/2009 eller på sommaren 2007. 

Vändningen kommer först inom mansdominerade sektorer som byggbranschen och krisen var mer eller mindre en industrikris. Den privata tjänstesektorn drabbades knappast alls och även den offentliga sektorn klarade sig tämligen bra. 

Arbetslösheten kommer att minska framöver men inom den offentliga sektorn räknar SCB inte med någon uppgång 2010 eller 2011.

Av 4,7 miljoner som hade jobb i juni var 2,5 miljoner män och 2,2 miljoner kvinnor och nästan 0,6 miljoner var mellan 15 och 24 år.

Antalet arbetade timmar i juni 2010 var 146 miljoner i veckan, 85 miljoner av män och 61 miljoner av kvinnor. I juni 2009 var den totala siffran 137 miljoner timmar.

I juni 2010 var 4,2 miljoner personer anställda, av dem var 3,4 miljoner fast anställda och 0,7 miljoner hade tidsbegränsade anställningar.


05 augusti 2010

Under perioden januari-februari ökade nyföretagandet i landets samtliga 21 län, jämfört med samma period 2009 och 35 624 nya företag registrerades hos Bolagsverket, en ökning med 17,6 procent. Det är aktiebolagen som står för den största ökningen.

04 augusti 2010

6,1 dagar var genomsnittssvensken sjukskriven under 2009 och det så kallade ohälsotalet har sjunkit stadigt sedan 2003 då det låg på 15,9 dagar

Knappt två procent av de som utförsäkrats från sjukförsäkringen och fått arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen sedan årsskiftet har i dag ett vanligt jobb.

Mer än hälften kommer att fortsätta i olika arbetsmarknadsprogram under hösten och ungefär en fjärdedel får åter ersättning från Försäkringskassan, visar en utvärdering som Arbetsförmedlingen har lämnat över till regeringen.

Tidigare har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan lämnat en gemensam rapport till regeringen, men nu redovisar Arbetsförmedlingen dagsläget för dem som varit sjukskrivna så länge att de inte längre omfattas av sjukförsäkringen.

Totalt var det 23 146 personer som anvisades arbetslivsintroduktion under det första halvåret och av dem var det 451 som fick ett arbete utan någon form av lönesubvention, alltså 1,9 procent. Räknar man in de som är sysselsatta med någon form av stöd ökar siffran till sju procent.
 
Ändå vill inte Siri Persson, handläggare på Arbetsförmedlingen, och den som gjort utvärderingen tala om ett misslyckande.
 
- Inte mot bakgrund av att personerna har en dokumenterad funktionsnedsättning med nedsättning av arbetsförmågan. Det heter ju arbetslivsintroduktion, som är en start och syftet med programmet var absolut inte att man skulle komma ut i jobb, säger Siri Persson.


3 augusti 2010

I slutet av förra veckan var 240 333 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en ökning med 1 188 personer jämfört med veckan före men 8 273 färre än motsvarande vecka 2009.

Antalet personer som har arbete med stöd uppgick till 74 238, en ökning med 40 personer jämfört med föregående vecka och en ökning med 575 jämfört med motsvarande vecka 2009.

 

20 juli 2010
Ökningen av den totala arbetslösheten har mattats av, men de långtidsarbetslösa blir allt fler. Antalet personer utan jobb i mer än sex månader har ökat med en fjärdedel jämfört med förra året. De som varit arbetslösa i mer än tio månader har ökat med 60 procent, enligt SCB.


13 juli 2010

I juni var sammanlagt 395 000 personer, motsvarande 8,5 procent av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa. Antalet lediga platser som anmäldes till landets arbetsförmedlingar uppgick till 43 000 i juni, vilket är 10 000 fler än för ett år sedan.

Antalet anställda i olika former av arbete med stöd, till exempel funktionshindrade med lönebidrag, var 74 332 personer i juni i år, vilket kan jämföras med 74 422 personer under samma månad i fjol.

Antalet personer i program med aktivitetsstöd, till exempel arbetsmarknadsutbildningar, var 171 811. Det innebär en ökning från 115 360 personer jämfört med samma månad i fjol. Under juni varslades 3 364 personer om uppsägning.
 
- Nu börjar man börjar se att den totala arbetslösheten planar ut, och det finns tendenser på att den börja falla. Indikatorer som KI-barometern, antalet varsel och nyanmälda platser tyder på att arbetslösheten kommer att börja falla tillbaka det andra halvåret i år.

Under det första halvåret berodde de lägre arbetslöshetssiffrorna till stor del på att man ökat antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, säger Olle Holmgren, makroanalytiker på SEB.

- Trenden för öppet
 arbetslösa har varit nedåtriktad i år. Att antalet nyanmälda arbetslösa var något högre i juni än i maj beror på säsongseffekter, säger han.


9 juli 2010

Trots hög arbetslöshet har många företag svårt att hitta rätt arbetskraft. Volvo Personvagnar rekryterar it-tekniker från England och konkurrensen om ingenjörer är knivskarp. Nu varnar personaldirektör Björn Sällström för att Volvo PV kan tvingas flytta forskning och utveckling till Kina.

Inom två år har vi pensionsavgångar på 500 000 personer och vi har mycket kort tid på oss att rusta den arbetskraft som finns inför det, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svanqvist. Enligt Svenskt Näringsliv har vi redan brist på arbetskraft, en paradox.

