användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 26 april 2009 10:13
EU-valet

EU-valet

Källa: rod.se

EU-valet 7 juni 2009


Riksdagspartierna satsar dryg 60 miljoner
kronor på valet till EU-parlamentet den 7 juni 2009, vilket är 20 mijloner mer jämfört med valrörelsen 2004. Merparten av pengarna läggs på traditionella kampanjer, men nätet kommer att få en del av dessa.
Junilistan och Sverigedemokraterna satsar två respektive fyra miljoner kronor. Socialdemokraterna lägger ut 25 miljoner och Moderaterna 15 miljoner kronor. Kanaler som YouTube, Facebook, bloggar och mikrobloggar som Twitter kommer att användas för att sprida budskapen.
I år får partierna extra tillskott på totalt 20 miljoner kronor från staten, pengar som har fördelats proportionerligt mellan partierna. SD får inte ta del av dessa pengar men har enligt uppgifter 20 miljoner kronor i sin valfond. Större delan av dessa ska användas under riksdagsvalet 2010.  

Europaparlamentet representerar idag 500 miljoner människor och har en medelålder på 55 år. 

I valet till Europaparlamentet 2004 röstade bara 38 procent av Sveriges befolkning, en mycket låg siffra i jämförelse med andra EU-länder. Bland unga väljare är siffran ännu lägre och bara en av fyra förstagångsväljare röstade.

 Det låga valdeltagandet gör EU-valen till något av ett medel- och överklassnöje, det engagerar framför allt grupper med hög social status. Fler röstar i storstadsområden än på landet och fler äldre än yngre. Bara 22 procent av industriarbetarna röstade men hela 58 procent av de högre tjänstemännen. I Danderyd röstade sex av tio röstberättigade, men bara var fjärde i Bjuv.
EU-parlamentet används för att hantera partikonflikter och exempel på detta är Gunnar Hökmark och Marita Ulvskog.
 
Alltför många negativa nyheter om EU-valet riskerar att förstärka väljarnas ointresse.

Två tredjedelar av svenskarna är ointresserade av valet till Europaparlamentet i jun, enligt en undersökning Sifo gjort för Sveriges Radio.  

Valet den 7 juni 2009 innebär att svenskarna ska utse 19 parlamentariker som ska företräda svenska folket i Europaparlamentet, men det är oroväckande tyst både i media och ute bland folk. 

Frågor där parlamentet har ett avgörande inflytande rör bland annat klimatet, arbetsrätten och löntagarnas rättigheter, banktjänster, regler om livsmedel, internationell brottslighet och i dag inte minst finanskrisen. 

Ska EU verkligen bestämma över svensk sjukvård, familjepolitiken och arbetsrätten? Ska sjukvården vara skattefinansierad där vårdbehovet styr eller ska plånboken avgöra vem som får vård i ett annat EU-land på grund av långa väntetider i Sverige? Det finns risk att de som har pengar och har möjlighet att förskottera också får förtur till vård.  

Är detta tillräckligt för att det ska löna sig att gå och rösta till ett EU-parlament, som inte är en regering och som vi ändå inte kan påverka, tänker förmodligen många.

Vågar Sverige säga nej till en gasledning från Ryssland till Europa (Tyskland) om svenska folket kräver så?

Vad tycker svenskarna om de redan feta lönerna som nu är föremål för en rejäl höjning, när svenska arbetare får lämna sina jobb eller sänka sina löner? Som en konsekvens av detta diskuteras nu också en rejäl höjning av rikspolitikernas löner.

Det borde i stället vara partiernas ansvar att föra samtal med väljarna om de utmaningar vi gemensamt har att möta och där vi enbart genom politiska diskussioner och beslut kan hitta svar. Detta är inte tillräckligt utan det krävs att politikerna kan visa hur man kan påverka besluten.

En del hänvisar till spöket Sverigedemokraterna, som ett skäl till att gå och rösta och därmed förhindra att dessa får representation i parlamentet.

Varför ska jag göra ett aktivt val och gå och rösta den 7 juni 2009? Vad tycker vi om EU och hur ska olika frågor lösas?