Hälften av företagen har försökt rekrytera, men inte lyckats eftersom det saknas kompetensutveckling eller rätt utbildning. Jobben omsätts i allt snabbare takt, många försvinner och andra tillkommer.

Om några år väntas 200 000 ingenjörer gå i pension, medan det bara utbildas 50 000 och företagen tvingas söka rätt kompetens i andra länder.

Att plugga på sommaren har blivit allt mer populärt. På bara tre år har antalet studenter skjutit rejält i höjden och i år sökte nästan 32 000 en eller flera sommarkurser runt om i landet.

- Dels beror det förmodligen på att vi har ganska stora årskullar som gått ut gymnasiet de senaste åren. Dels har vi haft lågkonjunktur de senaste åren och det tror jag kan vara en orsak till att vi har sett en så pass stor ökning, säger Andreas Sandström vid VHS antagningsenhet.

Det totala antalet kurser har legat runt 700 de senaste tre somrarna. Under den tiden har vissa högskolor dragit ner sin verksamhet medan vissa, som Stockholms universitet, har ökat antalet sommarkurser i takt med att efterfrågan ökat.

Så många pluggar sommarkurser:

2008: 17 882 elever
2009: 23 466 elever
2010: 31 969 elever

21 juni 2010

Sommarlovet har börjat för alla Sveriges elever och knappt 400 000 av dem som är mellan 16 och 18 år har kunnat anmäla sitt intresse för feriejobb i kommunal regi. Men många blir utan jobb denna sommar trots ett öronmärkt statligt bidrag på 100 miljoner kronor.

Pengarna kom lite väl sent för att kommunerna skulle kunna utnyttja pengarna fullt ut, säger Tor Hatlevoll som är utredare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

I Heby kommun kunde en tredjedel av niondeklassarna glädja sig åt ett sommarjobb, med lottens hjälp har de fått tre veckors jobb. Men de flesta av niondeklassarna drog en nitlott och blev utan sommarjobb.

De som blev utan får försöka med släktingar och bekanta om det finns någon möjlighet att vara på deras arbetsplatser.
 
Det finns kommuner som har valt att gå en egen väg och i Botkyrka bestämde kommunen att med egna pengar garantera alla sina 16-åringar tre veckors sommarjobb.


17 juni 2010

Det har ljusnat på arbetsmarknaden - för männen, men för kvinnorna ökade arbetslösheten i maj, visar nya siffror från Arbetsförmedlingen.

Den totala arbetslösheten är fortfarande 8,5 procent av arbetskraften. 4,5 procent, eller 211 000 personer, var öppet arbetslösa och ytterligare 4 procent, eller 184 000 personer, deltog i olika program med aktivitetsersättning. Nystartsjobben har nästan fördubblats och feriejobben är 1 000 fler än förra året.

Det var företrädesvis män som drabbades av den djupa krisen inom fordonsindustrin och i maj i år var 117 000 män arbetslösa mot 129 000 för ett år sedan. Antalet arbetslösa kvinnor ökade från 87 000 till 93 000 och det beror på att sysselsättningen i den offentliga sektorn minskar.

Arbetslösheten kan komma att toppa i juli eftersom den är högre på sommaren.   

Den rödgröna oppositionen har gjort ett stort nummer av de avgiftshöjningar och regeländringar i a-kassan som infördes 2007. Följden blev en massflykt från a-kassan och oppositionen anklagade regeringen för att tvinga ut löntagare i otrygghet.

Nu har SCB på arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins uppdrag tagit fram detaljerad statistik över vilka som lämnat a-kassan de senaste åren. Största tappet skedde mellan 2006 och 2007.

Då lämnade 405 000 personer kassan. Av dem var 41 procent, omkring 165 000 personer, 55 år eller äldre. Det innebär att omkring var femte a-kassemedlem i den åldersgruppen begärde utträde.

Det kan tyda på att många av dem som lämnade a-kassan inte tog någon större risk, eftersom personer i övre medelåldern sannolikt är bättre förankrade på arbetsmarknaden än yngre och dessutom har en pension som hägrar.

- Äldre var tidigare med av solidariska skäl tills man blev pensionär. Den solidariteten har de nya reglerna slagit sönder. Nu har det blivit ett mer rationellt tänkande, där man ser till om försäkringen är värd sitt pris, säger Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Sven-Erik Österberg.

Många av avhopparna tycks också ha haft marginaler för att klara av arbetslöshet. Drygt 110 000 hade en förmögenhet på en miljon kronor eller mer. Bland de medlemmar som var 30 år eller yngre lämnade var tionde a-kassan mellan 2006 och 2007. Det motsvarar 68 000 av de 405 000 avhopparna.

Avhopp skedde från alla yrkesgrupper, men det finns dock några grupper där benägenheten att lämna a-kassan var betydligt större. Det gällde till exempel läkare, sjuksköterskor och militärer med tämligen trygga anställningar.

Men också restauranganställda, en bransch där många tvingas byta jobb ofta och där många anställda är unga. Österberg pekar på att för dem är avgifterna höga, samtidigt som de har svårt att kvalificera sig för a-kasseersättning.

- De nya reglerna har gett försäkringen ett dåligt rykte om att man inte har nytta av den, säger han.

Efter massflykten från a-kassan 2006-2007 backade regeringen en bit och såg till att avgiften i flera förbund kunde sänkas.

Kvalificeringsvillkoren lättades också upp och fram till och med 2009 hade omkring 117 000 avhoppade medlemmar återvänt, fler yngre och löntagare i yngre medelåldern än äldre.

Det totala antalet a-kassemedlemmar har ändå sjunkit rejält mellan 2006 och 2009, från omkring 3 835 000 till 3 403 000 personer. 

Tjänstemän på arbetsmarknadsdepartementet ska ny analysera det omfattande materialet. 

A-kassan tappade mellan 2006 och 2009 sammanlagt 432 000 medlemmar. 405 000 av dem hoppade av mellan 2006 och 2007. 

Avhopparna:  

165 000 var 55 år eller äldre. 119 000 var 60 år eller äldre. 35 000 var 25 år eller yngre. 68 000 var 30 år eller yngre. 110 500 eller 16 procent hade en förmögenhet över en miljon kronor. 

Källa: SCB (TT) 


14 juni 2010

Det ljusnar på arbetsmarknaden och i slutet av maj var 395 000 personer, 8,5 procent (+ 1,3) av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen (Af). Men antalet personer i olika program ökar kraftigt.

Att ungdomsarbetslösheten skulle ligga på 30 procent är en falsk bild och en rimligare siffra är hälften av denna och är inte högre än vad den brukar vara i ett sådant konjunkturskede som nu. Den är alltid ungefär dubbelt så hög som för andra grupper, enligt Af. 

Denna grupp är heller inte den som har svårast att få jobb när det vänder, ungdomar är de som har lättast att få jobb, undantaget är de som har svag utbildningsbakgrund.

I maj 2009 var sammanlagt 331 000 personer antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, vilket motsvarade 7,2 procent av arbetskraften.

En ljuspunkt är att de nyinskrivna arbetslösa minskar samtidigt som fler får jobb. Ökningen av den totala arbetslösheten förklaras av att fler är långtidsarbetslösa.

De öppet arbetslösa ungdomarna som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen uppgick i maj till 29 000, vilket är 6 000 färre än för ett år sedan.

Men samtidigt har antalet ungdomar, 18-24 år, i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat från 37 000 till 57 000 personer.


12 juni 2010

Syftet med den senaste integrationsrapporten från SCB är att ge ett regionalt perspektiv på likheter och skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda i fråga om utbildning, sysselsättning och inkomst.

I rapporten används Tillväxtverkets indelning av Sverige i 72 så kallade FA-regioner (funktionella analysregioner) och fem regionsfamiljer.

Var du bor har stor betydelse för om du har jobb eller inte, särskilt om du inte är född i Sverige och högst sysselsättning bland utlandsfödda har Värnamo.

Drygt sju av tio, 71 procent bland de utrikesfödda i Värnamo har sysselsättning, enligt en rapport från SCB som bygger på uppgifter från 2008.

Det kan jämföras med 51 procent i Vimmerby, 48 procent i Söderhamn i Hälsingland, 53 procent i sörmländska Eskilstuna och lägst med 35 procent i värmländska Eda (inräknat gränspendling 55 procent).

I Stockholm och Göteborg ligger sysselsättningen på 62 respektive 58 procent och där hamnar också Malmö om man räknar in pendling.

I Värnamo är andelen och antalet utrikesfödda 16 procent respektive drygt 13 000 personer, högre än i andra så kallade mindre regioner.

Sedan kan man alltid fråga sig vad som ligger i begreppet sysselsättning?


11 juni 2010

I genomsnitt sju procent av arbetsgivarna är negativa till att anställa kvinnor med småbarn och sex procent har samma inställning när det gäller småbarnspappor, visar en undersökning som SCB gjort på uppdrag av Tjänstemännens Centralorganisation, TCO.

Motståndet är störst bland privata arbetsgivare och mindre företag. Motviljan är dock generellt något mindre i årets undersökning jämfört med 2007 och 2009.

Siffrorna för ungdomsarbetslösheten kan, med rimliga argument, justeras både uppåt som nedåt, men säkrast är att hålla sig till den officiella statistiken som säger att nivån nu ligger på runt 30 procent, enligt Svenskt Näringsliv (SN).
 
Stefan Fölster, chefekonom på SN, hävdar att ungdomsarbetslösheten lika väl kan justeras upp till 47 procent. Man tar då med de nästan 200 000 ungdomar som är deltidssysselsatta, men som skulle vilja jobba mer. Det finns dessutom runt 100 000 (70 000, siffran varierar) unga personer som är latent arbetslösa och inte finns med i statistiken.

Fölster säger att valresultatet får betydelse för hur arbetsmarknaden ska utvecklas och enligt SN:s nya konjunkturprogram beräknas ett skifte till rödgrön regering betyda en förlust på 42 000 jobb.

Det blir storstadslänen som leder återhämtningen i den svenska ekonomin och han varnar för följderna av ett regeringsskifte. De negativa effekter som höjda skatter har på investeringar och sysselsättning vägs inte upp av fler jobb i kommuner och landsting.

Tre procent ligger reporäntan på vid slutet av 2011 och en procent vid årsskiftet, enligt Svenskt Näringsliv.