- Utvecklingen hittills. 
- Utvecklingen i framtiden 
- Finanskris och klimatomställning.
- Relationer till omvärlden.
- Asylpolitiken.
- Gasledningen över Östersjön.
- Lagstiftning om fildelning.
- Turkiets inträde i EU
och mycket annat.

Flera avgörande frågor beslutas på EU-nivå och Europaparlamentet är den institution i EU som du direkt kan påverka med din röst, säger politikerna. Förmodligen är det så att medborgarna inte förstår hur. Är förklaringen den att de politiska makthavarna själva vill bestämma utan att väljarna kommer och lägger sig i och detta har folket förstått? 

Ta bara detta med EU-parlamentets flytt mellan Bryssel och Strasbourg varje månad. Vad kostar det skattebetalarna?
Lena Ek (c) kontaktade Frankrikes president Nicolas Sarkozy. Hon menar att flytten tar tid och kraft från politiker och tjänstemän. Ett permanent säte i Bryssel skulle spara både pengar och på miljön, enligt Ek. Istället vill hon att EU:s historia och utveckling visas i EU-byggnaden i Strasbourg. Lena Ek skriver i sitt brev att ett museum inte kommer att kosta speciellt mycket eftersom det helst ska bevaras i ursprungsskick som exempelvis plenisalen och exteriören med flaggor.


EU-parlamentet, Bryssel


EU-parlamentet, Strasbourg

För första gången är fler svenskar positiva till euron än emot med 47 procent positiva och 45 procent mot. Folkpartiet tog tillfället och vill se en folkomrösting i frågan. Övriga partier är negativa till detta eftersom motståndet mot euron fortfarande är starkt. Förmodligen har omsvängningen med det finansiella läget att skaffa. 


Redaktionen DSB  den 21 april 2009
Reviderad DSB den 22 april 2009
Reviderad DSB den 24 april 2009

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-04-22 11:43

Karl B. Hamilton (FP) och Olle Schmidt (FP) skriver i SvD, 
Brännpunkt den 22 april 2009, att krisen stärker argumenten för euron och hänvisar till att Sverige, enligt en Sifo-undersökning, har tagit mer stryk av den globala konjunkturnedgången och att det svenska utanförskapet är både otryggt och en ekonomisk belastning.
Nya siffror som presenteras i undersökningen visar att den svenska industriproduktionen hade minskat med 20,3 procent jämfört med samma månad föregående år (februari). Samma siffra för hela EU:s industrisektor var 17,5 procent och i euroländerna (huvudsakligen Västeuropa) var siffram 18,4 procent. 

Sverige och Tyskland är de länder i Västeuropa som är mest exportberoende och Sveriges export är främst inriktad på varor vars efterfrågan fallit mest. Osäkerheten för svenska varor anses också ha ökat mer än för konkurrenterna i euroområdet mot den bakgrunden att man inte vet hur mycket man får betalt för sina varor och tjänster fakturerade i euro.

Näringslivet och andra bedömmare anser att Sverige genom sitt utanförskap drar fördel av den flytande växelkursen, 30 miljarder är en siffra som nämns i sammanhanget. Vissa varor och tjänster blir visserligen dyrare men arbetslösheten skulle förmodligen varit betydligt högre om vi varit med i eurosamarbetet.



DSB
 


Inlägget ändrat 26 april 2009 15:27

Svara

dan 2009-04-24 11:02

Läste på SvD ledaren den 23 april 2009 följande.

"Sitter och äter stekt färsk gåslever vid Place de la Catédral med ett glas sött vin till. Det är några rutinerade politiska tjänstemän som bjuder.

Ta bara det här med pengar. De som är inne i systemet är väl medvetna om att det är obscena belopp som omsätts - men rycker mest på axlarna. På eftermiddagen lyssnar jag på Michael Shackleton som förfogar över en budget på 10 miljoner euro för sin webb-tv med sändningar från och kring parlamentet. Ett ofattbart belopp som läggs på något som etablerade medier har ratat att sända. Han skrattar. Och det är klart - mot bakgrund av jordbrukssubventionerna eller något liknande är det ju att betrakta som växelmynt.

Det finns gott om pengar på alla nivåer och att parlamentsledarmöterna blir rundligt belönade för sitt slit är väl känt, men som Expressen berättade i går är det värre än man har trott.