Vad vi ser i Europa är inte en eurokris, utan en bankkris som inte berör Sverige särskilt mycket och den chockterapi som flera av länderna i euroområdet utsätts för är behövlig, säger Fölster.


10 juni 2010

Behovet av arbetskraft ökar kraftigt hos bilindustrin och dess underleverantörer, liksom i andra branscher. Allt fler industriföretag rapporterar att deras kapacitet är fullt utnyttjad, enligt Teknikföretagens nya konjunkturbarometer.

Bostadsbyggande
ökar kraftigt i år och det blir 15 000 - 18 000 nya jobb fram till slutet av nästa år och då är hela nedgången i sysselsättningen från hösten 2008 återhämtad, enligt en prognos från Sveriges Byggindustrier (BI). Bostadsbyggandet vänder upp på bred front, vilket innebär ett lyft för hela byggbranschen.

Enligt BI kommer drygt 25 procent fler lägenheter att börja byggas än 2009, som var ett svagt år och sammantaget kommer bygginvesteringarna att öka med 3 procent i år och med 5 procent nästa år.


09 juni 2010

Halveringen av arbetsgivaravgiften har betydelse när företag anställer unga, visar en ny undersökning gjord av Svenskt Näringsliv.

Personalkostnaderna kan stå för så mycket som 80 procent av de totala kostnaderna inom många företag och att det då får betydelse om den kostnaden är högre eller lägre när man nyanställer.

Svenskt Näringsliv anser att det är tre faktorer som är orsaken till den höga ungdomsarbetslösheten: hög eller stel arbetsrätt, för höga ingångslöner och en dålig koppling mellan skola och arbetsliv.

Undersökningen är ett resultat av 3 542 intervjuer med Svenskt Näringslivs medlemmar, med syftet att löpande undersöka hur arbetsgivareorganisationens medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor.

Fler var sysselsatta och färre arbetslösa i april jämfört med tidigare skattningar, enligt Statistiska centralbyråns nya utökade sätt att mäta.

De nya siffrorna höjer sysselsättningen i april med 16 000 personer till 4 481 000 och arbetslösheten var samtidigt 0,3 procentenheter lägre och landar på 9,5 procent. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställd, enligt SCB.

"McDonaldspolitik". Socialdemokraternas (S) arbetsmarknadspolitik låter som när "Dean Martin gick in i musikstudion och krängde en smörsång på fem miunuter".

Den som lyssnade på debatten i dag i riksdagen kunde konstatera att arbetslösheten används som slagträ i valrörelsen, men de chocksiffror som de rödgröna basunerar ut är missvisande och inget annat än skrämselpropaganda.

Det är farligt att måla upp en ljus bild av arbetsmarknaden nu i valtider och var det inte den frågan som Socialdemokraterna förlorade valet på 2006?

Moderaterna talar om "siestalinjen mot arbetslinjen" och de rödgröna vill höja arbetsgivaravgiften med 10 miljarder och förkorta arbetstiden. Sven-Erik Österberg (S) talar om regeringens "McDonaldspolitik".

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) vill försöka hitta de uppskattningsvis 70 000 ungdomar som varken är inskrivna på Arbetsförmedlingen, söker jobb eller studerar, en grupp som riskerar att hamna i permanent utanförskap.

Näringsminister Maud Olofsson (C) föreslår miljardsatsningar på "studentmedarbetare" och "avstampsjobb" för akademiker.  
.
S talar om en ungdomsarbetslöshet på över 30 procent, den högsta i Europa och detta trots att den verkliga siffran ligger under 10 procent, beroende på hur man räknar.

Exkluderar man dem som enbart söker extrajobb, varken vill arbeta hel- eller halvtid stannar ungdomsarbetslösheten på 6 procent för dem mellan 15 och 24 år, enligt SCB.

De rödgröna avfärdar detta med att har man valt att räkna på ett visst sätt får man hålla sig till de officiella siffrorna oavsett om de ger en negativ och missvisande bild av hur det egentligen ser ut på arbetsmarknaden för denna grupp.

Det är inte bra varken för samhällets syn på de unga och deras framtidstro. Det är uppenbart att det finns ett politiskt intresse hos de rödgröna att tolka det på ett negativt sätt.

Förvisso finns det grupper som invandrare och unga människor på landsbygden som riskerar att bli långtidsarbetslösa och anledningen är inte sällan att de inte avslutat gymnasiet.

Arbetslösheten är högst bland ungdomar mellan 15 och 19 år med 40 procent och lägst bland 20-24-åringar med 23 procent och sammantaget 28 procent. Detta är visserligen en ökning med 3,6 procentenheter jämfört med första kvartalet 2009.

Om vi då beaktar att SCB mäter och redovisar arbetslösheten enligt de internationella riktlinjer som Sverige valt att följa, innebär detta att alla ungdomar mellan 15 och 24 år, som sagt att de söker någon form av arbete, definieras som arbetslösa.

De heltidsstuderande utgör 54 procent av de arbetslösa 15-24 år och många går på gymnasiet och studierna är deras huvudsakliga sysselsättning. 

Exkluderar man dessa cirka 90 000 heltidsstudenter, som inte söker hel- eller halvtidsjobb stannar ungdomsarbetslösheten på 15 procent, de som aktivt söker arbete.

Om man väljer att mäta ungdomsarbetslösheten i förhållande till hela den unga befolkningen minskar andelen till 6 procent, enligt SCB.

Eftersom unga också är arbetslösa i kortare perioder bidrar detta till att vi får högre siffror.

164 000 15-24-åringar var enligt SCB arbetssökande under första kvartalet 2010, 3,6 procentenheter mer än samma period 2009 och av dessa är 88 000 heltidsstuderande.

Inte fullt 60 000 ungdomar hade förra veckan varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än tre månader och av dem hade hälften varit arbetslösa mindre än ett halvår och drygt 6 000 i över 15 månader.

Arbetslösheten kommer i år att toppa på 9,3 procent och sjunker nästa år till 9,1 och till 8,7 procent 2011, enligt Arbetsförmedlingens (Af) nya prognos.

Med det gamla sättet att räkna hade arbetslösheten i Sverige legat på 7 procent (EU-anpassad statistik).

Enligt Af förbättras arbetsmarknadsläget stadigt under 2010 och 2011, men att arbetslösheten ändå förblir på en så hög nivå kan förklaras med att många söker sig ut på arbetsmarknaden, bland annat utrikesfödda.

Fler svenskar (arbetskraften) befinner sig på arbetsmarknaden i dag än före krisen. 
  
År 2011 kommer 78 000 fler att vara sysselsatta än under 2009 och skulle det bli så många som 100 000 innebär det att hela jobbförlusten från slutet av 2008 och 2009 är återtagen.

Stockholm har knappt märkt av krisen alls, medan Västra Götaland drabbades hårt och förlorade 25 000 jobb.

Svårast blir det för en växande grupp arbetslösa, som kommer att få det svårt att hitta jobb trots efterfrågan på arbetskraft. 

Vi talar då främst om unga som inte har klarat av gymnasieskolan, nyanlända invandrare, äldre som har blivit arbetslösa under finanskrisen och funktionshindrade. 

Det finns också grupper som inte har något problem att få ett arbete efter avslutade studier, bland annat avgångskullarna på Handelshögskolan i Stockholm.

Cirka nio av tio har redan före sista tentan ett välavlönat fast jobb att se fram emot under förutsättning att man sökt ett arbete.

Även nybakade ingenjörer från KTH får snabbt ett arbete även om vissa har det tuffare, som de inom bil och flyg. Humaniorastudenter har sedan länge det svårt om man saknar en tydlig yrkesprofil.

Som en konsekvens av situationen på arbetsmarknaden vill rekordmånga plugga på semestern och det rör sig ofta om jobbrelaterade utbildningar. I år var det nästan 32 000 personer, 8 500 fler än under 2009 och de under 24 år var nästan 50 procent fler i år.

Stockholms universitet erbjuder i sommar ett drygt femtiotal olika kurser bland annat argumentationsanalys, projektledning, datakunskap, programmering och systemvetenskap, juridisk introduktionskurs och förberedande matematik.

Hela landet kryllar av kreativa sommarkurser, gärna med självutvecklande och konstnärligt innehåll och inte minst starta eget.

Det är hög tid för de rödgröna politikerna att se sanningen i vitögat och sluta med sin skrämselpropaganda, men även regeringen är skyldig ett besked till de som står längst ifrån arbetsmarknaden.

De rödgrönas retorik framstår allt mer som verklighetsfrånvänd och regeringens hantering av finanskrisen är deras starkaste kort inför riksdagsvalet den 19 september.


08 juni 2010

Sysselsättningen väntas öka ytterligare inför årets tredje kvartal och Sverige ligger tillsammans med Polen och Tyskland i topp i Europa, enligt bemanningsföretaget Manpowers senaste arbetsmarknadsbarometer.

Bland de undersökta branscherna ökar byggindustrin mest men även arbetsgivare inom finanssektorn och hotell- och restaurangbranscherna rapporterar optimistiska sysselsättningsplaner.

Mest minskar jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorn. Storstadsregionerna fortsätter att dra ifrån. De regionerna stärks ytterligare inför det kommande kvartalet medan övriga regioner är betydligt försiktigare i sina prognoser.

Sysselsättningstrenden definieras som den andel arbetsgivare som tror att sysselsättningen ökar minus den andel som tror att den minskar.

Under tredje kvartalet i år väntar sig 15 procent av de svenska arbetsgivarna att öka antalet anställda. fem procent väntar sig att minska arbetsstyrkan medan majoriteten tror på oförändrad sysselsättning.
 


05 juni 2010

Färre personer får sommarjobb i år trots att konjunkturen vänder uppåt. Av dem som ändå jobbar men saknar yrkesutbildning är det renhållare och återvinningsarbetare som har bäst betalt, visar DN Ekonomis granskning.

Antalet anmälda vikariat och ferieplatser till Arbetsförmedlingen var 37 433 i år, en minskning med nästan 10 000. Det är som oftast inom vården, handeln och restaurangbranschen de flesta jobben finns.

För ungdomar innebär sommarjobb en första erfarenhet av att arbeta och alla har inte alltid grepp om vad det är för krav som gäller. Kontakta fackorganisationerna LO och TCO om du behöver rådgivning i detta avseende.


01 juni 2010

I slutet av förra veckan var 209 830 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 3 167 personer jämfört med veckan före och 6 925 färre än motsvarande vecka 2009.