EU-parlamentariker har utöver den reguljära pensionen en fond för frivilligt pensionssparande. Där har de kunnat stoppa in pengar ur den egna lönen och de egna ersättningarna. Varje insatt slant har sedan belönats ytterligare av de generösa EU-systemet, med motsvarande belopp ur skattebetalarnas fickor. Låter det galet? Det är inte det värsta. Fonden har gått med brakförlust, bland annat därför att en del pengar försvunnit genom svindlaren Bernie Maddoffs förvaltning. I dag röstar EU-parlamentet om man, hör och häpna, ska ersätta de pengar som parlamentarikerna och fonden spekulerat bort. Totalt omkring 1,3 miljarder kronor. 

Det är inte underligt att medborgarna hellre vill diskutera den saken än annat".

Efter detta ska i alla fall inte jag rösta i EU-valet den 7 juni.

DSB 

  

Svara

dan 2009-05-01 22:45

Samtidigt som tusentals britter drabbas av arbetslöshet och sänkta löner kämpar landets politiska elit för sin trovärdighet.

I centrum för medborgarnas missnöje står underhusledamöternas rätt till saftig kompensation för sina hushållskostnader.

I samband med G20-mötet i London briserade en annan nyhet som raskt sopade undan chanserna för regeringen att sola sig i glansen från de samlade stats- och regeringscheferna. Inrikesministern hade använt skattebetalarnas pengar till att betala två porrfilmer åt sin make som han tankat hem till familjens tv. Värdet var visserligen bara 6 pund men händelsen visade sig vara politiskt sprängstoff. Hela underhuset tycks vara fullt av politiker som krävt kompensation för allt från tandborstar till nya kök och huslån. 

De parlamentariker som inte bor i London har rätt till en ersättning på drygt 3 miljoner per år för att betala för sitt så kallade "andra hem". Ersättningar har hittills betalats ut utan någon större kontroll. En annan som skämt ut sig är finansministern som bor gratis på Downing Street och hyr ut sitt "andra hem" i London. Fyra lorder lär ha sagt att de är beredda att påverka lagstiftningen i utbyte mot pengar.

Detta om något bidrar till att öka politikerföraktet och frågan är hur det står till med svenska riksdagsmän i detta sammanhang?
 

DSB den 1 maj 2009.

Svara

dan 2009-05-02 10:20

EU-systemet bidrar med motsvarande de pengar en EU-parlamentariker avsätter till sin pension. Det är således skattebetalarna som får betala delar av deras pension. Skulle vara bra om vi alla hade möjlighet att ansluta oss till samma system.

Förra veckan röstade EU-parlamentet om skattebetalarna skulle ersätta de förluster som parlamentarikerna ådragit sig och som fonderna spekulerat bort. Omkring 1,3 miljarder kronor stod på spel enligt uppgifter.

När Agneta Myhr i Stockholm ringde upp EU-kontoret i Sverige fick hon veta att det hade röstat nej. Detta är väl i coh för sig positivt men hur kan man bara komma på en sådan tanke att skattebetalarna ska stå för fiolerna i detta sammanhang.

Det är uppenbart att det behöver städas upp ordentligt i EU-parlamentet och först då kan man tänka sig att rösta.



DSB den 2 maj 2009

Inlägget ändrat 02 maj 2009 10:21

Svara

dan 2009-05-04 16:32

Vad har Italiens premiärminister Silvio Berlusconis skilsmässa  med valet till EU-parlamentet att skaffa? Enligt uppgifter har hans fru Veronica Lario blivit rasande över att Berlusconi for till Neapel för att gå på en 18-årig kvinnas födelsedagsfest. Dessutom har Lario synpunkter på att Berlusconis parti radade upp tv-modeller och yppiga unga kvinnor som tänkbara kandidater till EU-parlamentet. På listan finns bland annat en tidigare kandidat till titeln Miss Italien och rödhåriga Angela Sozio från italienska Big brother

Silvio Berlusconi är 72 år, gifte sig 1990 med Veronica Lario, 52 år och har tre barn i 20-årsåldern tillsammans.



DSB den 4 maj 2009
  • Artiklar

  • Kommentarer



© Politico.se