Antalet personer som har arbete med stöd uppgick till 73 225, en ökning med 255 personer jämfört med föregående vecka, men en minskning med 1 224 jämfört med motsvarande vecka 2009.
 
Samtidigt deltog 185 363 personer i program med aktivitetsstöd, en minskning med 305 personer jämfört med veckan före, men en ökning med 70 678 jämfört med motsvarande vecka i fjol.
 
Under veckan anmäldes 10 415 nya platser till landets arbetsförmedlingar, en minskning med 2 446 jämfört med veckan före men 4 127 fler än motsvarande vecka 2009.


28 maj 2010

Utländsk arbetskraft som vill återvända hem ska ha rätt att ta med sig delar av det sociala trygghetsystemet.

Först ut skulle a-kassan vara, enligt en statlig utredning. Men även andra ersättningar som pensioner kan komma ifråga, allt för att locka mer arbetskrafts­invandring till Sverige.

Miljöpartisten Mikaela Valtersson leder regeringens utredning om hur Sverige ska kunna underlätta för utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare att röra sig inte bara en utan flera gånger över den svenska gränsen.

– Det kommer i framtiden att vara ganska stor internationell konkurrens om arbetskraften, konstaterar Mikaela Valtersson som idag presenterar ett delbetänkande från den parlamentariska utredningen om så kallad cirkulär migration.

I takt med att svenskarna blir allt äldre och den arbetsföra befolkningen krymper så kommer Sveriges behov av arbetskraftsinvandring att växa.

I utredningens första delbetänkande föreslås bland annat att arbetskraftsinvandrare och även personer som fått asyl här bör ha rätt till mer av de svenska trygghetssystemen även om man återvänder hem (varför söker man asyl om man sedan återvänder hem?).


– De som kommer hit i produktiv ålder, är här i tio år och betalar skatt bör få med sig lite av det tillbaka hem, säger hon.

I dagsläget kan den som vill flytta hem bara ta med den intjänade tjänstepensionen, men enligt utredningen bör det också vara möjligt att ta med sig garantipension.


–Vi är medvetna om att det är en stor kostnad och i Sverige bor 350 000 personer över 55 år som är utrikesfödda. För dem är det en stor fråga, säger Mikaela Valtersson.

 När det gäller arbetslöshetsförsäkringen är uredningen nu tydlig. Idag kan den som vill söka jobb i ett annat EU-land ta med sig a-kassan under tre månader.

Ett annat regelverk som utredningen vill förändra är den om permanenta uppehållstillstånd. Många vågar idag inte lämna Sverige i mer än en eller två månader i stöten eftersom de då riskerar att förlora sitt tillstånd.


–Det skapar en inlåsningseffekt. Många vill åka tillbaka till sitt hemland kanske under ett år, men gör det först när de fått ett svenskt medborgarskap.

Utredningen vill också underlätta för arbetskraftsinvandrare genom att all information om rättigheter och skyldigheter ska vara samlade hos en myndighet.

Det bör också vara billigare för ickesvenskar att skicka hem pengar. Idag kan banker ta upp till 20 procent i administrativ avgift, vilket gör att många skickar pengar i vanliga kuvert.

Det system för arbetskraftsinvandring som infördes 2008 måste också finjusteras, menar utredningen.
 
Bland annat ska det bli lättare för den som idag söker asyl i Sverige att så att säga byta spår och bli arbetskraftsinvandrare istället.

De företag som tar emot utländsk arbetskraft ska också granskas bättre, en sorts ”vandelsprövning”. Enligt TCO och LO har det hänt att utländsk personal har utnyttjats.

Arbetskraftsinvandring

Totalt kom 17 000 till Sverige som arbetskraftsinvandrare förra året. Merparten av dem var bärplockare. Den näst största gruppen var dataspecialister.

De tio länder utanför EU/EES med störst antal arbetskraftsinvandrare 2009:
Thailand....................6185
Indien........................2009
Kina............................1135
Ukraina.....................1082
Turkiet.........................344
USA..............................291
Vietnam......................253


27 maj 2010  

Trots lågkonjunkturen arbetar allt fler övertid, enligt en undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB) och TCO.

På åtta år har antalet personer som jobbar övertid ökat från 8,8 procent till 16,7 procent och mest arbetar de TCO-anslutna männen i privat sektor, drygt 23 procent jobbar övertid, 8,4 procent utan ersättning.

I genomsnitt uppgick den betalda övertiden under året till tre miljoner arbetstimmar per vecka. Det motsvarar 74 000 heltidsjobb enligt TCO:s och SCB:s beräkningar.

De allra flesta som gick från sjukförsäkringen till arbetslivsintroduktion vid årsskiftet har fortsatt i något program hos arbetsförmedlingen.

Ungefär en tredjedel har hittills vänt sig till försäkringskassan för att åter få ersättning från sjukförsäkringen. Det visar Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens uppföljning av reformen.

Sjukskrivna som går över till arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlingens regi ska inte behöva ansöka om tjänstledigt hos arbetsgivaren för att få ersättning motsvarande a-kassan. Det beslutade regeringen på torsdagen.

I samband med omläggningen av sjukförsäkringssystemet där långtidssjukskrivna slussas över till arbetsmarknaden uppstod problem för en del när arbetsgivaren vägrade ge tjänstledigt. Då blev det heller ingen ersättning från det allmänna.

"Vi måste vara beredda att ompröva och ändra regelverket till den verklighet som, i det här fallet, sjukskrivna möter.
 
Förändringarna vi gör underlättar för långvarigt sjukskrivna att få Arbetsförmedlingens stöd att komma tillbaka till arbetet hos sin gamla arbetsgivare eller till ett nytt arbete", skriver arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i ett pressmeddelande.

Vid årsskiftet lämnade nära 15 000 personer sjukförsäkringen efter att ha fått maximalt antal dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning. Av dem har omkring 13 000 deltagit i Arbetsförmedlngens arbetslivsintroduktion, ett program som varar i högst tre månader.

Efter arbetslivsintroduktionen var närmare 12 000 fortfarande inskrivna hos Arbetsförmedlingen, 7 000 deltog i program med aktivitetsstöd och 1 700 hade någon form av arbete.

Omkring 5 000 personer hade fram till den 26 maj ansökt om att åter få sjuk- eller rehabiliteringspenning och i april fick cirka 1 300 personer från den gruppen utbetalning från sjukförsäkringen.

Enligt arbetsförmedlingens statistik var 1 700 av de utförsäkrade ute i arbetslivet den 30 april. Av dessa hade drygt 100 börjat arbeta igen hos sin gamla arbetsgivare, medan drygt 300 hittat nytt jobb och ytterligare 600 sökte arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

6 900 fanns i fortsatta program hos arbetsförmedlingen med aktivitetsstöd. 2 900 var inskrivna hos arbetsförmedlingen utan aktivitetsstöd medan 600 personer lämnat Arbetsförmedlingen. 

I den stora grupp som blev utförsäkrad vid årsskiftet finns personer som under många år inte haft några som helst regelbundna aktiviteter och här har man börjat med lätta fysiska aktiviteter.


26 maj 2010

Nio av tio bemanningsföretag räknar med att öka antalet anställda under andra kvartalet i år. Branschen är mycket positiv till utvecklingen framöver, enligt Bemanningsföretagens barometer.

Undersökningen bygger på frågor till 156 bemanningsföretag under april månad.


25 maj 2010

I april i år var 483 000 personer, 9,8 procent av arbetskraften, arbetslösa en ökning med 80 000 sedan april 2009, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Antalet sysselsatta i åldrarna 15-74 år var i april 4 465 000 personer, ingen statistiskt säkerställd förändring sedan april i fjol. Arbetslösheten låg på 8,3 i april 2009.

Förändringen på månadsbasis visar att arbetslösheten ännu inte har toppat och i mars var arbetslösheten 8,8 procent, enligt säsongsrensade siffror.

”Arbetslösheten, både i antal arbetslösa och som andel av arbetskraften, ökar fortfarande”, skriver SCB. För sysselsättningen är trenden dock fortsatt svagt positiv.

För männen ökar sysselsättningen medan utvecklingen för kvinnorna är tvärtom.

Arbetslösheten är högre än förväntat och det beror på att arbetskraftsutbudet är större än förväntat.

Arbetskraften har uppfört sig annorlunda under hela den här finanskrisen och det handlar väl till viss del om den politik man har fört, att man uppmuntrar folk att söka sig ut på arbetsmarknaden i större utsträckning.

Det förefaller som om en stor del av uppgången av arbetslösheten handlar om heltidsstuderande, som söker sommarjobb. 

Enligt säsongsrensade siffror har sysselsättningen ökat något för ungdomar, 15-24 år, mellan mars och april, enligt SCB, men samtidigt har de blivit fler, varför arbetslösheten ökat något till 26,7 procent.

Jämfört med april i fjol har antalet arbetslösa ungdomar ökat med 31 000 till 190 000 och av dessa studerade 120 000 på heltid.

Samtidigt har de långtidsarbetslösa, mer än sex månader, ökat med 54 000 personer till 161 000. Det innebär att var tredje som är arbetslös har varit det i mer än ett halvår.

Alla arbetsgivare söker rätt person till rätt jobb, men de arbetssökande håller inte måttet. Det uppger tre av tio företag världen över i en ny undersökning från Manpower. I Sverige klagar en arbetsgivare av fem.

Den ekonomiska nedgången har lett till en global ökning av antalet arbetssökande, men företagens problem med kompetensförsäkring är inte över för det.

Den ökande konkurrensen och specialiseringen i näringslivet innebär att arbetsgivarnas krav blir mer specifika.

De svåraste grupperna att hitta är hantverkare, säljare, tekniker, ingenjörer och ekonomer.

De svenska problemen har minskat påtagligt och här talar vi om hantverkare, yrkesförare, ingenjörer, kvalificerade lärare, projektledare, IT-personal och kockar som kan vara svåra att få tag på.

Norge har små problem och det relateras bland annat till den stora arbetskraftsinvandringen från inte minst Sverige.  

Denna sida uppdateras löpande
Senast uppdaterad 10/06 2010



DSB den 25 maj 2010
5 juli 2010

I slutet av förra veckan var 234 677 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en ökning med 3 642 personer jämfört med veckan innan och 957 fler än motsvarande vecka 2009.

Antalet personer som har arbete med någon form av stöd uppgick till 73 858, en minskning med 326 personer jämfört med föregående vecka och en minskning med 546 personer jämfört med motsvarande vecka 2009.

Problemet med ungdomsarbetslösheten är mycket värre än vad både regeringen och oppositionen vill göra gällande. En stor andel av dem som studerar, en tredjedel, gör det bara för att det inte får något jobb, visar en ny undersökning. Detta är oroväckande anser Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster.

Demoskop har på uppdrag av Svenskt Näringsliv frågat 1 065 ungdomar 18-25 år och 557 i allmänheten 18 år och äldre om arbetslösheten. En tredjedel av studenterna svarade ja på frågan, "om du har möjlighet att välja, skulle du i dag då hellre studera eller hellre arbeta"? 11 procent svarade att de söker heltidsarbete och 20 procent deltid.

Lösningen på problemet är att sänka ingångslönerna för unga så att de bättre speglar deras produktivitet. Ungas löner har, enligt ekonomifakta.se, stigit med 30 procent sedan 2005, det samtidigt som övriga arbetsmarknaden har fått löneökningar på 18 procent. 

Stefan Fölster föreslår också ett slags lärlingssystem och flexiblare regler för fast anställda. 

Tillväxttakten i de svenska företagen är fortsatt hög. Fler företagare än tidigare befarar dock att aktiviteten minskar om ett halvår. Det visar Skops senaste mätning av företagens ekonomiska förväntningar.

Miljardnota för skattesänkningar. Regeringen har under mandatperioden sänkt inkomstskatterna i fyra steg, det så kallade jobbskatteavdraget. Totalt har det kostat statsbudgeten cirka 70 miljarder kronor.

För en person med en månadsinkomst på 25 000 kronor innebär jobbskatteavdraget en skattesänkning med 1 668 kronor i månaden. Därutöver har bland annat förmögenhetsskatten avskaffats, arbetsgivaravgiften för personer under 26 år sänkts och fastighetsskatten omvandlats till en kommunal avgift.

En lön på 15 000 kronor i månaden ger en skattesänkning på 1 060 kronor i månaden och en lön på 30 000 och uppåt ger en skattesänkning på 1 750 kronor i månaden.


2 juli 2010

Arbetslösheten
i de 16 euroländerna uppgick i maj till 10 procent och var därmed oförändrad jämfört med april, enligt siffror från Eurostat. I hela EU var arbetslösheten 9,6 procent (+-0).

Rotavdragen har blivit så populära att de spräcker alla kalkyler, även regeringens. Det senaste året har svenskarna fått minst 9,4 miljarder i skatteavdrag för utförda byggjobb.

Även avdraget för hushållstjänster, vanligen kallat rutavdrag, har ökat i omfattning, men inte alls lika mycket som rotavdragen. För hushållstjänsterna betalades 904 miljoner ut i avdrag under samma period (juli till juni).

Över 885 000 personer gjorde avdrag under perioden, 647 000 av dem för byggtjänster och resten, 238 000, för hushållstjänster.

Av de 9,4 miljarder för rot har 2,4 miljarder gått till avdrag i Stockholms län och en tredjedel av avdragen för hushållstjänster, 338 miljoner kronor, avser Stockholms län.

Antalet svenskar som leverbidrag sjönk med 23 procent mellan 2004 och 2008, men 2009 vände trenden och antalet så kallade helårspersoner som försörjs av bidrag och sociala ersättningar ökade med omkring fem procent jämfört med 2008.

Arbetslösheten stod för den största ökningen, antalet arbetslösa steg med 42 procent, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB).

Gävleborgs län har den högsta andelen bidragsberoende i landet där 20 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år i länet lever på bidrag eller sociala ersättning. Stockholms län har den lägsta andelen, 12 procent.

Under 2010 väntas antalet helårspersoner på bidrag ligga kvar på ungefär samma nivå som 2009, enligt SCB.


29 juni 2010

I en branschrapport från fackförbundet Unionen som görs två gånger per år och bygger på bedömningar från dess medlemsklubbar i 250 företag visar att kurvorna pekar uppåt i 16 av 18 branscher.

Bäst går det i byggbranschen men även inom den nyligen så krisdrabbade fordonsindustrin, där man hör optimistiska tongångar även från underleverantörerna.

För Unionens förbundsekonom Gösta Karlsson är de nya tongångarna bland fordonstillverkarna inte så förvånande. Det kan egentligen bara gå åt ett håll eftersom krisen var så djup.

- Framför allt kommer efterfrågan till företagen igång. Det är ökad efterfrågan i alla branscher som vi mätt, säger Gösta Karlsson.

Att framtiden är ljus för företagen betyder inte att arbetslösheten minskar, i varje fall inte omedelbart.

Enligt rapporten kommer arbetslösheten ligga still det närmaste halvåret. Men på sikt kommer även jobben.

Ett tecken är att sysselsättningen ökar inom bemanningsföretagen och bland teknikkonsulter, som är en så kallad "konjunkturindikator".

Ett undantag är byggbranschen där man oftast inte går via bemanningsföretag, utan anställer "direkt".

Vid bygget av den nya stadsdelen på västra Kungsholmen i Stockholm har man redan märkt av de ljusare tiderna.


22 juni 2010

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

  • Artiklar

  • Kommentarer



© Politico.se